söndag 26 maj 2013

Brunnsparken, Ronneby 25/5

Ett gäng glada deltagare har just sett ett helt gäng trollsländor på nära håll.
Den här lördagen hade jag förmånen att få hålla låda på det mycket vackra Naturum i Ronneby, beläget i den likaledes vackra Brunnsparken som jag aldrig tidigare besökt. Väderprognoserna hade hela veckan berättat att det skulle ösa ner regn över Ronneby denna dag så förhoppningen att kunna visa trollsländor i fält  efter föredraget hade jag rätt mycket lagt åt sidan. Det skulle dock visa sig att regnet denna dag helt undvek "hjärtat i Sveriges trädgård".

Efter en rätt rejäl introduktion till trollsländorna i Sverige gav vi oss därför ut i omgivningarna. Det blåste rejält, så först fick vi försöka hitta partier med lä och sol. Det började knackigt, det dröjde en stund innan vi fick ögonen på dagens första trollslända: en fyrfläckad / Libellula quadrimaculata i fårbeteshagen. Den var å andra sidan väldigt medgörlig då den lämnat vattnet tidigare under dagen och två av vingarna klibbat ihop. Efter fotografering och studier fick den hjälp att komma på vingarna och iväg flög den, kanske med lite tacksamhet riktad vår väg?

Mindre kustflicksländan intill Fågelsjön.
Vår jakt på sol och lä förde oss till ett ganska anonymt parti högt gräs på nordostsidan av Fågelsjön (se bilden ovan). Här stannade vi en bra stund, då det där flög gott om flicksländor. Mörk lyrflickslända / Coenagrion pulchellum, ljus lyrflickslända / C. puella, sjöflickslända / Enallagma cyathigerum och röd flickslända / Pyrrhosoma nymphula kunde jämföras sida vid sida. Vi fortsatte längs med staketet på bilden och försökte hitta mer lä, men det var lättare sagt än gjort. Några fler flicksländor sågs och även någon enstaka fyrfläckad trollslända, som dock inte var lika medgörlig som den första. Närmare Fågelsjön såg det mycket fint ut, men blåsten var alldeles för kraftig för att det skulle ge något. Större kustflickslända / Ischnura elegans utgjorde i alla fall ny art för dagen.

Bakkroppen på mindre kustflicksländan.
Vi vände tillbaks men undertecknad fastnade åter vid läpartiet vid staketet, där det nu flög ännu fler flicksländor. Fem-sex stycken fångades in med ett drag med håven, mest för att ge deltagarna en chans till repetition. Döm av min förvåning när den första jag plockar upp ur håven visar sig vara en mindre kustflickslända / Ischnura pumilio, första fyndet för Ronneby kommun och i en miljö jag aldrig tänkt jag skulle hitta den i. Antagligen finns det en lämplig pöl för arten i närheten, och den starka vinden har då fört den till "vårt" läparti, som var som en magnet för traktens flicksländor denna blåsiga dag.

Efter denna flicksländebonanza vandrade vi till Trollsjön för att förhoppningsvis där hitta fler trollsländor, och helst av andra arter. Det är fina marker och hela Brunnsskogen är bitvis väldigt vacker med mycket att titta på. Snok och skogsödla var vanlig, och från träden surrade grönsångare medan spillkråka och större hackspett sågs och/eller hördes då och då. Vid sjön gjorde Jörgen från Naturumet oss sällskap men det var dock magert med trollsländor. Endast ytterligare några mörka lyrflicksländor hittades och eftersom klockan var halv fem började vi röra oss tillbaka mot Naturum för avslut. Innan dess sågs några fyrfläckade trollsländor och guldtrollsländor / Cordulia aenea i solbelysta partier längs skogsvägen, men tyvärr var de inte alls samarbetsvilliga. Åtta arter trots stark vind får vi ändå vara väldigt nöjda med, särskilt som prognosen lovat regn, och mindre kustflickslända utgjorde definitivt dagens clou. Tack till alla som var med, vi ses säkert igen!

/Magnus

måndag 20 maj 2013

17-18/5: Helgens trollsländor

Större rödögonflickslända Erythromma najas, Herkules 17/5.
Efter den långa vintern och sena våren är det underbart att nu kunna njuta av alla trollsländor som äntligen börjat flyga. Sedan vi för drygt tio dagar sedan skrev att den första arten i Skåne rapporterats har ytterligare nästan 20 arter observerats. Själv har jag jag gett mig ut med cykel och buss samt gått ut i de närmaste omgivningarna, allt för att se vad som behagat börja flyga. 

Så här tidigt på säsongen är allt roligt, och man kan med fördel passa på att titta extra mycket på de som flyger nu, för att senare lättare plocka ut andra arter i mängden av t ex mörka lyrflicksländor Coenagrion pulchellum och sjöflicksländor Enallagma cyathigerum. Båda dessa kan åtminstone i mina hemtrakter ganska snart ses i stora ansamlingar. Det är därför enklare att just nu hitta arter som griptångsflickslända Coenagrion armatum och månflickslända C. lunulatum, arter som ofta uppträder mer fåtaligt och därför kan närmast "försvinna" i mängden av de vanligare arterna.

Griptångsflickslända C. armatum 17/5.
Under helgen som var hade jag förmånen att kunna åka med två lika trollsländeintresserade vänner till nordöstra Skåne och delar av Blekinge. Vi började vid Herkulesdammarna vid Hammarsjön, där vi trots den bitvis ganska hårda vinden på kort tid hittade nio arter trollsländor. Trevliga nya arter för året där blev t ex citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis och griptångsflickslända Coenagrion armatum.

Dagen därpå besökte vi flera fina platser i skogarna kring Bräkne Hoby. Först Tvättegyl, där spjutflickslända Coenagrion hastulatum och röd flickslända Pyrrhosoma nymphula lämnat vattnet i mängd under det senaste dygnet. Ytterligare fyra arter sågs där, bland annat en mycket poseringsvillig tidig mosaikslända Brachytron pratense.

Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda 18/5.
Ett ställe som såg mycket spännande ut, men som med all säkerhet är mer givande senare under säsongen, var en brunvattengöl alldeles söder om Göljagyl. Förutom arter vi redan sett på andra platser såg vi där även nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda och myrtrollslända L. dubia. Dagen därpå kom regnet, och spolierade därmed planerna på ännu en trollsländedag, och inte minst de vinterflicksländor Sympecma fusca vi tänkt titta på längs vägen hem till sydvästra Skåne.

Enligt prognoserna ska det nu bli en period med kyligare luft och regn, så jag får väl leva på helgens trollsländor ett tag till.

/Magnus

torsdag 16 maj 2013

Det går fort nu: hur hänger man med?

Undertecknads första trollslända för året: guldtrollslända Cordulia aenea.
För en dryg vecka sedan skrev vi om den första rapporterade trollsländan i Skåne för året. Sedan dess har ytterligare 14 arter rapporterats, och fler lär det bli de närmaste dagarna om väderprognoserna håller i sig.

Det kan vara nyttigt att ha koll på vilka arter som börjat flyga. Är man nyfiken och intresserad av att följa vad som sker så finns det flera olika sätt att göra det på. Det som rapporteras på Artportalen kan man följa genom några länkar, men tänk då på att långt ifrån allt som ses rapporteras samma dag (en del obsar rapporteras inte alls, andra läggs in långt senare). Senaste veckans rapporter från Skåne kan du se via denna länk, som uppdateras per automatik. För att se obsar från andra landskap på samma sätt kan man byta ut landskapskoden (se i Artportalen vilka dessa är).

Eftersom vi i Skåne inventerar trollsländor under perioden 2009-2014 så är det spännande att se hur de olika rutorna fylls på med rapporter. Du kan följa rapporteringen för rutorna för 2013 här, eller se den totala rapporteringen per ruta under hela projektperioden här. En mycket fin funktion är att du kan klicka på en ruta och se exakt vad som setts där, när och av vem.

Så här kan det se ut i Line Band.
De senaste åren har allt fler blivit intresserade av att få information om trollsländor, och inte minst fynd av de mer sällsynta trollsländorna. SMS-kedjor, trollsländesidan på Facebook och personliga kontakter har då varit nödvändigt att ha koll på eller vara med i. De som haft fågelskådarnas larmsystem BMS har ibland kunnat få information den vägen (vilket varit måttligt populärt för de fågelskådare som inte är intresserade av trollsländor). Eftersom det länge funnits ett stort intresse av snabb informationsspridning bland fågelskådare ligger de (vi) långt framme med lösningar på detta. Det senaste som börjat användas heter Band, och det finns nu flera grupper som använder detta för lokal fågelinformation, men även för grod- och kräldjursobsar med mera. Det finns många fina fördelar med detta system, t ex att man kan ställa frågor direkt på ett meddelande, man kan ge vägbeskrivningar, lägga ut bilder, kartor och man kan ta bort saker som blivit fel (en funktion som ofta saknas i de bästa av system!).

Och så här.
Sedan några dagar tillbaka finns det också en sådan grupp för trollsländor. Band är helt gratis, du laddar ner det i mobiltelefonen (finns till både Android och Iphone) och meddelar sedan att du är intresserad av att vara med. Inbjudan skickas, och om allt fungerar som det ska så får du snart meddelanden om trollsländor direkt i din mobiltelefon. Läs mer om hur Band fungerar här (det är en länk till skådarnas sida, men funktionen och hur man går till väga är densamma). Länk till nedladdning av appen hittar du här. Vad det blir av detta system är upp till oss som är med. Är du intresserad av att vara med eller vill få mer information kan du kontakta undertecknad via mejl: magnus.billqvistATgmail.com (byt ut AT mot @).

/Magnus

onsdag 8 maj 2013

Vilka arter flyger egentligen först?


Årets första skånska trollslända blev bred trollslända Libellula depressa.
Det har på många sätt varit en märklig vår, med tropikflyttande fåglar som anländer ovanligt tidigt samtidigt som allting annat verkar vara sent. Även trollsländorna är sena, eller är de verkligen det? Och i så fall hur sena? Ser vi på England och Nederländerna ligger flygtiderna i år 10-20 dagar senare än vad som anses normalt. Hur blir våra flygtider om vi applicerar en sådan försening på våra breddgrader?

Om vi tittar på Skåne och fenologin för de allra tidigaste 15 eller så arterna, så är det ett gäng som utmärker sig. Tydligt är att en grupp allmänna arter som röd flickslända, spjutflickslända, fyrfläckad trollslända och guldtrollslända varje år ses riktigt tidigt, ofta redan de sista dagarna i april eller första i maj. Det finns även ett gäng mindre vanliga eller mer lokala arter som ses lika tidigt, som nordisk kärrtrollslända, citronfläckad kärrtrollslända, månflickslända och griptångsflickslända. Först igår (7/5) sågs vad vi känner till Skånes första trollslända för året: bred trollslända i Falsterbo. Med andra ord kan vi redan nu konstatera att säsongen är sen. Hur mycket kan vi förstås inte svara på än, men vi kan titta på hur det brukar se ut.

Två mycket tidiga arter har vi tyvärr fortfarande så få fynd av att det är uppenbart att deras fyndbild inte överensstämmer med verkligheten: månflickslända och griptångsflickslända. Det finns aprilfynd av griptångsflickslända och tidiga majfynd av månflickslända från andra delar av landet vilket gör att det finns skäl att misstänka att båda dessa i Skåne borde kunna ses redan i slutet av april.

De övriga av de tidiga arterna har vi i Skåne mycket fynd av och därmed en bra bild av deras förekomst. Därför kan vi presentera mediandatum för deras flygstart, liksom förstås de allra tidigaste fynden av respektive art. Vi utelämnar vinterflickslända då den faller utanför gängse mönster eftersom den övervintrar som imago (det är dessutom fortsatt en art med mycket få fynd i Skåne).

Ser vi på de allra tidigaste skånska fynden (= fenologirekorden) så utgörs de av följande

Röd flickslända är notoriskt tidig.
28 april
Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda
Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula

29 april
Spjutflickslända Coenagrion hastulatum
Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata

30 april
Guldtrollslända Cordulia aenea
Mörk lyrflickslända Coenagrion pulchellum

1 maj
Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis
Bred trollslända Libellula depressa
Tidig mosaikslända Brachytron pratense

2 maj
Griptångsflickslända Coenagrion armatum

Tidig mosaikslända är vad den heter.
3 maj
Mindre kustflickslända Ischnura pumilio
Större kustflickslända Ischnura elegans

5 maj
Sjöflickslända Enallagma cyathigerum

7 maj
Ljus lyrflickslända Coenagrion puella
Myrtrollslända Leucorrhinia dubia
Sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus

Eftersom dessa datum redan passerats kan vi konstatera att inga fenologirekord för dessa slogs 2013. Viktigt att komma ihåg är, att dessa datum är extremdatum, och även under en varm vår görs inte alltid så tidiga fynd av dessa arter. Därför är det mer talande att titta på mediandatum, alltså de senaste säsongernas genomsnittliga första datum för respektive art. Då ser det ut så här:

Mediandatum

Guldtrollslända ses tidigt varje år, hur blir det 2013?
6 maj
Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula
Guldtrollslända Cordulia aenea

7 maj
Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata
Mörk lyrflickslända Coenagrion pulchellum

8 maj
Spjutflickslända Coenagrion hastulatum

9 maj
Tidig mosaikslända Brachytron pratense
Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda

10 maj
Större kustflickslända Ischnura elegans

11 maj
Sjöflickslända Enallagma cyathigerum

12 maj
Bred trollslända Libellula depressa

Spjutflickslända är varje år en av de allra tidigaste att ses.
13 maj
Större rödögonflickslända Erythromma najas

13 maj
Ljus lyrflickslända Coenagrion puella

14 maj
Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis

16 maj
Blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens
Sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus
Lägg märke till att det är delvis andra arter som har tidiga mediandatum än de som har setts allra tidigast.

Som synes är det relativt få arter som så att säga ska vara på vingarna redan. Det har varit rejält varmt i Skåne ett tag nu, uppemot 24 grader i Lund igår och 22 idag, exempelvis. Kommer arterna igång de närmaste dagarna kommer det inte att påverka mediandatumet för mer än ett fåtal arter. Så ge er ut och leta – långhelgens prognos ser åtminstone bitvis lovande ut!

/Magnus

Mer om fenologi på vår blogg

2011

2012


Nästa föredrag


Vi har tidigare här i bloggen skrivit att vi kommer att flagga för kommande arrangemang som kan vara av intresse för trollsländeintresserade i landet. Nästa på schemat är föredrag/kurs i Ronneby. Klicka på bilden för att se bättre vad där står.

Vi återkommer om andra aktiviteter, som sommarläger i Skåne, Insekternas dag och trollsländekurs med Skånes Fältbiologer. Har du något du vill att vi ska flagga för så kontakta oss.

onsdag 1 maj 2013

En översikt av fynden av vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii i Sverige

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii, Järavallen (Sk), 1 okt 2011.

Vandrande ängstrollslända är en art stadd i spridning norrut, vilket de allt fler fynden i Sverige också utgör ett bevis på. Om det verkligen gäller en kolonisation som kommer att få fotfäste, som blå kejsartrollslända Anax imperator och mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum, eller om det endast rör sig om pionjärer och mer tillfälliga observationer får framtiden utvisa. I detta inlägg vill vi redogöra för fyndbilden hittills.

Det första fyndet av arten gjordes i Helgolandsfällan på Ottenby, Öland i juli 1997. Därefter dröjde det till 2003 innan nästa fynd gjordes (två i Skåne). I Skåne gjordes sedan även nästa fynd, 2007, varpå inga gjordes tills 2011, då det verkligen satte fart. Även under 2012 gjordes många fynd. Det stora intresse som väckts för trollsländor har förstås påverkat denna bild så det är inte helt enkelt att sia om arten verkligen ökat så här pass mycket eller om det enbart rör sig om större uppmärksamhet. Vi tror på en kombination, vilket stärks av fyndbilderna i Finland och Danmark. 

Vandrande ängstrollslända, Skansen (Sk), juni 2011.
I Finland har vandrande ängstrollslända trots stort trollsländeintresse endast observeras en gång (oktober 2011, nära Helsingfors). Under 1998 gjordes den första observationen i Danmark (sep, på Bornholm). Ett fynd gjordes 2003, annars inga fynd förrän 2007 (om inte de saknas i databasen) men då var det å andra sidan med besked, med bland annat minst 25 ex på en lokal och larver på en annan (vilket visar att det fanns individer även tidigare). Detta visade sig dock, som så många andra gånger vad gäller denna art, vara av högst tillfällig natur. Året därpå gjordes inga fynd och bortsett från 2012 (4 lokaler) rapporterades den inte alls eller endast på 1-2 lokaler (2009-2011).

I Sverige finns det troligtvis fler fynd än de som rapporterats på Artportalen. Åtminstone ett känner vi till säkert, och då vi där har både lokal, datum och beskrivning tas det med här (Bäckhalladalen, Skåne 2003).

Som ”fynd” räknar vi här inte på antalet individer utan på observationer av ett eller flera exemplar på en lokal, som säkert eller med stor sannolikhet kan avskiljas i tid. Exempel: 1 ensam hane rapporteras i flera dagar på en lokal, men får sällskap av ytterligare en lite senare. Detta är fortfarande ett fynd. Om arten däremot inte alls ses där på ett tag och sedan rapporteras igen flera veckor senare, så utgör det ett nytt fynd.

Fyndbilden i Sverige
Fynd har gjorts enligt nedan, uppdelade på år och landskap.  

1997 Öland (1)
2003 Skåne (2)
2007 Skåne (1)
2011 Blekinge (1), Skåne (5), Öland (5)
2012 Gotland (1), Skåne (4), Småland, (1), Öland (2)
Totalt: Skåne 12, Öland 8, Blekinge 1, Gotland 1, Småland 1.

De allra flesta fynden utgörs inte oväntat av hanar. Dessa är bjärt färgade i rött, patrullerar och flyger ofta under en period på året när inga andra röda arter flyger, och är därför förhållandevis enkla att uppmärksamma.

Honor har främst setts i samband med fynd av hanar, och parning har då ofta rapporterats. Äggläggande individer har observerats på två lokaler. Dels i Limhamns kalkbrott, Malmö (Sk) 21.6 2011 och dels på Skansen, Simrishamn (Sk) 7.6 2011.

Samtliga fyndlokaler i Danmark och Sverige. Klicka för större bild.
Den sydostliga bilden är tydlig, något som går igenom även i många fall av exempelvis sällsynta fåglar. Det speglar troligen både ett verkligt sydostligt ursprung såväl som att det är många trollsländeintresserade som är aktiva i denna region. Fler fynd är att vänta, och även utanför de landskap som idag har fynd. Vår gissning är dock, att det främst fortsatt kommer att göras fler fynd i de redan besökta landskapen, av skälen ovan.

Fyndbilden i övriga nordiska länder
I Danmark finns det som nämnts ovan flera fynd. I Finland finns hittills endast ett fynd: 11 oktober 2011. Inga fynd har gjorts i Norge.

Lomma 8 oktober 2011.
Ungefärligt fynd/antal lokaler i Danmark
1998 1
1999-2002 0?
2003 1
2004-2006 0?
2007 9 (bl a minst 25 ex på en lokal och larver på en annan)
2009 1
2010 1
2011 2
2012 4
Totalt 16 lokaler 1998-2012.

Söderöver
Tittar vi söderöver och då på de mer nordligt liggande länderna så var arten i Tyskland länge endast en sporadisk gäst, med stora fluktuationer mellan åren. Detta förändrades under 1990-talet då den inte bara påvisades reproducera sig utan även göra det med två generationer, något som man dittills trott endast kunde ske längre söderut. I Schleswig-Holstein (förbundslandet som gränsar till Jylland) finns ett fynd rapporterat före 1995. Under perioden 1996-2009 finns minst 16, med reproduktion konstaterad så långt norrut som på Helgoland. Samma bild återkommer i Nederländerna och Belgien, och även England har fått sin beskärda del av ökade antal fynd. I norra delen av Belgien finns tio fynd före 1980, men under 1990-talet blev den årlig och i allt större antal. Idag finns den i hela landet i populationer på över 50 individer på flera platser.

Hur hittar man vandrande ängstrollslända i Sverige?
Det finns blott två inlandsfynd, vilket visar att arten kan hittas var som helst. Enklast är det ändå att söka längs kusterna. På försommaren letar man förslagsvis efter patrullerande hanar i kustnära vatten. Var uppmärksam på alla röda, mellanstora sländor - det är väldigt få eller inga andra som flyger så tidigt (se diagram nedan). Vi känner endast till vårfynd av arten i anslutning till vatten, vilket förstås inte innebär att de även går att hitta i gynnsamma lägen längs t ex stränder, vilket är väntat av en art som kommit över havet.

På hösten domineras fyndbilden av det senare, alltså individer har främst hittats nära kusten, och ofta inte i direkt anslutning till vatten. Det är då yngre individer som inte är intresserade av att uppsöka vatten. Utomlands, där arten på många håll är en av de allra vanligaste arterna, hittas de ofta i stora antal längs kusterna under denna tid. Det är med andra ord ingen slump att flera hittats på liknande vis här hemma. 

Det finns dock en aspekt som gör att det är svårare att hitta vandrande ängstrollslända på hösten, även om de rent teoretiskt borde uppträda i större antal då. Om det under våren flyger extremt få eller inga alls liknande arter så är förhållandet det motsatta under sep-okt. Alla de övriga, liknande ängstrollsländorna flyger då, och ofta i stor mängd. Det kan med andra ord vara svårare att plocka ut eller öht uppmärksamma arten bland alla andra.

Tidsmässig fördelning av de svenska fynden (Artportalen).











Som synes av de två månatliga fördelningarna av fynden i Sverige och Danmark finns två tydliga toppar: vår och höst. Denna fördelning stärks ytterligare av fynd från andra sidan Östersjön, exempelvis i trakten av Kaliningrad och i Polen. 
Tidsmässig fördelning av de danska fynden (Fugle og Natur).

Det som återstår i Sverige är att följa utvecklingen och om möjligt också fastställa om vandrande ängstrollslända kan lyckas med reproduktion här. För trots flera fynd av väldigt fräscha, unga individer på hösten har inga helt tenerala exemplar rapporterats. Då det är vanligt att just de som nyss kommit på vingarna flyger långa avstånd kan de inte helt säkert härledas till platsen där de hittats. Det räcker inte heller att hitta larver av arten, för det innebär inte att de verkligen lyckas överleva och komma på vingarna i Sverige. När de första helt tenerala individerna hittas, först då kan vi helt säkert säga, att vandrande ängstrollslända utgör en ny, reproducerande trollslända i landet.

/Magnus

Andra inlägg på Epitheca som berör vandrande ängstrollslända


Källor
- www.artportalen.se
- De Knijf, Geert & Anselin, Anny, 2010: When south goes north: Mediterranean dragonflies (Odonata) conquer Flanders (North-Belgium). BioRisk 2010. 
- www.fugleognatur.dk 
- Kruys, Ivan, 2003: En ny trollsländeart för Sverige? FaZett 2003 vol 16-2.
- Nielsen, Ole Fogh, 1998: De danske guldsmede. Apollo Books, Stenstrup.
- Ott, Jürgen, 2001: Expansion of Mediterranean Odonata in Germany and Europe - consequenses of climatic changes. 
- http://sudenkorento.fi/kwiki/Kulkusyyskorento
- Winkler, Christian, et al, 2009: Verbreitung und Gefährdung der Libellen Schleswig-Holsteins. Arbeitsatlas 2009.