onsdag 9 december 2015

Skånsk trollsländefenologi 2015

Det finns fortsatt lite fynddata för en art som bred kärrtrollslända. Grundsjön 2015.

Fenologirekord: vår

Endast tre nya fenologirekord sattes under 2015, vilket speglar att våren kom igång sent och i stort sett alla arter började flyga senare än normalt. Sett till de senaste åren liknar inledningen på säsongen de som rådde 2010 och 2013, som också var kalla med få om några vårfenologirekord satta. Alla tre rekorden samt B-rekorden 2015 beror på kunskapsbrist i motsats till exempelvis 2014, som var en ovanligt tidig vår med hela 16 vårfenologirekord.

Grön mosaikslända Aeshna viridis 11 juli
Tre dagar tidigare än det föregående. Ett nytt rekord som med stor sannolikhet beror mer på mer aktiv koll av aloelokaler än på ett reellt tidigare flygdatum. Det här är en av arterna vi idag har få rapporter av i Skåne, och de som finns är från ett fåtal välbesökta lokaler. Om fler aktivt besökte dessa tidigt på säsongen skulle vi få in mer jämförande data.

Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis 26 maj
Nytt rekord med en dag. Situationen för bred kärrtrollslända liknar den för grön mosaikslända (se ovan) i så mycket att det finns väldigt lite data från Skåne. Arten börjar troligen åtminstone normala år flyga tidigare än 26/5, men få om någon besöker de få kända lokalerna så tidigt.

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii 29 maj
Nytt rekord med en dag. Även här beror rekordet snarare på kunskapsbrist än ett verkligt tidigt fynd. Arten är fortfarande ny i den svenska faunan och mycket återstår innan vi får ett riktigt grepp om dess fenologi.


B-vårrekord

Vinterflickslända
Med B-rekord i fenologisammanhang syftar vi på fynd som är de näst tidigaste (vår) eller senaste (höst) någonsin gjorda, under en annan säsong än rekordet. Att redovisa både A- och B-fynd visar om det förutom fenologirekord under ett givet år även sågs andra arter tidigt och gör att vi får ett större statistiskt underlag.

Under våren 2015 gjordes blott två nya B-rekord och båda utgörs av arter som vi fortsatt har lite data om: vinterflickslända och gungflymosaikslända. Även här handlar det alltså snarare om dålig kunskap än ”riktiga”, tidiga fynd. Det bevisas exempelvis genom att fyndet av gungflymosaikslända utgjordes av flera stycken äggläggande honor, och därigenom måste de ha varit på vingarna ett antal dagar redan för att hinna bli könsmogna. Vinterflickslända övervintrar som imago och kan å sin sida i teorin ses när som helst, så för den arten är det svårt att i strikt bemärkelse prata om fenologi.

Fenologirekord: höst

För sju arter sattes det under hösten nya fenologirekord och för ytterligare tolv arter blev det nya B-rekord. Slår man ihop dessa är det endast 2011 som överträffar antalet sena fynd från året som gått. Det är intressant inte minst så till vida att det 2015 gjordes långt mycket färre rapporter än de senaste åren, men ändå gjordes alltså många sena fynd. Detta speglar troligtvis helt enkelt hur extremt mild hösten var. 

Till skillnad från 2014 gjordes det också några extrema fynd, och då syftar vi på hur många dagar tidigare rekord slogs med. Tio dagar skiljde det som mest 2014, under 2015 har vi ett på 14 dagar och två på över 20.

Trenden som beskrivits tidigare (bl a här) att arter i allt större utsträckning lämnar vatten vid tidpunkter som de normalt slutar ses vid fortsatte under 2015. Sålunda sågs fortsatt arter med tenerala (unga) exemplar vid en tid då de normalt är på väg att sluta flyga. Detta bör vara ännu en följd av högre medeltemperaturer som på sikt kan ha mycket stora följder för populationerna av trollsländor även på våra breddgrader.

Teneral pudrad kärrtrollslända, Jordbrodammen 2015..
Pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons 1 september
Pudrad kärr är en av arterna där det finns allt fler rapporter om individer som lämnar vattnen allt senare, vilket bör vara förklaringen till de allt senare fynden. Nytt rekord med 26 dagar är ganska anmärkningsvärt, men det gjordes fler sena obsar under 2015, bland annat ett 17/8, som hade utgjort nytt rekord med 11 dagar.

Mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum 20 september
Nytt rekord med 24 dagar är anmärkningsvärt, men hur sent det verkligen är får framtiden utvisa: beror det på kunskapsbrist eller var fyndet ovanligt sent? Under hösten gjordes fler septemberfynd på samma lokal, som är ganska välbevakad.

Stenflodtrollslända, Rönne å 2015.
Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus 20 augusti
Nytt rekord med 14 dagar. Ett ganska väntat rekord då det finns förvånansvärt få rapporter av denna art från senare delen av sommaren. Det är nog helt enkelt ganska få personer som besöker lämpliga miljöer för stenflodtrollslända vid denna tid.

Större kustflickslända Ischnura elegans 20 september
Nytt rekord med 9 dagar. Väntat, då det är en art som setts med fräscha individer långt in på sensommaren. Det nya rekordet gjordes för övrigt på samma dag och lokal som det för mindre rödögonflickslända ovan.

Starrmosaikslända.
Starrmosaikslända Aeshna juncea 19 oktober
Nytt rekord med två dagar. För arter som lever på myrar och liknande miljöer har vi generellt få, sena rapporter. Vill man göra nya fenologirekord rekommenderas därför att besöka sådana miljöer och leta efter denna art samt exempelvis gungflymosaikslända och mindre smaragdflickslända.

Svart ängstrollslända Sympetrum danae 28 oktober
Nytt rekord med 1 dag. Inget konstigt, snarare anmärkningsvärt att det inte gjordes fler fenologirekord av ängstrollsländor denna milda höst.

Större sjötrollslända Orthetrum cancellatum 1 september
Tangerat rekord för tredje gången.

B-höstrekord

Antalet B-rekord under hösten var under 2015 tolv, vilket endast överträffas av 2011, som är det år då i särklass flest rapporter inkom till Artportalen. B-fynden 2015 utgjordes av blåbandad jungfruslända, större rödögonflickslända, blågrön mosaikslända, kilfläckslända, blå kejsartrollslända, tidig mosaikslända, sandflodtrollslända, tvåfläckad trollslända, bred trollslända, spetsfläckad trollslända, myrtrollslända och större ängstrollslända.

Arter vi vill flagga för

Det finns fortsatt flera arter vi saknar riktigt bra data för när det gäller höstfenologi. Trots atlasprojektet i Skåne 2009-2014 och ett fortsatt stort intresse för trollsländor så görs det relativt få sena rapporter. En art som bör kunna ses senare är vandrande ängstrollslända. Denna har rapporterats som senast 8/10, men oftast redan under augusti, trots att det är en art som bör kunna få en generation på vingarna under sep-okt.

För nordisk kärrtrollslända vill vi flagga för mer dokumentation och mer granskande när obsar görs av sena sådana. Eftersom vi under flera år haft inventeringsläger i marker som hyser stora populationer av arten men ändå knappt sett den efter 10 juli något år har vi väldigt bra på fötterna när det gäller artens flygtid. Det finns dock flera mycket sena rapporter på Artportalen utan dokumentation, inte minst från 2015. I denna sammanställning av fenologin bortser vi tills vidare från alla fynd senare än 14 juli. Det innebär att det tidigare rekordet från 2010, gällande 23/7, och flera lika sena eller senare obsar från 2015 inte kommer med i statistiken. Samtliga dessa obsar saknar dokumentation i Artportalen och även om de kan stämma är det mer sannolikt att de utgörs av myrtrollslända. 

Vi vet inte vad som sker med valideringen av trollsländor nu när det skånska projektet är över, men vi kan konstatera, med de senaste årens stora rapportmängd som underlag, att det finns flera äldre fenologirekord som sticker ut rejält. Dessa bör ses över och kompletteras med dokumentation där så saknas. Över huvud taget bör hela valideringen av trollsländor ses över och göras konsekvent och mer effektiv. Det vore också angeläget att valideringen sker likadant i hela landet och att landskapskatalogen uppdateras.

Föregående års sammanställning:

/Magnus
Teneral vandrande ängstrollslända 2015.