söndag 29 december 2013

Next Stop Sweden? "Vitstjärtad sjötrollslända" Orthetrum albistylum

"Vitstjärtad sjötrollslända" Orthetrum albistylum, hane, Bosnien 2012.
”Vitstjärtad sjötrollslända” Orthetrum albistylum är mig veterligen bofast som närmast i västra Polen och södra Tyskland. Fynd har dock gjorts närmare än så. Arten har setts tvärs över Östersjön, bara 25-30 mil bort, och det visar att det är en i allra hösta grad mobil art.

De två nordligaste fynden är från Kuriska näset i Ryssland (2011, 30 mil fågelvägen från Ottenby) och i Litauen (2013) några mil österut. Av de arter vi presenterar i denna serie är det kanske den minst väntade, men då den är så iögonfallande och lättbestämd kan det öka chanserna att den hittas.

”Vitstjärtad sjötrollslända” är mindre och slankare än större sjötrollslända O. cancellatum, men den känns ofta ändå större och längre.

Namnet* har den fått för att de sista bakkroppssegmenten är vita, något som ofta är tydligt men ändå sällan det första man reagerar på när man ser den. Den behöver dock inte vara vit där, det är ganska vanligt att det vita saknas.

Annars är det en art som syns. Båda könen, men främst hanen, sitter exponerat och spanar. Gärna på en utsiktspunkt i strandkanten. Den är tämligen aggressiv, hanen jagar gärna bort andra av sitt slag. Den äter liksom större sjötrollslända också ofta mindre arter.

Honor och yngre hanar har omisskännlig teckning. Det är ganska blygsamma färger men mycket behagliga. De är beiga med svarta teckningar, kan uppfattas som gulaktiga men är aldrig så gula som våra två sjötrollsländehonor är. De vågiga, kurviga svarta teckningarna på bakkroppen är slående, och tillsammans med de vita, sista bakkroppssegmenten (som båda könen har) och de tydligt ljusa partierna på mellankroppen bildar de en helhet som är mycket kontrasterande och omisskännlig. Honor och unga hanar liknar egentligen inget annat och är därför något man hajar till för.

Hane utan vita bakkroppssegment. Tyskland 2013.
Hanarna är mer lika större sjötrollslända. De är gråblåaktiga men inte lysande blå som de två hanar vi har i Sverige, utan de blå partierna är så ljust blå att de i vissa lägen nästan upplevs som vita (se bild överst). Mest lik är hanen definitivt större sjötrollslända, som i hela Europa egentligen utgör enda förväxlingsrisken. 

Hanar som saknar det vita på bakkroppens sista segment är inte ovanliga, och sådana hanar kan vara lätta att missa. Sedda bra är dock hanarna alltid enkla att artbestämma. De har fler bakkroppssegment med svart än större sjötrollslända och de sista vita kontrasterar därför tydligt mot de svarta. Till skillnad från större sjötrollslända har ”vitstjärtad sjötrollslända” tydliga, breda, ljusa band på mellankroppens ovansida mellan vingarna samt på kroppens sida.

Teneral, Tyskland 2013.
”Vitstjärtad sjötrollslända” finns i många miljöer men främst i öppna vatten som sjöar, större dammar och breda, långsamt rinnande vattendrag. Det får gärna vara sandiga eller grusiga miljöer. Om den dyker upp på våra breddgrader tror vi att den kan hittas var som helst. 

Om det är individer som inte håller revir bör de kunna hittas var som helst där det är soligt, vindstilla och gott om mat, exempelvis i kanter av dungar, häckar och i högre gräs eller buskmarker längs kusten. 

Är det hanar som håller revir så leta efter dessa i grunda, varma vatten som i grustag eller liknande. Den påverkas inte negativt av mycket fisk, tvärtom verkar den gynnas av detta i förhållande till andra arter. Därför finns den också i fiskodlingar där rätt få andra arter klarar sig lika bra.

/Magnus


* Svenska namn inom citationstecken på vår blogg indikerar att det finns ett namnförslag men det är inte antaget officiellt i Sverige. Då inga andra namn finns och om vi anser det vara ett bra namn så använder vi det här ändå.

Källor
- Billqvist, Magnus, 2012: Svenska Trollsländeguiden. Hirschfeld Media.
- Dijkstra, K-D (red), 2006: Field Guide to the Dragonflies of Britain and Europe. British Wildlife Publishing.
- Gliwa, Bernd, 2013: First record of Orthetrum albistylum (Odonata: Libellulidae) in Lithuania. New and rare for Lithuania insect species, volume 25.
- Shapoval, Anatoly P. and Buczyński, Paweł, 2012: Remarkable Odonata caught in ornithological traps on the Courish Spit, Kaliningrad Oblast, Russia. Libellula 31 (1/2) 2012: 97-109.


måndag 23 december 2013

3rd European Congress on Odonatology (ECOO 2014)

"Mörk smaragdflickslända" är en av arterna fransmännen lockar med 2014.
Under 2010 och 2012 avhölls den första respektive den andra europeiska trollsländekonferensen under namnet ECOO. Det har förstås varit fler än så tidigare, men nu är tanken att det ska vara ett mer varaktigt och hållbart utbyte. Första informationen om nästa ECOO har nu kommit, vi klipper in det nedan så kan ni själva ta del av det. 

First announcement
Dear Colleagues and Odonatists,
The French Society of Odonatology (SFO) and the Office for the Insects and their Environnement (Opie) are pleased to announce that the 3rd European Congress on Odonatology (ECOO 2014) will be held in Montpellier, Southern France, on 7-10 July.

"Prakttrollslända" är en annan art vi är utlovade.
Lectures and posters will deal preferably with the Odonata from the Western Palearctic, on various subjects: we already propose sessions on faunistic & biodiversity, ecology & life histories, ethology, conservation & management, phylogeny, taxonomy, odonomics… some more sessions could be proposed if they receive 3 proposals of lecture at least. We will soon be able to provide you with a Registration form and an Abstract form. We invite you to fill them in as soon as possible in order to make easier the organisation of the congress.

During ECOO 2014, you will appreciate to share not only the latest knowledge on European dragonfly fauna but also an Odonatological book fair and a Photographic exhibition. Further, you will experiment a “Breaking ice party”, two afternoon field excursions in the direct vicinity of Montpellier and a Congress diner. From 11 July, a Post congress tour will be organised throughout the entire French Mediterranean.

Thanks to sponsors and to the grant of previous ECOO which were held in Porto and Belgrade, we manage to offer the possibility to few people to join us at lower costs. To benefit of a grant, one participant must give a lecture.
We will soon make a second announcement with further details.

The French team looks forward to see you again and to welcome all new participants.

For any questions please send an email at: ecoo2014@libellules.org.

Vi har skrivit om ECOO tidigare, se exempelvis

/Magnus


lördag 21 december 2013

Lokaltips: Christinehofs ekopark, Skåne

Stora delar av miljöerna kring Christinehofs slott i sydöstra Skåne har de senaste åren genomgått rejäla förändringar, och alla troligen till de bättre ur en naturintresserad persons perspektiv. Om allt detta finns det massor med info på Christinehofs Ekoparks egen hemsida, så vi går inte in på det här.

Borstakärrs våtmarker som delar av området kallas erbjuder massor för den trollsländeintresserade och rekommenderas varmt. Det är lättillgängligt, besöksvänligt och fint. Undertecknad har endast varit där en gång, men under en tvådagars vistelse under perfekta förhållanden. Vi la särskilt tid på de så kallade kräftdammarna, som anlades men aldrig togs i bruk då man hittade större vattensalamander i dem. Idag är de ruskigt bra för trollsländor, vilket inte är så konstigt, då de är grunda och solvarma.

Parkera på den stora parkeringen. Rakt nedanför ligger kräftdammarna med mera (bilden ovan är tagen med parkeringen i ryggen). I området fann vi i början av juni 2013 skapligt intressanta arter som griptångsflickslända Coenagrion armatum, månflickslända Coenagrion lunulatum och citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis.

På andra sidan slottet flög gulfläckig glanstrollslända Somatochlora flavomaculata, och nere vid ”sjön” patrullerade blå kejsartrollslända Anax imperator och tidig mosaikslända Brachytron pratense.

Månflickslända vid Christinehof.
Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda och ytterligare 13 arter såg vi i området, och minst tre arter till har senare rapporterats av andra. Då tror vi ändå på att det finns ännu mer att upptäcka både senare och tidigare på säsongen. Besök gärna lokalen och glöm inte rapportera in obsarna på Artportalen!

Karta över området finns här, observera att vare sig kartan eller flygfotot visar de nya våtmarkerna kring slottet, och att det finns alternativa stavningar, som t ex Kristinehov, som gör att det kan vara lite besvärligt att hitta rätt i kartdjungeln.

Våra övriga lokaltips finns här.

/Magnus

onsdag 18 december 2013

Next Stop Sweden? (Uppdaterad 30 sep 2014)

"Vitstjärtad sjötrollslända" och karmintrollslända: en framtida syn i Sverige?
Vilka arter kommer att dyka upp som nya i Sverige de närmaste åren? Under den här rubriken kommer vi under vintern att skriva om de tio nya arter vi tror mest på. Vi börjar med en genomgång om vilka tio arter vi tror på samt länkar till de vi redan haft med. Vi presenterar här nedan också en lista med länkar till de andra intressanta arterna, de som faktiskt har dykt upp här de senaste åren. Vi vet att många av de arterna fortfarande engagerar, och de är inte särskilt konstigt, då vi befinner oss mitt i vad som bör vara en kolonisering av främst mindre kejsartrollslända och vandrande ängstrollslända.

Våra tio arter i systematisk ordning
De tio vi tror allra mest på, alltså de med lägst odds på att tillföras listan över observerade arter i Sverige är följande (de inom citationstecken har inga officiella svenska namn, tyvärr). De vi skrivit om hittills är länkade.

Hane pokalflickslända Erythromma lindenii
- ”Gaffelflickslända” Coenagrion scitulum
- Pokalflickslända Erythromma lindenii
- Smal klubbtrollslända Gomphus pulchellus
- Större klubbtrollslända Gomphus flavipes
- Blåpannad sjötrollslända Orthetrum brunneum

De fem som är länkade har vi redan skrivit om, men vi lär återkomma om dem ändå, särskilt sibirisk mosaikslända.

Nya (nåja) arter
Saknar du någon art? Kanske finns den nedan? En art vi vet saknas är sibirisk vinterflickslända Sympecma paedisca, vilken vi hoppas få anledning att återkomma till. Den har dock setts i landet, så den är inte aktuell för vår tio-i-topp.

Klicka på respektive länk för att komma vidare till det aktuella inlägget.

Vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus

Mindre kejsartrollslända Anax parthenope

Brun kejsartrollslända Anax ephippiger

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii

Bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum

Allmänt, relaterat till sällsynta arter
Karmintrollslända: av många ansedd som en art som redan är här, vi har bara inte sett den än.

/Magnus

tisdag 10 december 2013

Dessa vill jag se mer av!

Det har varit mycket om fenologi här i bloggen på sistone, eller mer än vanligt kanske man ska säga. Det beror förstås på att året lider mot sitt slut och att vi därför i vanlig ordning gör ett ”bokslut” med årets flygtider och redovisar de nya rekorden osv.

Jag ångrar verkligen inte att jag 2009 började sammanställa fenologiuppgifterna för de skånska trollsländorna. Det har varit ett nöje att genom rapporterna följa intresset för trollsländor och för fenologin för desamma. Det var verkligen torftigt med uppgifter i början. 

Vi har nu efter några års inventeringar och ett större allmänintresse för trollsländor ett allt bättre underlag och större kunskap om när arterna flyger. Att det fortsätter göras fenologirekord är naturligt och det lär aldrig upphöra, även om de förstås blir färre och färre, och mindre extrema. 

Vad som i mina ögon är än mer intressant är vilka arter vi INTE har bra kunskap om. Trots flera års projektverksamhet osv är det fortfarande flera förhållandevis vanliga arter vi saknar ordentlig data på för att kunna räkna ut exempelvis en väl underbyggd median.

Att vi inte har särskilt god kunskap om de mer sällsynta eller mer svårfunna arterna är inte alls märkligt. Men hur kommer det sig att vi fortfarande varje säsong bara får in rätt få rapporter av följande arter:

- Kraftig smaragdflickslända Lestes dryas
- Månflickslända Coenagrion lunulatum
- Starrmosaikslända Aeshna juncea
- Gungflymosaikslända Aeshna subarctica
- Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus
- Mindre glanstrollslända Somatochlora arctica
- Sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus
- Kungstrollslända Cordulegaster boltonii
- Mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens

Detta är några av de arter vi främst borde efterlysa mer obsar av och mer aktiva sök efter. Ser man till rapporterna spretar deras utbredningar rejält. Flera av arterna ovan är allt annat än svårbestämda så det kan i de fallen inte bero på den aspekten åtminstone. 

Det som förenar flera av dem är istället miljön de lever i. Stenflod-, sandflod-, kungs- och mindre sjötrollslända återfinns alla längs rinnande vatten, gärna i skogs- eller i halvslutna miljöer, och det ska vara rena eller i alla fall inte väldigt förorenade eller för näringsrika vatten. Därför finns de inte alls eller mycket fåtaligt i exempelvis öppna jordbrukslandskap. Anledningen att dessa arter inte rapporteras mer kan helt enkelt bero på att relativt få personer fortfarande har bokat rutor i de nordligare delarna av Skåne. 

Starr- och gungflymosaikslända är mycket svåra att skilja åt och kan i en del fall vara rejält frustrerande att se ordentligt. Samtidigt är det endast gungfly av de två som ska rapporteras med dokumentation, så varför har vi då inte massor av rapporter av starrmosaikslända? Skälet är nog detsamma som för arterna ovan: de finns inte i de miljöer som inventerarna eller de allmänt intresserade besöker mest. Dessa två finns nämligen främst i skogsmiljöer och helst i näringsfattiga våtmarker. Gungflymosaikslända finns dessutom enbart där det finns vitmossegungfly.

Mindre glanstrollslända finns enbart på öppna eller halvöppna myrar. Kraftig smaragdflickslända förefaller vara sällsynt i den västra och norra delen av Skåne, men lokalt allmän i den östra delen. Leta efter den i grunda, vegetationsrika vatten. Månflickslända hittas spritt i landskapet men sällan mer än i enstaka exemplar. Troligtvis är den inte särskilt ovanlig, utan ”försvinner” i mängden av andra, mer vanliga arter.

Så min önskan inför säsongen 2014 är alltså: leta mer efter dessa arter! Och ge er ut i skogarna i främst norra Skåne! 

Kom på sommarlägret 14-20/7 i norra Skåne, ett utmärkt tillfälle att lära sig mycket. Vi kan också konstatera att av de här berörda arterna har vi under sommarlägren bidragit med stora delar av de totala obsarna i Skåne av inte minst mindre glanstrollslända, gungflymosaikslända, starrmosaikslända och mindre sjötrollslända.

/Magnus

måndag 2 december 2013

Årets skånska fenologirekord: del 2, de senaste fynden (uppdaterad 9/12)

Större ängstrollslända S. striolatum sågs återigen senare än tidigare.
Nu när vi så äntrat december måste väl ändå säsongen för trollsländor vara över, även om det förstås skulle vara möjligt att hitta vinterflickslända Sympecma fusca. Då dessa är anomalier bland trollsländorna och övervintrar som fullt utvecklade så brukar vi bortse från dem när vi pratar om när säsongen börjar och slutar. De brukar å andra sidan inte hittas under vinterhalvåret de heller, om man går på rapporterna i Artportalen. Men nog om vinterflickor nu.

Vi brukar årligen här i bloggen redovisa den skånska fenologin och har tidigare i år skrivit om de arter som brukar vara först på vingarna samt redovisat de tidigaste vårfynden här. Se även länkar nedan för andra inlägg om fenologi.

Vi reserverar oss som vanligt för sent inkommande rapporter och att alla fynd ej är validerade. Alla fynd är hämtade från Artportalen. 

Citronfläckad kärrtrollslända sågs senare än tidigare.
Under 2013 slogs det sju "höstrekord". Det är två färre jämfört med förra hösten som ändå bara bjöd på åtta, jämför med 2009-2011 som innebar 21-24 höstrekord. Detta bör vara ett tecken så gott som något på att vi börjar få rätt bra kunskap om när arterna flyger, särskilt om man tar den mycket milda hösten i betänkande, med endast 2-3 frostnätter fram tills nu och ingen snö.

Våren var i och för sig ganska sen och i några fall kan det förstås ha påverkat flygtiderna. Å andra sidan var våren 2012 rätt normal och ändå sattes inte mer än nio nya vårrekord. 2011 med 22 och 2009 med 23 sticker ut, liksom 2010 då endast tre tidigaste fynd gjordes. Det året var dock extremt med ovanligt kallt väder i juni, mer om det finns att läsa i våra tidigare inlägg.

Fördelning av fenologirekord de fem senaste åren
2013 5 vår, 7 höst
2012 9 vår, 8 höst
2011 22 vår, 24 höst
2010 3 vår, 21 höst
2009 23 vår, 23 höst

Fyrfläckad trollslända sågs även den senare än tidigare.
Tills vidare fortsätter vi med att inte ta med de så att säga nya arterna klarblå mosaikslända Aeshna affinis (inga fynd 2012-2013), brun kejsartrollslända Anax ephippiger (endast observerad en gång), vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii (börjar bli en del obsar nu, kan nog inkluderas nästa år) och mindre kejsartrollslända Anax parthenope (enstaka obsar 2011-2013), då i princip samtliga fynd av dessa arter innebär en förändring på grund av väldigt få fynd. Jag har med de arterna i mina tabeller ändå förstås, vilket kan ses i den redovisning av arternas flygtider jag varje år gör sedan 2009 i Trollsländeprojektet (den sammanställningen är för övrigt utlagd 9/12 och finns här).

Under 2013 gjordes det alltså sju nya "senaste"-rekord. För kanske första gången har vi inte ett enda extremt fynd att rapportera om vad gäller detta. Det är precis som med vårrekorden endast mindre justeringar med några få eller någon enstaka dag. Större ängstrollslända sågs förvisso tolv dagar senare än tidigare, men det är högst väntat, det är den art som oftast ses riktigt sent även på andra håll i norra Europa. Decemberfynd av den arten framöver skulle inte vara en överraskning.

Tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata sågs en vecka senare än tidigare, men detta är en av de arter vi har lite data på och senare observationer än så här är väntade. Särskilt som den uppenbarligen är betydligt vanligare än "man" trott, vilket användandet av kikare av den nya generationen trollsländeskådare verkligen kunnat slå fast. Här finns nog också ett mörkertal som beror på att det är notoriskt svårt att få dokumentationsbilder. Folk rapporterar helt enkelt inte alla tvåfläckade de ser.

Nya höstrekord 2013
- Mindre smaragdflickslända Lestes virens Nytt rekord 27/10, tidigare 19/10.
- Tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata Nytt rekord 17/7, tidigare var 10/7.
- Gulfläckig glanstrollslända Somatochlora flavomaculata Nytt rekord 29/8, tidigare var 27/8.
- Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata Nytt rekord 6/9, tidigare var 4/9.
- Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis Nytt rekord 9/8, tidigare var 4/8.
- Svart ängstrollslända Sympetrum danae Nytt rekord 27/10, tidigare var 23/10.
- Större ängstrollslända Sympetrum striolatum Nytt rekord 24/11, tidigare var 12/11.

/Magnus

Uppdaterat: Inlägget uppdaterades 9/12 med länk till de skånska flygtiderna.

Mer om fenologi på vår blogg

2011

2012

lördag 30 november 2013

Roliga fynd 2013

Mindre kejsartrollslända sågs i Sverige under 2013 för första gången i parning.
Då ännu ett år har passerat är det dags att ta en titt i backspegeln på hur året var rent fyndmässigt. Nedan listar vi därför helt subjektivt rapporter från året som vi av olika skäl tycker är lite extra roliga. Perspektivet är nationellt så därför tas inte fynd med av kategorin ”andra till femte landskapsfyndet”, ”ny kommunart” o dyl. Dessa och liknande kategorier kan förstås bli intressanta att redovisa om några år, eller mer lokalt eller regionalt. Nya fenologirekord 2013 tas inte heller med här. För Skånes del finns vårrekorden här, medan vi återkommer om höstrekorden.

Rapporterna minskar

Ja de minskar, men det är tämligen marginellt. Man ska i sammanhanget komma ihåg, att årets rapporter dessutom ska ses i skenet av att inventeringsprojektet i Östergötland avslutades förra året och att det inkommer rapporter långt efter det att säsongen faktiskt är över. Det är aldrig för sent att rapportera, men tänk på att sena rapporter inte kommer med i de årliga sammanställningarna som görs här och i inventeringsprojekt som i Skåne och (tidigare) Östergötland.  

Så här ser rapporteringen ut, där siffra inom parentes består av antalet skånska rapporter.

Vandrande ängs i Trelleborg 2013.
1900-2006: 13 729 (976)
2007: 4 804 (604)
2008: 9 225 (1 637)
2009: 13 104 (3 767)
2010: 11 970 (4 316)
2011: 15 547 (6 987)
2012: 13 385 (4 317)
2013: 12 443 (5 540) (t o m 2013-11-29) 

Som vi skrev redan förra året så görs det trots en minskning av antalet rapporter fortsatt många nya landskapsfynd vilket jag tycker visar, att trollsländeintresset fortsatt växer och att det fortfarande finns mycket att upptäcka. Pionjärandan, som jag själv kände när jag startade, lever vidare. Känslan, att jag själv som privatperson kan göra spännande fynd som "tillför något", finns kvar. 

Ändå finns det ett stort mörkertal. Det är fortfarande många som inte alls rapporterar. Det finns många som enbart rapporterar ”de intressanta arterna”. Det finns säkerligen många intressanta fynd, t ex nya landskapsfynd, som inte rapporteras av det enkla skälet, att det är ”en vanlig art hemma” och därför tänker man inte på att rapportera den. Med det sagt vill jag ändå passa på att tacka alla dessa eldsjälar som runt om i landet bidrar till den allt större kunskapen om landets trollsländefauna – heja er!

Det vi kan konstatera är att många äldre obsar tillförts Artportalen på senare tid. Inte minst efter publiceringen av Svenska Trollsländeguiden (TSG) våren 2012, vars kartor redovisar det då kända kunskapsläget. Nya publikationer ger alltid effekten av ny data och kunskap, inte minst kartmaterial, då många för första gången ser var arter ”ska” finnas och konstaterar att så inte är fallet, men rapporterat har man inte gjort tidigare. Nu när man plötsligt ”ser” att den vanliga art man hade på en viss plats faktiskt inte ”ska” finnas där enligt TSG så rapporterar man in den i efterhand. Det är jättebra, vi vet ännu mer om Sveriges trollsländefauna 1,5 år senare tack vare detta!

Datan kommer från AP

2013 sågs Bohusläns första griptångflickslända.
Samtliga intressanta fynd som listas nedan är från Artportalens Catalogus. I de fall en art är sedd för första gången i t ex ett landskap under året, men på flera lokaler, tas endast den första med. Allt är ej validerat och förteckningen ska verkligen inte ses som komplett. Några tydliga felaktigheter som hittades under genomgången är inte med, liksom sådana med markeringen ”?”, det vill säga ”artbestämning osäker”, då det inte är vår sak att avgöra om de uppgifterna är korrekta eller ej. Hittar du som läsare något som inte stämmer eller saknas får du å andra sidan gärna meddela oss om det.

Vi tar inte med rapporter som inkommit i efterhand då det är omöjligt för oss att se det. Med andra ord vet vi att det gjorts fler nya landskapsfynd de senaste åren än de vi redovisar i vår blogg, men det finns ingen funktion att kunna se det när folk rapporterar flera år efter obsen är gjord. Catalogus som jag länkar till i föregående stycke är i stort behov av uppdatering, kanske i samband med att nya Artportalen tas i bruk? 

Några reflektioner om fjolårets fynd

Nej det bidde inga nya Sverigefynd i år heller, vi får fortsatt vänta på de första karmintrollsländorna Crocothemis erythraea och västliga trädflicksländorna Chalcolestes viridis. Men minst tio nya landskapsfynd gjordes under 2013. Det är färre än de senaste åren (2011: 21, 2012: 26) men fortfarande ändå många och fler finns det garanterat att göra. Gästrikland, Hälsingland och Dalsland verkar vara landskap med mycket ringa trollsländedata. Bege er dit om ni vill bidra med många nya landskapsfynd!

Saknas gör några av de väntade nykomlingarna som helt uteblev, som klarblå mosaikslända Aeshna affinis och vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus. Saknas görs också två eftersökta arter: tundratrollslända Somatochlora sahlbergi och bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum. Se mer om deras frånvaro här och här. Å andra sidan blir tecknen allt fler på att mindre kejsartrollslända Anax parthenope och vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii är på väg att bli bofasta. Vandrande ängstrollslända är för övrigt en art vi vet att det under senare år gjort fler obsar av än vad rapporterna visar.

Nu till själva listan, och tack än en gång för 2013! De roliga fynden för 2012 finns för övrigt här.

Nya landskapsfynd

2013 rapporterades Gästriklands första myrflickslända.
Griptångsflickslända Coenagrion armatum 
- Klövedal, Tjörn, Bohuslän, 16.5, Kristoffer Nilsson

Myrflickslända Coenagrion johanssoni
- Brännholmstjärnarna, Ockelbo, Gästrikland, 15.6, Björn Anderson (mer än en lokal)

Fjällmosaikslända Aeshna caerulea
- Tveten Åbacken, Färgelanda, Dalsland, 20.7, Ulla Korp
- Melltjärnen, Ockelbo, Gästrikland, 15.6, Björn Anderson  
Grön mosaikslända Aeshna viridis
- Lindsdal syd, Kläckeberga, Småland, 11.6, Carl-Johan Månsson (tidig obs: dokumentation?)

Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis
- Lill- och Storfjälsjön, Lövånger, Västerbotten, 16.6, Erik Normark (+2 lokaler)

Bred trollslända Libellula depressa
- Majorens Hage, Arbrå, Hälsingland, 20.6, Helena Persson 

Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata
- Saltmyrans torvtäkt, Arvidsjaur, Pite lappmark, 25.6, Stefan Holmberg  

Större ängstrollslända Sympetrum striolatum
- Pankfors, Tönnånger, Hälsingland, 19.8, Stefan Persson  
- Salom, Nora, Ångermanland, 31.8, Kurt Holmqvist  

Andra intressanta fynd

En individrik lokal för dvärgflickslända hittades 2013.
Dvärgflickslända Nehalennia speciosa  
- Ny lokal: Norra Ledsjön, Blåvik, Östergötland, 25.7, Jan Pröjts (mer om det fyndet här!)  

Ljus lyrflickslända Coenagrion puella 
- Minst 20 mil norr om tidigare kända nordligaste fynd: Avsnörpt vik, Tärendö, Norrbotten, 6.8, Magnus Billqvist, Anette Barr, Annica Nettrup  

Mindre kejsartrollslända Anax parthenope
- 1 hane Lertagsdammen, Klagshamns udde, Skåne, 20.6, Stefan Cherrug
- 2 hanar + 1 hona Första gången hane och hona ses på samma lokal i landet. Parning observerades. Lertagsdammen, Klagshamns udde, Skåne, 22.7-30.7, Stefan Cherrug , m fl. Det är svårt att få klarhet i hur många fynd av arten som nu gjorts i landet eftersom alla inte är validerade eller saknar dokumentation, men detta bör utgöra det 13:e fyndet. Bilder med mera därifrån finns här.

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii 
- 1 Imago Kalmar Dämme, Småland, 4.6 Lars G Petersson  
- 1-3 ex, Vombs vattenverksdammar, Skåne, 8-21.6 Sven Jönsson m fl (svårt att utläsa hur många individer det här rör sig om då de är rapporterade från olika platser inom det stora området)  
- Först 2 hanar, sedan som mest 10 imago, Västra industriområdesdammen, Trelleborg, Skåne, 5.7-1.9, Staffan Nilsson m fl
- 1 ex Vinslövs blomsteräng, Vinslöv, Skåne, 7.8, Pål Axel Olsson  
- 1 Juvenil, Vombs Fure, Skåne, 14.9, Sven Jönsson  
- Se vår översyn av fynd av arten t o m 2012 här.

/Magnus

måndag 25 november 2013

Lokaltips: Midskogstjärnen, Dalarna

När man kör genom landet ser man ”överallt” vad som ser ut som fina trollsländemiljöer. Bitvis vill man inget hellre göra än att stanna och kolla om det stämmer. När vi de senaste åren besökt norra och mellersta delen av landet har det tyvärr ofta varit dåligt väder, fel tidpunkt på dygnet eller tidsbrist som gjort att vi fått passera jättefina miljöer utan att stanna. Under 2009 föll bitarna i alla fall på plats och vi fann, helt slumpvis, en riktigt fin lokal som vi gärna tipsar fler om: Midskogstjärnen.

Gungflymosaikslända vid Midskogstjärnen.
Efter besöket 2009 har vi besökt den igen, 2011, och passerar vi någon gång genom Dalarna under rätt tid på dygnet och i ok väder så lär vi stanna till igen. Vid vårt första besök hade vi Dalarnas första fynd av (flygande) gungflymosaikslända Aeshna subarctica (det fanns larvfynd sen tidigare vill jag minnas), myrflickslända Coenagrion johanssoni (alltid väldigt kul att se som skåning!) och kraftig smaragdflickslända Lestes dryas. 

Starrmosaikslända Aeshna juncea, pudrad smaragdflickslända Lestes sponsa, spjutflickslända Coenagrion hastulatum, brun mosaikslända Aeshna grandis, myrtrollslända Leucorrhinia dubia och svart ängstrollslända Sympetrum danae var andra arter.

Myrflickslända vid tjärnen, foto Erling Jirle.
Våra besök har alltid skett under högsommaren, i slutet av juli eller i början av augusti, så arterna vi sett där speglar förstås det. Det finns skäl att misstänka att där finns många fler arter under försommar och tidig höst, så passerar ni så tar er tid att kolla. På köpet gör man en stor insats för kunskapen om Dalarnas trollsländefauna. Har man tid och lust kan man förstås besöka någon mer av de otalet liknande miljöer längs med vägarna. 

Vi såg för övrigt videsparv vid Midskogstjärnen vilket kan vara av intresse för fågelskådare.

Nära vägen ligger den, Midskogstjärnen, mellan Yttermalung och Äppelbo, inte jättelångt från Vansbro, där man med fördel stannar en stund på det suveräna fiket Vansbro konditori och bageri.


/Magnus

torsdag 21 november 2013

Dvärgflickslända Nehalennia speciosa vid Norra Ledsjön

Jan Pröjts hittade 2013 ännu en lokal för dvärgflickslända, bilderna här är tagna av Magnus Billqvist.
















Vi fortsätter i och med detta inlägg att välkomna bidrag från gästbloggare. Här följer ett utdrag ur Jan Pröjts text om fyndet av dvärgflickslända Nehalennia speciosa på ny lokal under 2013. Hela texten inklusive bilder från lokalen och flygbilder finns som pdf här.

Nedan följer en beskrivning av två besök vid Norra Ledsjön i Boxholms kommun 21 och 25 juli 2013. Undertecknad har under senare år letat efter dvärgflickslända Nehalennia speciosa i norra Småland och södra Östergötland, med utgångspunkt från sommarstugan.

Dvärgflicksländan återupptäckts i Sverige 2006 i Uppland. Mellan 2007 och 2011 hittades tre lokaler i Östergötland av Tommy Karlsson: Grytkärren, Skogsgölen och Långkärren. Dessa tre lokaler ligger i länets skogrikare delar, norr och söder om Sommen. 2011 hade jag själv tur och lyckades håva in ett exemplar på Hultamaden i Tranås kommun. Således det första fyndet i Småland. Efterföljande besök där 2011 och 2012 gav dock inga resultat.



En våtmark som jag inte kontrollerade 2012 var Norra Ledsjön söder om Boxholm. Till synes lämplig miljö för dvärgflicksländan, med utgångspunkt från tillgängliga flygbilder på nätet. Arten är i Sverige funnen i mesotrofa kärr med dominans av trådstarr och vattenklöver. Hittills kända lokaler i Sverige består antingen av väldefinierade gölar med omgivande bred zon av myrmark eller av större starrfält med grunda översvämningsområden. På grund av artens dåliga flygförmåga hittas den oftast nere i den luftiga starren och inte flygandes fritt, som andra sländarter. Av den anledningen är också svårfunnen, annat än genom håvning.

Genom sina specialiserade miljökrav och därmed känslighet för miljöförändringar är dvärgflicksländan betraktad som en av Europas mest hotade arter idag. Igenväxning och uttorkning torde vara de faktorer som är mest negativa. Om den halvöppna smalbladiga starrvegetationen ersätts av vass och mer bredbladig starr försvinner dvärgflicksländan förr eller senare.

Norra Ledsjön är en större våtmark som idag består av större starrfält med tillhörande översvämningsområden, smågölar och gamla diken. Omgivningen består av skog, utom i norr. Den öppna ytan är ca 30 hektar. Som namnet antyder var våtmarken en sjö på 1800-talet, som genom sjösänkning förvandlades till en myr. Troligen har slåtter förekommit tidigare. Dikning har skett vid något tillfälle, gamla diken kan skönjas på flygbilderna, men de är idag igenvuxna ute på myren.

Floran får betraktas som värdefull och mångformig. Stora delar av ytan är av en mesotrof typ med olika typer av starr, vattenklöver, sjöfräken, kärrspira med mera. Endast vissa delar har en fattigare prägel, med vitmossor i bottenskiktet. De centrala delarna är blöta, och håller troligen öppet vatten året om. På vissa ställen i kantzonen vandrar björk och vass in och vittnar om eventuella framtida problem med igenväxning.

Vid det första besöket vid Norra Ledsjön undersöktes endast västra halvan. Nästan genast hamnade dvärgflicksländor i håven. I nordvästra delen, i partier med vatten, kunde upp till sex stycken fångas i ett håvdrag. I resterande delen av västra halvan hittades endast enstaka exemplar. De till synes finaste starrpartierna fanns halvvägs ut till mitten av myren. Längre ut dominerade istället mer bredbladiga arter inklusive bredkaveldun, en vegetation som arten inte verkar trivas i på samma sätt.

Vid det andra besöket genomhåvades östra halvan, från norr till söder i ytterkanten, sedan från söder mot norr mer centralt. Flest dvärgflicksländor hittades i nordöst och i söder. Vissa centrala delar höll vatten över stövelhöjd. Rester av ett gammalt dike kunde skönjas i de södra delarna och var omöjligt att gå över.

Sammantaget hittades minst 100 dvärgflicksländor i vardera halvan, och troligen förekommer många hundra individer ute på myren. Således får Norra Ledsjön betraktas som en av de mest individrika lokalerna för arten i Sverige och är därför – inte minst genom sin stora yta – synnerligen värdefull och viktiga att bevara.  Det är troligt att variationer i vattennivån är avgörande var man hittar flest sländor ett enskilt år. Trots den torra sommaren var myren tämligen blöt vid besöket, med grunt vatten på många ställen.

Sammanfattning
Den rika förekomsten av dvärgflickslända vid Norra Ledsjön är mycket värdefull, både i ett regionalt och nationellt perspektiv. Våtmarken bör hållas under uppsikt, liksom sländpopulationen. Alla tendenser till vattenståndssänkning, näringsbelastning, igenväxning eller förändring av floran bör motverkas.

Bilder i pdf-filen som omnämns inledningsvis omfattar
- Flygbild över Norra Ledsjön. De röda partierna visar områden med relativt stor förekomst av dvärgflickslända. I övriga delar kunde enstaka sländor hittas här och var. Nummer i kartan syftar på fotonummer.
- Nordvästra delen, mot väster. Starrfält dominerat av trådstarr med vattenklöver. Dvärgflicksländorna hittades framförallt i glesare partier med grunt vatten, som i förgrunden.
- Nordvästra delen mot söder, mer centralt. Större inslag av mer bredbladig starr samt bredkaveldun. Få eller inga dvärgflicksländor hittades i denna typ av vegetation.
- Nordöstra delen, mot söder. Stora starrfält dominerat av trådstarr, men utan vattenklöver. Här och där glesare partier med grunt vatten. Till synes god förekomst av dvärgflickslända i sådana partier.
- Sydöstra delen, mot norr. Stort område med gles starr och tät förekomst av storsileshår. Enstaka dvärgflicksländor hittades i partier med grunt vatten.
- Södra delarna, mot söder. Tämligen blött. På vissa ställen optimal vegetation, med glesa bestånd av trådstarr/flaskstarr på grunt vatten. I sådana partier bitvis tät förekomst av dvärgflickslända.
- Sydvästra delen, mot norr. Tydlig spridning och uppslag av björk, vilket är kan vara negativt på sikt.

073-7286340

lördag 19 oktober 2013

Årets skånska fenologirekord: del 1 tidigaste fynden

Bred kärrtrollslända sågs en vecka tidigare än föregående tidigaste fynd.
Säsongen är möjligen inte helt över, men med den första frosten idag även i södra Skåne, och med tanke på att vi inte är långt från november månad, så kan det inte vara många trollsländor kvar på vingarna. Vi brukar årligen här i bloggen redovisa den skånska fenologin och har redan tidigare i år skrivit lite om de arter som brukar vara först på vingarna. Se även länkar nedan för andra inlägg om fenologi.

Vi börjar med att titta på årets tidigaste fenologirekord och återkommer senare med de senaste, när vi verkligen vet att säsongen är över. Vi reserverar oss som vanligt för sent inkommande rapporter och att alla fynd ej är validerade. Alla fynd är hämtade från Artportalen.

Under 2013 slogs det fem "vårrekord". Det är klart mindre än de senaste åren, vilket väl är ett tecken så gott som något på att vi börjar få rätt bra kunskap om när arterna flyger. Våren var dock rätt sen och i några fall kan det förstås ha påverkat flygtiderna. Å andra sidan var våren 2012 rätt normal och ändå sattes inte mer än nio nya vårrekord. 2011 med 22 och 2009 med 23 sticker ut, liksom 2010 då endast tre tidigaste fynd gjordes. Det året var dock extremt med ovanligt kallt väder i juni, men mer om det finns att läsa i våra andra inlägg, här ska vi fokusera på 2013.

Mindre sjötrollslända sågs under 2013 tidigare än någonsin.
Tills vidare fortsätter vi med att inte ta med de så att säga nya arterna klarblå mosaikslända Aeshna affinis (inga fynd 2012-2013), brun kejsartrollslända Anax ephippiger (endast observerad en gång), vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii (börjar bli en del obsar nu, kan nog inkluderas nästa år) och mindre kejsartrollslända Anax parthenope (enstaka obsar 2011-2013), då i princip samtliga fynd av dessa arter innebär en förändring på grund av väldigt få fynd. Jag har med de arterna i mina tabeller ändå förstås, vilket kan ses i den redovisning av arternas flygtider jag varje år gör sedan 2009 i Trollsländeprojektet.

Under 2013 gjordes det alltså fem nya "tidigaste"-rekord. För kanske första gången har vi inte ett enda extremt fynd att rapportera om vad gäller detta. Det är endast mindre justeringar med några få eller någon enstaka dag. Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis sågs en vecka tidigare än innan, men det var väntat. Vi har så lite data på den arten och få personer har till vår vetskap letat efter arten tidigt på säsongen. Alla nya rekord listas nedan.

- Blå jungfruslända Calopteryx virgo Nytt rekord 18/5, tidigare var 19/5.
- Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus Nytt rekord 3/6, tidigare var 5/6.
- Gulfläckig glanstrollslända Somatochlora flavomaculata Nytt rekord 24/5, tidigare var 27/5.
- Mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens Nytt rekord 7/6, tidigare var 11/6.
- Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis Nytt rekord 3/6, tidigare var 10/6.

- Blodröd ängstrollslända Sympetrum sanguineum sågs 23/6 vilket tangerade det tidigare rekordet.

/Magnus


Mer om fenologi på vår blogg

2011

2012