tisdag 29 april 2014

Årets första trollsländor på vingarna nu

Mörk lyrflickslända, Gullåkra mosse, Staffanstorp 26/4 2014.
Precis som vi förutspådde här, så blev det mycket riktigt så, att flera arter sågs redan innan Valborg. Minst fem nya fenologirekord har redan satts, och fler lär det nog bli den närmaste veckan. Här är några bilder på de vi har sett hittills. Följ hur trollsländorna i hela landet börjar flyga här!

Nordisk kärrtrollslända, SO Holmeja 28/4 2014.
Guldtrollslända, Ilstorp 1/5 2014.

lördag 19 april 2014

Vi förutspår när trollsländorna börjar flyga!

Guldtrollslända Cordulia aenea är varje år en av de allra första på vingarna.
Är det läge för fenologirekord denna till synes varma och tidiga vår? Hur varm har våren egentligen varit? Hur står den sig i jämförelse med andra? Kan vi utläsa något om trollsländornas flygtider utifrån detta? Kan vi rentav förutspå när de allra första kommer att ses?

”Självklart börjar de flyga tidigare när det är tidig vår och det motsatta när det är kallt”, tänker du. Men är det så enkelt? Vi beslöt oss för att ta en titt på detta och sätta våren 2014 i ett perspektiv redan innan trollsländorna kommit på vingarna. Vi tar nedan endast hänsyn till faktiska rapporter och temperaturer, inte alla andra faktorer som förstås påverkar trollsländorna, som olika vattenhydrologier, vattendjup, geografi, solinstrålning osv.

2007-2012
Vi börjar med att titta på säsongerna 2007-2012 för att få ett hum om när de allra första trollsländorna de senaste åren rapporterats. Vi använder data från Artportalen och endast data från Skåne. Det senare för att det är den region vi kan bäst och en av dem med allra flest rapporter. Östergötland hade i dagsläget varit det enda andra rimliga alternativet då det endast är i dessa två landskap inventeringsprojekt på en regional skala genomförts i Sverige. Ög blev klara med sin förra året och vi inväntar med spänning slutredovisningen av det, medan vi i Skåne kör 2014 som sista år.

Vad är ett fenologirekord?
Ett fenologirekord utgörs av ett extremdatum, det datum en art rapporterats för allra första eller allra sista gången. Om röd flickslända rapporterats 28 april 2007 och det är det tidigaste den arten rapporterats under perioden 2007-2012, så utgör det den artens vårfenologirekord. Om den ett annat år ses en dag tidigare är det det senare som utgör det nya rekordet.

Det är endast vårfynden vi tittar på i detta inlägg, höstfynden, alltså det senaste respektive art rapporterats, har ingen bäring på vår beräkning av när arterna förutspås börja flyga.

Flest fenologirekord
Jag har gått igenom alla vårsäsonger 2007-2012 och noterat samtliga vårfenologirekord under denna period. Att jag väljer att ha med säsongerna 2007 och 2008, trots att det då inte rapporterades en bråkdel lika mycket som senare beror på, att jag vill ha med 2007 i statistiken. Skälet till det återkommer vi till. Att 2013 utelämnats är för att SMHI ännu inte lagt ut motsvarande statistik för 2013 som de gjort för åren innan.

Jag har förutom att plocka ut rekorden även tagit ut det näst tidigaste fyndet som gjorts under en annan säsong än rekordet. (Det näst senaste totalt sett är annars ofta gjort samma år som rekordet). Jag kallar rekord för ”A-fynd” och de näst tidigaste för ”B-fynd”. Att redovisa både A- och B-fynd visar om det förutom fenologirekord under ett givet år även sågs andra arter tidigt och gör att vi får ett större statistiskt underlag. Nu är det dock de allra tidigaste arterna vi vill fokusera på så vi har valt att lyfta ut de tjugo tidigast flygande arterna. De tjugo utgörs av samtliga arter med fenologirekord daterat senast 13 maj. Om vi endast tar med A- och B-fynd för de tjugo arterna får vi följande resultat.


Vårsäsongerna 2009 och 2011 sticker som synes kraftigt ut. Förutom det tycker jag det är mycket intressant att både 2007 och 2008, två säsonger med betydligt färre rapporterade fynd, ändå är bättre än 2012. 2010 är det rakt motsatta, helt utan några som helst tidiga fynd.

Vad förenar respektive skiljer de olika åren åt förutom trollsländornas fenologi? Låt oss titta på temperaturerna under dessa vårar.

Statistik över medeltemperaturer 2007-2012
Diagrammet nedan visar månadsmedeltemperaturen i Malmö hämtat från SMHI över månaderna mars och april. Det finns inget särskilt skäl till att jag valde just Malmö, jag kunde ha tagit vilken ort som helst med tillgänglig statistik, men någon ort måste väljas och nu råkade det bli Malmö.

Att jag tagit med även mars, trots att inte några trollsländor flyger då, är för att det åtminstone teoretiskt bör påverka flygtiderna: ju varmare det är tidigt, desto snabbare blir vattnen varma och larvutvecklingen påskyndas (vi vet, det finns fler parametrar som ljusmängd osv, men vi struntar som sagt i det här). Eftersom det är när de allra första börjar flyga vi vill åt har vi inte med temperaturdata för maj och efterföljande månader.


Vad säger då detta diagram?
Det är inte helt lätt att dra några slutsatser endast utifrån diagrammet, men när man applicerar fenologin på det kan man börja skönja intressanta strukturer.

Vi kan börja med att se hur uppenbart kall våren 2010 var, både i mars och i april, vilket också återspeglas i noll skånska fenologirekord.

Det andra vi kan se är att mars månad både 2007 och 2012 var ovanligt varm. Faktum är, att de två marsmånaderna är bland de sju varmaste någonsin sedan man började mäta i Sverige (de övriga rekordvarma marsmånaderna i hela landet är för övrigt 1938, 1953, 1959, 1990 och 2003) (Källa SVT). Det var med andra ord inte bara i Malmö det var ovanligt varmt då, utan generellt i hela landet.

Det som skiljer 2007 och 2012 åt, är att 2007 framstår som en riktigt ovanlig vår, med höga medeltemperaturer under även april och maj. Man kan idag bara spekulera i hur många fenologirekord som hade kunnat slås 2007, om rapporteringsfrekvensen varit lika omfattande som idag. Ändå gjordes det fyra skånska rekord som står sig än idag, och ser vi nationellt så gjordes det våren 2007 några av de allra tidigaste fynden någonsin (se mer om det i vårt inlägg här).

April 2012 var däremot den kallaste under den här berörda perioden, vilket reflekteras i endast ett A-fynd och två B-fynd t o m 13 maj. A-fyndet utgörs dessutom av griptångsflickslända (2 maj 2012), som är notorisk svårsedd och de få skånska rapporter som finns tyder på att arten egentligen kan flyga ytterligare någon dag tidigare. Ett fynd i början av maj är alltså normalt, den har bara inte hittats tidigare ännu då den är så sällsynt och svårfunnen.

Vi skippar mars!
Vad händer då om vi helt enkelt skippar mars, vi plockar bort den månadens medeltemperatur och istället fokuserar på april? Av diagrammet ovan kontra fenologirekorden så finns det ju ingen koppling mellan ett varmt eller kallt mars och när trollsländorna faktiskt börjar flyga. Det kan vi se genom att titta på mars 2009 och 2011, som endast överträffas av 2010 i kyla. Samtidigt är det de två åren som har flest såväl A- som B-fynd. Det är nu vi börjar närma oss pudelns kärna: 2009 och 2011 är de två åren under projektperioden som uppvisat klart varmast medeltemperatur i april.

Hyfsat ovetenskapligt, men med både månadsmedeltemperaturer och fenologirekord i bagaget kan man på rätt starka grunder misstänka, att en ovanligt varm aprilmånad utgör ett mycket gott incitament på riktigt tidigt flygande trollsländor i Skåne.

Skillnader 2009 och 2011
2009 och 2011 är alltså väldigt lika temperaturmässigt, men 2011 är ändå oerhört mycket mer representerat bland såväl A- som B-fynden, vilket blir mycket mer tydligt när man tittar på samtliga A- och B-fynd för hela våren, alltså alla arter.



En skillnad vi inte kan blunda för här är antalet rapporter under de olika åren. 2009 startade det skånska trollsländeprojektet och då följde en dramatisk ökning av rapporterna på Artportalen. Det dröjde dock ett tag innan det kom igång och det är troligen här vi kan hitta förklaringen till diskrepansen mellan de temperaturmässigt lika vårarna 2009 och 2011: det rapporterades helt enkelt dubbelt så mycket under 2011 jämfört med 2009. Samtidigt ska det sägas att 2011 inte bara sticker ut i Skåne, för liksom 2007 gjordes några av de nationellt sett tidigaste fynden just 2011 (se mer om det i vårt inlägg här).



Kan vi då förutspå när trollsländorna börjar flyga i år?
Medeltemperaturen under april är utifrån denna analys uppenbart viktigast för när de allra första trollsländorna börjar flyga, alltså de riktigt tidiga fynden. Även om det spelar mindre roll om februari och mars också varit varma, bör det förstås spela in. Det vore märkligt om ovanligt varma februari- och marsmånader inte spelar någon som helst roll.

Det enda år det varit varmt eller t o m över det normala under alla de tre månaderna under den här berörda perioden är 2007, och då gjordes det minst antal rapporter. Men håll den tanken, och lek med idén på att såväl februari som mars och april varit ovanligt varma: vad skulle det kunna ge i fenologiväg om rapporteringsfrekvensen dessutom är betydligt större än den var 2007?

Det är nu det börjar bli intressant och vi närmar oss skälet till att vi öht skrivit detta inlägg.

Så kan vi då förutspå när de börjar flyga i år? Ja, kanske det! 2014 är nämligen ett mycket intressant år i detta sammanhang. Februari kommer att gå till historien som en av de allra varmaste februarimånaderna vi upplevt och medeltemperaturen för mars var mycket över det normala, på de allra flesta håll den varmaste marsmånaden sedan mätningarna startade 1859 (återigen hämtat från SMHI och SVT). Hur april varit är inte lätt att hitta jämförande statistik från (än), då vi i dagsläget har nästan halva månaden kvar. Men om april 2014 varit varm den med, ja då skulle vi faktiskt kunna förvänta oss trollsländor på vingarna i Skåne flera dagar innan Valborg! Med andra ord skulle det kunna ge en hel drös av fenologirekord, om nu bara vädret är på vår och trollsländornas sida.

Hur ska 2014 bli?

Ut och leta så får vi se!


Citronfläckad kärrtrollslända är en annan riktigt tidig art att flyga.

Några reflektioner/förtydliganden
1) De tjugo först flygande arterna är i Skåne (ej listade efter när de flyger): blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens, större rödögonflickslända Erythromma najas, röd flickslända Pyrrhosoma nymphula, spjutflickslända Coenagrion hastulatum, månflickslända C. lunulatum, griptångsflickslända C. armatum, ljus lyrflickslända C. puella, mörk lyrflickslända C. pulchellum, sjöflickslända Enallagma cyathigerum, mindre kustflickslända Ischnura pumilio, större kustflickslända I. elegans, tidig mosaikslända Brachytron pratense, sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus, guldtrollslända Cordulia aenea, fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata, bred trollslända L. depressa, större sjötrollslända Orthetrum cancellatum, myrtrollslända Leucorrhinia dubia, nordisk kärrtrollslända L. rubicunda och citronfläckad kärrtrollslända L. pectoralis.

2) Det finns en del skånska arter som inte tagits med öht då det inte finns tillräckligt med obsar för att kunna utgöra ett statistiskt underlag. Dessa är vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus, klarblå mosaikslända Aeshna affinis, grön mosaikslända Aeshna viridis, mindre kejsartrollslända Anax parthenope, brun kejsartrollslända Anax ephippiger, bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis och vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii.

3) Vinterflickslända Sympecma fusca är inte med då den i teorin kan ses när som helst.

4) Den som räknar på antalet arter kontra antalet fenologirekord kommer att se att det finns fler rekord än det finns arter. Det förklaras av att en del rekord gjorts på samma datum under mer än ett år.

5) 2013 hade vi förstås gärna haft med, men i brist på data från SMHI kan vi åtminstone nämna helt kort hur fenologin blev. Det gjordes fyra fenologirekord, ett tangerades och elva B-fynd noterades. Det var en lång vinter med kyla och snö även i april. När sen våren väl kom gjorde den det med besked. Detta återspeglas också i fenologin, då i princip samtliga A- och B-fynd utgörs av senare flygande arter. 


/Magnus

lördag 12 april 2014

Kalendarium 2014

Inventering under sommarläger 2011 i nordöstra Skåne.
I detta inlägg, som vi kommer att uppdatera löpande under året, lägger vi in aktiviteter relaterade till trollsländor. Har du något du vill bidra med eller tipsa om? Hör av dig till oss!

Klicka på respektive länk för mer info.

Maj
11 Sista kickoffen i det skånska trollsländeprojektet, Lund, Skåne. Programmet är nu utlagt!

Juni

Juli
5 Trollsländor i Måryd, Skrylle Naturum/Magnus Billqvist Lund.
7-10 European Congress on Odonatology, Montpellier, Frankrike.

Augusti

måndag 7 april 2014

Äntligen vinterflickslända!

Paddammarna i Sölve grustag sedda från öster.
Tredje gången gillt! Tre dagar har jag nu varit ute och letat vinterflickslända Sympecma fusca på lika många platser. Igår var det Sölve grustag som fick besök.

Under drygt två timmar gick vi runt de anlagda paddammarna och letade flicksländor utan resultat. Vi såg en här i april 2011 så vi visste att vi var på rätt plats. Det var lite duggigt och mulet, men ändå rätt varmt där nere i grytan och runt omkring på vallarna med blottad sand och grus. Vi såg humlor, vargvägstekel, solitärbin med mera, men inga flicksländor.

Till slut gav vi upp, men solen behagade då visa upp sig och genast blev det riktigt varmt och insektsaktiviteten ökade markant. Ändå inga sländor. En sista koll bara, tänkte jag, innan vi skulle lämna platsen. Då, på exakt samma punkt som vi såg en vinterflickslända 2011, flög det plötsligt upp två individer: lycka!

Under en bra stund kunde vi fotografera och studera minst tre, troligen fem ex. Glada i hågen kunde vi där efter lämna platsen, med känslan av att nu, nu är trollsländesäsongen igång på riktigt!

/Magnus

fredag 4 april 2014

Om exotiska trollsländor i Sverige

Flicksländan i Västerås, januari 2013. Foto: Johan Hermansson. 
I senaste numret av Fauna & Flora återfanns nedanstående artikel, som är en fördjupning av tidigare inlägg här i vår blogg. Vi rekommenderar varmt Fauna & Flora, gå hit för att se mer om den och hur man kan prenumerera. Innan dess kan ni läsa vårt senaste bidrag direkt här nedan.

Om exotiska trollsländor i Sverige 
Att exotiska trollsländor på olika sätt hittas i anslutning till akvarier, växthus, fiskodlingar och liknande är känt sedan länge, och det finns ganska gott om fynd av olika arter i nästan hela Europa. Men hur ser det ut i Sverige? Följande tre fynd är de enda undertecknad känner till, men det finns med största sannolikhet ett stort mörkertal. 

I februari 2002 observerades en flickslända i en zooaffär i Helsingborg. I januari 2013 hittades en flickslända i Västerås sittande på det som uppenbarligen var akvariet den ”kläckts” i. I september 2013 upptäcktes flera stycken flicksländor i ett akvarium i Malmö, under liknande omständigheter som sländan i Västerås. 

Sländan i Helsingborg
Flicksländan som Peder Winding i februari 2002 såg i en zooaffär i Helsingborg var en liten, röd flickslända. Det är tyvärr allt vi vet, eftersom inga bilder togs och flicksländan inte omhändertogs.

Sländan i Västerås
Flicksländan som Johan Hermansson i januari 2013 fann sittande på sitt akvarium i Västerås var Agriocnemis pygmaea, vilket den ynka totallängden på blott 22 mm var en tydlig indikation på. Sländan finns det gott om bilder på, och även på dess larvhud. Sländan finns dessutom bevarad. Av de tre fynden är det detta vi vet mest om. 

Larvhud, Västerås. Foto: Johan Hermansson.
De 41 kända Agriocnemis-arterna är alla små, men den här är verkligen en liten flickslända, tydligt mindre och spädare än vår minsta inhemska art dvärgflickslända Nehalennia speciosa, och knappt hälften så stor som någon av de vanliga lyrflicksländorna i släktet Coenagrion

Agriocnemis pygmaea är en vanlig art i vegetationsrika vatten i stora delar av främst Sydostasien och Australien. Släktet Agriocnemis finns i övrigt i stora delar av övriga Asien, delar av Afrika och på ögrupper i Stilla Havet. Det finns – som vanligt lockas man säga – flera engelska namn på arten, exempelvis Pygmy Wisp, Wandering Midget och Wandering Wisp.

Med viss reservation för opublicerat material så utgör fyndet av Agriocnemis pygmaea i Västerås det blott andra i Europa. Det första gjordes i mars 2009, då man fann två larver i ett akvarium i en djuraffär i Karlsruhe.

Sländorna i Malmö
Axel Wendel i Malmö fann i september 2013 i sitt akvarium för krabbor ett tiotal trollsländelarver samt tre fullt utvecklade individer. En av dem flög ut ur lägenheten men förevigades innan. De andra två dog och samlades tyvärr inte in. Därför har vi endast en bild att gå på, och det är inte lätt att utifrån den bilden göra en säker artbestämning. De var 2-3 cm långa, vilket inte säger så mycket, då en mycket stor del av världens flicksländor faller inom det spannet. Det vi kan konstatera utifrån bilden är i alla fall, att det inte rör sig om någon av de mer vanliga exotiska arterna som tenderar att dyka upp i Europa, som exempelvis Ischnura senegalensis, den exotiska flickslända som flest gånger påträffats under liknande omständigheter.

En av flicksländorna i Malmö, sep 2013. Foto: Axel Wendel.
Sländorna i Malmö är dock inte helt olika de i släktet Ischnura, som vi har två arter av i Sverige, men karaktärer talar emot att det är en sådan. Därför är det högst troligt någon art av de många Ischnura-lika flicksländorna i släkten som Aciagrion, Xiphiagion eller Amphiallagma. Allra mest tyder det på att det rör sig om någon av de 30-talet arterna inom släktet Aciagrion. Dessa finns i ett brett bälte från Afrika i väster till Australien i öster.

Var kommer då de olika sländorna från?
För de flesta trollsländeintresserade är akvarievärlden en värld man sällan besöker, åtminstone inte i syftet att leta efter trollsländor. En person som faktiskt besökt platser som uppvärmda växthus, botaniska trädgårdar eller stora magasin där importerade akvatiska växter odlas eller lagras i väntan på vidare transport, i syfte att leta efter exotiska trollsländor, är Gerold Laister i Österrike. Under perioden 1991-2011 fann han inte mindre än 900 vuxna trollsländor av minst 22 arter. Detta arbete är ännu inte publicerat, men är på gång. Totalt känner vi nu till fynd av åtminstone 37 olika exotiska arter trollsländor i Europa (larver eller vuxna) varav huvuddelen är inkomna med akvatiska växter.

Akvariet i Malmö. Foto: Axel Wendel.
Det är alltså i själva miljön vi ska titta, det vill säga i akvarierna, för att försöka hitta svaret på varifrån sländorna kommer. Vi vet inte hur det såg ut i zooaffären i Helsingborg, men gissningsvis fanns där en hel del vattenväxter. Vi vet att det i akvariet i Västerås fanns javamossa Vesicularia dubyana (enligt vissa Taxiphyllum barbieri) och i Malmöakvariet hornsärv Ceratophyllum demersum, barteranubias Anubias barteri med flera vattenväxter. 

Om vi tittar närmare på Västeråsfyndet, då vi har mest information om det, så fanns alltså javamossa där. Det är en ganska vanlig art i många akvarier runt om i världen. Undersökningar av importerade vattenväxter visar, att majoriteten av de mest populära växterna som finns i handeln i Europa kommer från Singapore, följt av Thailand, Malaysia och Indonesien. Man beräknar att 75 procent av alla fynd av exotiska trollsländor i Europa har sitt ursprung i dessa länder. Det är med andra ord inte särskilt överraskande att även flicksländan i Västerås skulle visa sig vara en asiatisk art. En mindre andel av vattenväxterna importeras från andra delar av världen, som Madagaskar, Israel, Kanarieöarna och Marocko. 

Just javamossa har tidigare visat sig dölja överraskningar i form av medföljande trollsländor. I februari 2008 hittades exempelvis ett tjugotal larver av den asiatiska flicksländan Pseudoagrion microcephalum i ett akvarium med javamossa i en djuraffär i Ulm, Tyskland.

Många av de importerade vattenväxterna behandlas med någon form av gift för att bli av med oönskat, medföljande material, som exempelvis insekter och parasiter av olika slag. Därför är det troligen så, att majoriteten av alla fynd av exotiska trollsländor som når oss gör det genom att äggen av honorna placerats inuti själva växterna och därmed undgått giftet. Under lämpliga förhållanden kan de då senare kläckas här och med tur även lyckas genomgå hela larvcykeln.

Detta är inte hela förklaringen, förstås. Alla växter genomgår uppenbarligen inte giftbehandlingar då en del av inte minst de större arterna som påträffats i Europa inte lägger sina ägg inne i växtmassan. De flesta överlever inte mer än någon dag om de inte har tur och ”kläcks” under sommarhalvåret och kan ta sig ut. 

Det är förstås mest spekulation, men om Gerolds siffror ovan kan ses som en fingervisning av vad som finns i sådana miljöer i hela Europa pratar vi om väldigt många exotiska trollsländor och ett oerhört stort mörkertal. Vi kan nog utgå från att huvuddelen av alla som köper vattenväxter inte uppmärksammar larver av trollsländor, särskilt inte när de är så små som Agriocnemis pygmaea.

Hur stor är då risken att exotiska trollsländor skulle etablera sig här?
Bandad ängstrollslända, Huskvarna, september 2011.
Troligen är den minimal, och på våra breddgrader är det troligen en omöjlighet, även om diskussioner om detta fördes när populationen av bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum överraskande hittades 2011 utanför Huskvarna. Jag har ännu inte hittat en enda uppgift om att den arten någonsin hittats i anslutning till import av akvatiska växter i Europa. Individer från Huskvarna ser ut precis som de gör i populationerna i till exempel Tyskland, Polen, Vitryssland och Kirgizistan. Om Huskvarnapopulationen däremot visat sig bestå av den östliga underarten Sympetrum pedemontanum elatum hade den med säkerhet kunnat sägas fått hjälp att komma hit. Som parentes kan tilläggas att artens framtid vid Huskvarna är i allra högsta grad osäker, då inga individer trots många och idoga eftersök observerats under 2013.

Det finns också fynd av exotiska, vuxna trollsländor som tagit sig hit på helt andra sätt, ibland även naturligt. I fall som dessa är det ofta svårt att förvissa sig om hur de faktiskt kommit hit. Pantala flavescens har hittats i anslutning till import av bananer från Ecuador i både England (Bolton 1952) och Tyskland (Narsdorf 1999). Anax junius har i samband med kraftiga vindar hittats i sydvästra England (Cornwall och Scilly 1998) och västra Frankrike (franska atlantkusten 2003). Den nordamerikanska arten Pachydiplax longipennis har hittats på en oljeplattform i Nordsjön (1999). Även om de är duktiga flygare så lär åtminstone något av dessa fynd ha kommit med båt.

"Orientalisk karmintrollslända" Crocothemis servilia, Turkiet.
I Europa finns det vad jag vet inga som helst uppgifter som tyder på att någon hitförd art lyckats etablera sig. Förutsättningarna finns dock, särskilt i de varmare delarna av Europa, och klimatförändringarna gör förstås att chansen/risken inte minskar. På sikt kan det ske, för det har skett på andra håll i världen, exempelvis i Florida, där den asiatiska arten Crocothemis servilia etablerat sig. 

Det går åtminstone till undertecknads kännedom inte i nuläget att rapportera exotiska trollsländor på Artportalen, men jag tar gärna emot alla former av upplysningar på trollsländor funna i eller i anslutning till akvarier och andra liknande miljöer i Sverige.

Magnus Billqvist

Fotnot
Sedan artikeln publicerades har vi fått mejl om ytterligare ett möjligt fynd av en exotisk trollslända i Sverige. Vi tar gärna emot fler!

Källor
- S. J. Brooks: Exotic dragonflies in north London. J. Br. Dragonfly Soc. Vol 4, no 1 1988. 
- Jens Kipping: Globalisierung und Libellen: Verschleppung von exotischen Libellenarten nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae, Libellulidae). Libellula 25 (1/2) 2006: 109-116. 
- Andreas Martens och Jörg Griese: Verschleppung von Agriocnemis pygmaea mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae). Libellula 28 (3/4) 2009: 187-189. 
- Andreas Martens och Franz-Josef Schiel: Pseudagrion microcephalum mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland verschleppt (Odonata: Coenagrionidae). Mercuriale – Libellen in Baden-Württemberg 2009. 
- Adrian Parr: Records of exotic Odonata in Britain during 2010. Atropos. 
- IUCN Red List of Threatened Species. Agriocnemis pygmaea. Version 2012.2. 

Tack till dessa för olika sorts input: Tobias Berger, K. D. Dijkstra, Ola Elleström, Johan Hermansson, Vincent Kalkman, Andreas Martens, Kristian Nilsson, Petro Pynnönen, Asmus Schröter, Anna-Mi Wendel, Axel Wendel, Peder Winding.