måndag 31 mars 2014

Våra lokaltips (uppdaterad aug 2015)


Västra delen av Dagstorpssjön.
Sedan vi började blogga våren 2011 har vi beskrivit allt fler lokaler lite närmare. Eftersom de är utspridda i bloggen kan de vara svåra att lokalisera om man inte känner till att de finns. Därför kommer här alla tipsen samlade.

Vi hoppas återkomma med lokalbeskrivningar av ställen vi själva gillar som Dagstorpssjön, Traneröds mosse, Bökeberg, Ängstorpsdammen och ett flertal myrar i nordöstra Skåne. Men vi vill gärna veta om du har en eller flera lokaler att tipsa om, som vi kan ta upp i bloggen. Kanske vill du själv skriva om just din favoritplats? Hör gärna av dig till oss om du har tips att dela med dig av, särskilt utanför Skåne där vi normalt sett håller till.

Lokaler efter namn. Årtalet = när det skrevs.
Albrunna kalkbrott, Öland 2011
Badsjöarna, Järavallen, Skåne 2011
- Björkadammen, Skåne 2015
Christinehofs Ekopark, Skåne 2013
Pydden och Eksholmsjön, Skåne 2013
- Fågeltoftakärret, Skåne 2014
Grundsjön, Blekinge/Skåne 2011
Grytkärren, Östergötland 2011
Gullåkra mosse, Skåne 2011
Göksudeltat, Turkiet 2012
Limonlu, Turkiet 2012
- Lingasjön, Skåne 2013
- Midskogstjärnen, Dalarna 2013
Nerängarna, Småland 2013
Pulsujärvi, Torne lappmark 2011
Stensoffa och Svarta hål, Skåne 2011
- Stockamöllan, Skåne 2012
Svabesholm, Skåne 2011
Svartavad, Skåne 2011
Ugglarps mosse, Skåne 2011
Valongo, Portuga2012
Äsphult och Åbro, Skåne 2012


Bilden till höger: Ängstorpsdammen, Harlösa.

onsdag 12 mars 2014

Tidiga flygtider att vänta i år?

Hona av brun kejsartrollslända Anax ephippiger, Turkiet.
Förra året skrev vi om vintern som höll Skåne i ett längre grepp än vanligt, och vilka följder det fick och befarades få. Den här våren känns det - än så länge! - som om det omvända råder. Det är förstås alldeles för tidigt att sia om det med säkerhet, vi får vänta till sista veckan i april innan vi ser om det faktiskt blir så.

Vi har skrivit en hel uppsjö om flygtider, sena och tidiga fynd osv, så istället för att gå in på vilka arter som flyger först och vilka som är de tidigaste fynden, när de kan förväntas flyga med mera, så länkar vi nedan till en del av våra tidigare inlägg.

Vinterflickslända Sympecma fusca, Växjö 2013
Det vi kan konstatera är i alla fall att vinterflickslända Sympecma fusca redan setts. Det i sig är inget märkligt, utan väntat. Även det har vi skrivit mycket om och ger länkar nedan till tidigare inlägg.

Från Storbritannien rapporteras det att två "stora" trollsländor setts (27/2 resp. 11/3). Vid den här årstiden är det endast brun kejsartrollslända Anax ephippiger som normalt ses, burna av vindar från södra Medelhavsområdet eller Nordafrika. Det kan också röra sig om hitblåsta nordamerikaner (Anax junius har setts några ggr i Europa) eller exotiska trollsländor som kommit med långväga skepp eller akvarieväxter. Även detta har vi skrivit om och ger några länkar till för de av er som vill läsa mer. För övrigt kommer en ganska utförlig artikel om exotiska trollsländor i Sverige i nästa nummer av Fauna & Flora.

Om flygtider
- Mycket sena flygtider att vänta i år?
- De tidigaste fynden av trollsländor i Sverige
- Vilka arter flyger egentligen först?
- Vårens fenologi: hur blev den? (2013)
- Årets (2013) skånska fenologirekord: del 1 tidigaste fynden
- Årets (2013) skånska fenologirekord: del 2, de senaste fynden

Om vinterflickslända
- Vinterflickslända på g
- Sösdala, 26 april 2011: vinterflickslända!
- Bäckaslövs våtmark, Växjö 31/5
- Sölve grustag 15 april

Exotiska trollsländor samt brun kejsartrollslända
- Om exotiska trollsländor i Europa
- Just nu i Sverige? Brun kejsartrollslända.

/Magnus

lördag 1 mars 2014

Next Stop Sweden? Ljusröd ängstrollslända Sympetrum meridionale

Hane av ljusröd ängstrollslända, Bulgarien 2008.
Ljusröd ängstrollslända är en art att hålla utkik efter under sensommar och tidig höst. Den fluktuerar i antal och kan vissa år göra större rörelser, i likhet med gulfläckad ängstrollslända S. flaveolum, som också är en art som förekommer i vegetationsrika, grunda småvatten vilka är utsatta för stora vattenståndsfluktuationer som vissa säsonger helt kan torka ut. Bra år kan de däremot producera mängder av individer.

Ljusröd ängstrollslända är ganska diskret tecknad, men det finns några saker att hålla utkik efter. Som jag skriver i Trollsländeguiden så har få arter, om ens någon, en så stor tendens att samla på sig parasiter som ljusröd ängstrollslända. Var därför extra uppmärksam på av parasiter nedtyngda ängstrollsländor, särskilt under inflöde av ängstrollsländor från kontinenten. Hur det kan se ut kan ni se exempelvis se här eller här. Jag har aldrig sett någon annan ängstrollslända här hemma med parasiter på vingarna, och det behöver förstås inte vara så att de ljusröda ängstrollsländor som dyker upp i Sverige är så angripna eller att det är en ljusröd bara för att den är angripen. Det bör dessutom rimligen vara extra svårt för angripna individer som de på bilderna ovan att ta sig ända hit.

Det finns som tur är några bra karaktärer att titta efter utöver en stor mängd parasiter. Ljusröd ängstrollslända liknar mest större- S. striolatum och tegelröd ängstrollslända S. vulgatum, men har i alla dräkter väldigt ljusa ben, med mer ljust än mörkt och skiljer sig därmed (oftast) tydligt från dessa två arter. Båda kan dock variera mycket och särskilt kan faktiskt avvikande hanar ställa till problem.

Lägg märke till ljusa ben, nästan obefintlig teckning samt prickarna på mellankroppssidan.
Hona, Serbien 2012. (Klicka på bilden för större upplösning). 
Den har en närmast otecknad mellankroppssida med två diagnostiska prickar, vika är tydligast på honor, unga och fräscha hanar. Enbart denna teckning gör att dessa individer skiljer sig från alla andra arter och därför är ganska enkla att plocka ut.

På äldre hanar är prickarna mindre tydliga. Kolla istället på vingarna, som är helt genomskinliga utan några gula partier (OBS: det finns en diagnostisk, ganska nyupptäckt karaktär, som gäller gula vingvener). Vingmärkena är hos hanen tydligt röda, inramade av en tunn men tydligt svart linje. De allra flesta hanar saknar helt svarta partier på ovansidan av bakkroppen, något som ingen annan svensk ängstrollslända normalt uppvisar (bortsett från bandad ängstrollslända S. pedemontanum, men den förväxlar man den av förklarliga skäl inte med).

Hanens vackra vingmärken.
Ljusröd ängstrollslända är en stark flygare som kan hittas nästan var som helst, även långt från vatten. Störst chans att hitta den har man antagligen längs våra stränder, där den troligtvis kan vara svår att hitta i horderna av alla andra ängstrollsländor. Leta efter den där alla andra trollsländor födosöker, som i solbelysta läpartier i halvöppna buskmarker, gläntor och liknande. Den vilar ofta direkt på marken i gläntor av högre vegetation.

Inga nordiska fynd är i dagsläget kända, men eftersom arten är känd för att vandra väldigt långa sträckor, kan den mycket väl dyka upp här som tillfällig gäst. I Polen finns den främst i den sydöstra delen, med isolerade förekomster eller mer tillfälligt i sex andra mindre områden, dock inte längst i nordväst, det vill säga närmast oss. Den har dock fångats i Helgolandsfällor på Kuriska näset i den ryska enklaven Kaliningrad, bara 30 mil fågelvägen från Ottenby. Arten finns också i Tyskland, med obsar även i de norra delarna. I Tyskland uppvisar arten en tydligt ökande trend, liksom i flera andra länder i regionen som Belgien, Frankrike och Luxemburg.

/Magnus



Källor
- Bernard, Rafał m fl, 2009: Atlas rozmieszczenia wazek (Odonata) w Polsce.
- Billqvist, Magnus, 2012: Svenska Trollsländeguiden. Hirschfeld Media.
- Buczyński, Paweł, 2013, i mejl. 
- Ott, Jürgen. 2010: Dragonflies and climatic change – recent trends in Germany and Europe. BioRisk 5.