måndag 2 maj 2011

Next Stop Sweden? Karmintrollslända Crocothemis erythraea

Karmintrollslända, ung hona

När det gäller vilken art som ska bli nästa nya art på Sverigelistan står det enligt vår bedömning främst mellan två arter. Den ena är karmintrollslända Crocothemis erythraea, den andra återkommer vi till som nästa art i denna serie över de mest väntade nya arterna i Sverige (art nummer två presenteras här).

Crocothemis har ännu inget svenskt namn, men något med ”eld” och/eller ”röd” ligger nära tillhands. Dels på grund av den kraftigt röda färgen på hannen och dels för att man i en del andra språk lyft fram detta. På tyska heter den följaktligen Feuerlibelle, alltså ”eldtrollslända”, och på engelska använder man samlingsnamnet ”Scarlets” för Crocothemis-arterna (det finns fler arter utanför Europa). Tills vidare får vi använda det vetenskapliga namnet även i denna svenskspråkiga blogg.

Karmintrollslända, hane
Anledningen till att vi tror det endast är en tidsfråga innan Crocothemis är här, är för att den sedan 1990-talet uppvisat en stark spridning norrut. Inga fynd är hittills gjorda i vare Sverige eller i Danmark, men det första fyndet på Brittiska öarna gjordes 1995 och sedan dess har ytterligare fem ex påträffats där. Den har också nått tyska och polska Östersjökusterna och helt koloniserat Nederländerna. När jag förra sommaren för några tyskar nämnde, att vi ännu ej har arten i Sverige, fick jag genast svaret: ”Jodå, det har ni, ni har bara inte hittat den än”.

Crocothemis intar en sorts mellanställning vad gäller både utseende och storlek. Störst förväxlingsrisk finns med de olika ängstrollsländorna Sympetrum sp, men Crocothemis är större, kraftigare och bredare än dessa. Den för tankarna lite till bred trollslända Libellula depressa i formen, men är förstås klart mindre och med helt andra färger. Könsmogna hanar är omisskännliga: ingen annan art är så kraftigt röd. Inte bara bakkroppen är röd utan även hela mellankroppen, ansiktet och benen. Den har stora, långa vingmärken som sticker ut, och rätt stora saffransgula vingbasfläckar, särskilt på det bakre vingparet. Vingarna är vackert tecknade med tydliga rödgula vingribbor.

Crocothemis erythraea, ung hane
Yngre hanar liknar först honor men får gradvis mer färg. Honor är mer oansenliga men har även de stora vingmärken och vingsbasfläckar. Ej utfärgade hanar och honor har ett vitt, tjockt streck på mellankroppens ovansida, och alla har de tydligt tvåfärgade ögon. Den enda andra art på våra breddgrader som är röd med tvåfärgade ögon är vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii och den är nästan lika sällsynt.

Hitta Crocothemis kan man nog göra var som helst, men störst chans bör man ha vid stillastående vattensamlingar nära kusten. Till skillnad från de allra flesta arter är den heller inte främmande för bräckta miljöer, som laguner. Falsterbohalvön nästa?

/Magnus

Tillägg 3/5:  Crocothemis flyger kring Medelhavet väldigt tidigt, och länge. Dyker den upp här hemma kan det nog ske när som helst under perioden maj-september, men de engelska fynden är från juni (2), augusti (3) och september (1). Detta överensstämmer väl med flygtiden i norra Frankrike, som är från mitten av juni t o m september.

Tillägg: 6/10 2012: Karmintrollslända är det namn arten föreslagits heta i det namnförslag som presenterats till kommittén för svenska namn.

2 kommentarer: