lördag 30 juni 2012

Våra samlade lokaltips, uppdaterat


Västra delen av Dagstorpssjön.
Sedan vi började blogga våren 2011 har vi beskrivit allt fler lokaler lite närmare. Eftersom de är utspridda i bloggen kan de vara svåra att lokalisera om man inte känner till de att de finns. Därför kommer här alla tipsen samlade.

Vi hoppas återkomma med lokalbeskrivningar av ställen vi själva gillar som Emån, Dagstorpssjön, Pydden, Eksholmssjön, Traneröds mosse, Bökeberg, Ängstorpsdammen och ett flertal myrar i nordöstra Skåne. Men vi vill gärna veta om du har en eller flera lokaler att tipsa om, som vi kan ta upp i bloggen. Kanske vill du själv skriva om just din favoritplats? Vi har hittills bara haft en gästskribent men fler är på gång. Hör gärna av dig till oss om du har tips att dela med dig av, särskilt utanför Skåne där vi normalt sett håller till.

- Albrunna kalkbrott, Öland 2011
- Badsjöarna, Järavallen, Skåne 2011
- Grundsjön, Blekinge/Skåne 2011
- Grytkärren, Östergötland 2011
- Gullåkra mosse, Skåne 2011
- Göksudeltat, Turkiet 2012
- Limonlu, Turkiet 2012
- Pulsujärvi, Torne lappmark 2011
- Stensoffa och Svarta hål, Skåne 2011
- Stockamöllan 2012
- Svabesholm, Skåne 2011
- Svartavad, Skåne 2011
- Ugglarps mosse, Skåne 2011
- Valongo, Portugal 2012
- Äsphult och Åbro, Skåne 2012


Bilden till höger: Ängstorpsdammen, Harlösa.

Lokaltips: Äsphult och Åbro

Mellan Äsphult och Bosarpasjön finns något så sällsynt som en lokal där tvåfläckad trollslända är lätt att se eftersom dammen är liten och den flyger nära stranden. En brunvattengöl vid Åbro bidrar till att göra artlistan under ett dagsbesök i trakten diger.

Den östra dammen sedd från östra sidan mot sydväst.
I Äsphultsdammarna finns tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata och trots att det är stillastående vatten gott om flodflickslända Platycnemis pennipes. Dessutom finns många av de arter som är vanliga vid stillastående vatten, som tidig mosaikslända Brachytron pratense. Tvåfläckad trollslända är notoriskt svårsedd då den framförallt flyger över vattnet, gärna en bit från stranden. Men eftersom Äsphultsdammen är så pass liten går det bra att observera dem från land. Vid ett besök i slutet av juni 2010 flög flera stycken nära land i södra hörnet av dammen.

Vid en myrgöl vid Åbro, bara ca 1,5 km fågelvägen söder om Äsphultsdammarna finns kraftig smaragdflickslända Lestes dryas, starrmosaikslända Aeshna juncea och gungflymosaikslända Aeshna subarctica. I en damm norr om Äsphult finns också citronfläckad kärrtrollslända Leuchorrhinia pectoralis.
Tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata
Äsphult ligger ca fem kilometer norr om Linderöd. Från Äsphult, ta vägen västerut mot Bosarpasjön/Badplats, man passerar en avtagsväg till höger till N. Pårup. Efter en dryg kilometer, ta en liten väg till höger, det ligger ett par sommarstugor på en höjd precis vid korsningen. Det går att parkera i skogen direkt efter korsningen. Ca 100 meter längre fram kommer man till en beteshage på höger sida, med den mest intressanta av dammarna i bortkanten.  Leta framförallt efter tvåfläckad trollslända i det södra hörnet av dammen. Den andra dammen, som i stort sett saknar strandvegetation, och är artfattig, ligger längre fram på andra sidan av vägen. Buss 554 går från Kristianstad till Äsphult, åtminstone på vardagar. I övrigt är möjligheten att komma hit med allmänna kommunikationsmedel begränsad. Det går också att komma till Linderöd med Skåneexpressen 1 som går mellan Malmö och Kristianstad, men härifrån är det ca sju kilometer till dammarna, via Äsphult.

För att hitta till Åbro kan man också utgå från Äsphult. Ta där söderut i ca 1,5 km tills skylt visar väg åt höger mot Åbro. Följ vägen tills du når den fjärde korsningen i byn, där du bör kunna parkera. Pölen ligger ca 50 meter åt sydväst från korsningen och kan anas från vägen genom den glesa granskogen.

För att komma till platsen med citronfläckad kärrtrollslända Leuchorrhinia pectoralis, ta till vänster (norrut) just efter Äsphults kyrka, mot Äsphults ora. Efter ca två kilometer, ca 200 meter innan bron över Vramsån, ligger en liten damm just vid vägen mitt emot ett hus. Det är begränsat med parkeringsmöjligheter, men det går till exempel att stanna just efter Vramsån.

Tack till Torgny Gustafsson för detta lokaltips.
/Magnus

onsdag 27 juni 2012

Slutligt(?) förslag på svenska namn på nordiska trollsländor

Crocothemis erythraea - den kanske allra mest väntade nya arten - saknas i namnförslaget.
Nu finns Svenska namnkommitténs förslag på svenska namn ute på remiss. Vem som helst kan yttra sig, så länge det görs senast 21 sep 2012. Förslaget finns här, i två olika filer men med samma innehåll. Här nedan redogör vi för några av våra tankar kring namnförslaget, men det ska inte ses som vårt yttrande i frågan. Vårt slutliga yttrande återkommer vi till när det börjar bli dags.

Låt oss börja med att slå fast att vi anser det vara ytterst glädjande att det nu kommer officiella svenska namn på trollsländor. Det är en absolut nödvändighet för att ytterligare popularisera och göra det enklare för gemene man att ta till sig denna artgrupp, vars popularitet på senare tid starkt ökat. Det finns alltid starka åsikter och känslor när det kommer till namngivande av arter, vilket innebär mycket kompromisser. Det nu liggande förslaget är för de allra flesta arter mycket bra, men sett till helheten når man inte riktigt hela vägen fram.

Vad innebär detta nya förslag då, jämfört med det som presenterats tidigare? Först och främst är det få förändringar; endast tre arter har ändrats vad vi kan se. Av dessa är förslaget klarblå mosaikslända på Aeshna affinis ett bra sådant. Mindre bra är att Onychogomphus forcipatus och Gomphus vulgatissimus behåller* sina namn, det vill säga sten- respektive sandflodtrollslända. Skälen till att namngruppen som först arbetade med namnen föreslog andra namn på dessa arter är fortfarande giltiga skäl till förändring. Namngruppens förslag var till samtliga i Europa förekommande arter, och för att kunna särskilja alla arter i Gomphidae föreslogs specifika namn för de olika familjerna. Det är helt enkelt inte möjligt att inbegripa ordet ”flod” i alla de drygt 20 arterna utan att det blir otympligt. Den dagen namn ges för övriga europeiska arter kommer detta att slå tillbaka mot de nu föreslagna namnen. De kommer då att behöva ändras så varför inte ge dem andra namn med en gång?

Den mycket mindre väntade Sympetrum meridionale är däremot med.
Det kan dessutom rätt snart blir förvirrat då minst två arter Gomphus som i dagsläget saknar svenska namn kan dyka upp i Norden inom en snar framtid (Gomphus pulchellus, Gomphus flavipes). När vi ändå är inne på det så saknas det arter i förslaget som vi faktiskt vet kommer att dyka upp i Norden eller som kanske till och med redan finns här. I första hand gäller det Crocothemis erythraea ”karmintrollslända”. De arter som dyker upp i Sverige ges ändå svenska namn av tidningar, skådare etc, som i fallet mindre kejsartrollslända Anax parthenope som kallats olika saker i några år och rört till det. När Gomphus flavipes och Crocothemis erythraea dyker upp kommer folk börja kalla även dem för olika saker och då är det ju mycket bättre att det redan finns riktiga, officiella namn.

Vi kan förstå att namnkommittén inte ser det som sin uppgift att anta namn för samtliga europeiska arter (men vem gör det annars?). Vi skulle dock vilja att de blickade i alla fall en liten bit längre så vi slipper hamna i den situation vi nu varit i när arter dykt upp här som saknat svenskt namn. Ha i åtanke här, att Svenska namnkommittén ska namnge samtliga nordiska arter, inte bara svenska, och det är därför som sibirisk mosaikslända Aeshna crenata (finns i Finland) och västlig trädflickslända Chalcolestes viridis (finns i Danmark) finns med. I det nu liggande förslaget är man dock inte konsekvent, man har inte endast namngett alla i Norden förekommande arter, utan även minst två som oss veterligen aldrig observerats i Norden: blåpannad sjötrollslända Orthetrum brunneum och ljusröd ängstrollslända Sympetrum meridionale. Varför då inte även inkludera "pokalflickslända" Erythromma lindenii, "smal klubbslända" Gomphus pulchellus, "större klubbslända" Gomphus flavipes och ”karmintrollslända” Crocothemis erythraea? Tar man med även dessa arter i förslaget har man troligen förvissat sig om, att man har namn på samtliga arter som kan dyka upp här under åtminstone något decennium. Det har man inte nu.

Taigatrollslända är ett mycket bättre namn!
Annars tycker vi att de namn som föreslås är generellt bra, med en mix av nya och nygamla namn. Vi tycker fortfarande att Somatochlora arctica gott hade kunnat få heta ”taigatrollslända” istället för mindre glanstrollslända. Det hade gett flera pedagogiska poänger. Dels för att den då naturligt förts ihop namnmässigt med sina likar tundra- och fjälltrollslända (S. sahlbergi, S. alpestris), och dels för att namnet helt enkelt ligger så mycket bättre i munnen. Med det nu föreslagna/befintliga* mindre glanstrollslända tror man lätt att den ”hör ihop med” gulfläckig glanstrollslända S. flavomaculata, vilken den knappast gör i första hand.

Något vi gillar är att de olika kejsartrollsländorna (Anax) nu alla får heta just så och med särskiljande prefix. Vi gillar också att inget ändrades på ängstrollsländorna och att de som fått ”nya” namn fick just de som ändå använts redan i ”folkmun” (bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum resp. ljusröd ängstrollslända S. meridionale). Det man möjligen hoppats på var en bra lösning och därmed förändring på det mindre väl valda ”större” (den är ju inte störst) i större ängstrollslända (S. striolatum), men det är en svår nöt att knäcka. Det, liksom ordet ”vandrande” i vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus resp. vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii är det nog bättre vi lever med än ändrar till något mer krystat.
En sak har man nog bara missat eller möjligen avvaktat med, och det gäller västlig trädflickslända Chalcolestes viridis. Denna har omväxlande förts till Lestes och omväxlande till Chalcolestes. Studier på senare år visar att den bör föras till det senare, där den utgör enda art tillsammans med den mer östliga C. parvidens. I det nu liggande namnförslaget står den dock kvar som Lestes viridis vilket, om det inte ändras, ändå kommer att behöva göras framöver.

Sammanfattningsvis anser vi det alltså vara lysande att det nu kommer svenska namn, men man har skjutit en bit vid sidan av målet och inte nått riktigt hela vägen fram dit man hade kunnat nå.
 
/Magnus och Ola

* ”behåller”, ”befintliga”, är egentligen inte rätt då detta förslag utgör det första officiella namnförslag på trollsländor. De namn som funnits på Artportalen och som vi sedan några år använt oss av har inte varit officiella, vilket många felaktigt antagit. Därför utgör detta förslag med andra ord inte förändringar av befintliga namn utan det första officiella förslaget på svenska namn på trollsländor.

tisdag 26 juni 2012

Mindre kustflickslända/Ischnura pumilio, ny art för Norge

Mindre kustflickslända, hona, Limhamns kalkbrott 2011.
Vi fick idag information om en ny trollsländeart för Norge: mindre kustflickslända Ischnura pumilio. Eftersom vi tror det är av stort intresse plockar vi texten från en artikel från tidningen Varingen och lägger ut nedan då artikeln inte finns på nätet. Tack till Hans Olsvik för tipset. (OBS: Om någon använder Google Translate för att läsa detta så är nedanstående text på norska och inte svenska)

Sandtak av nasjonal naturverdi
Da biologer skulle undersøke forholdene for ørkenfuglen dverglo [mindre strandpipare] i Berg sandtak, fant de noe som er mye sjeldnere.

– Den er aldri funnet i Norge før. Nærmeste dokumenterte forekomst er i Skåne i Sør-Sverige, forteller biolog Stefan Olberg i Biofokus. Onsdag 30. mai reiste han opp til Nittedal for å undersøke de biologiske verdiene i Berg sandtak, på oppdrag for Multiconsult etter krav fra Nittedal kommune. Ved dammen i bunnen av sandtaket fanget han en vever og blåfarget vannymfehann av arten Ischnura pumilio. Sensasjonen var et faktum.
– Senere fant vi flere, både larver og voksne. Funnet gjør at vi vurderer Berg sandtak til å være et område av nasjonal verdi for biologisk mangfold, sier Olberg.

Gunstig beliggenhet
Mindre kustflickslända, hane, Limhamns kalkbrott 2009.
Til sammenlikning er salamanderdammen på Holum skog vurdert som et område av regional verdi.
– Vi fant også bred blålibelle [bred trollslända Libellula depressa], en annen vannymfe som i rødlista er oppført som sterkt truet, forteller Olberg.
Fra før er sandtaket kjent som hekkelokalitet for fuglearten dverglo, som har status som nær truet. Sjeldne sandsvaler hekker også i sandtakets bratte skråninger. Forekomsten av fugler blekner mot hva som åpenbarer seg av insekter rundt vannet i bunnen av sandtaket, i Nittedals svar på Urdammen.
– Sandtaket ligger åpent mot sør og har vegger i nord og øst som gir en paraboleffekt. I tillegg er vi i en varm region, og forholdene blir veldig gunstige for en del varmekrevende arter, sier Olberg.

Fraråder gjenfylling
I sin rapport anbefaler Olberg og Biofokus at Berg sandtak ikke fylles igjen. Like viktig for de biologiske verdiene er det at sandtaket ikke gror igjen av seg selv.
– Vi anbefaler at sandtaket utsettes for en svært forsiktig bruk, og at videre tiltak vurderes på nytt om et par år, står det i rapporten.
Anbefalingene er dårlig nytt for grunneier Lars Ole Berg.
– Hvis vi ikke får fylle igjen, er det en veldig ulempe for oss. Utgangspunktet mitt for å åpne et sandtak, var nettopp å jevne ut terrenget for at det senere skulle bli lettere å drive jordbruk, forteller Berg. 

Med hjelp fra Multiconsult søker han om å fylle igjen deler av sandtaket og om å bryte fire dekar nytt grustak i en annen retning.

I artenes randsoner
Mindre kustflickslända, hona, Portugal 2010.
Lokal naturviter Jeroen van der Kooij er enig med Biofokus i at gjenfylling av sandtaket vil være en katastrofe.
– Du skal lete lenge for å finne et enkeltområde i Nittedal som har like stor biologisk verdi, sier van der Kooij.
Salamanderentusiasten må innrømme at selv salamanderdammen på Holum skog ligger i en lavere divisjon.
– En forskjell er at det unike leveområdet i Berg sandtak er menneskeskapt. Uten drift gror det igjen, samtidig som uttaket av sand ikke kan fortsette til evig tid, forteller van der Kooij.
– Hva er vitsen med å ta vare på varmekrevende arter her i Norge, arter som er mye mer tallrike i varme strøk lenger sør?
– Populasjoner kan i utkanten av utbredelsesområdet sitt ha genetiske særtrekk. Det er verdt å ta vare på, spesielt i ei tid med raske klimaendringer, svarer van der Kooij.

Av Sigbjørn Høidalen 67 07 35 14 sigbjorn@varingen.no
/Magnus

måndag 25 juni 2012

Lokaltips: Göksudeltat, Turkiet

Detta område, som är ett måste för alla besökande naturintresserade, och dess fågelfauna är beskrivet väldigt bra på ett otal andra ställen. Kolla exempelvis reserapporter på nätet eller beställ Avifaunas från Naturbokhandeln. Något det finns oerhört lite om är hur man hittar trollsländor i deltat och det vill vi ändra på här och nu. Göksudeltat ligger söder om staden Silifke, öster om byn Tasucu, där floden Göksu rinner ut i havet. Det ligger nära väg 400, det vill säga den väg som går längs hela sydkusten och förenar exempelvis Antalya och Adana, vari det finns flygplatser.

Akgöl 
Brachythemis fuscopalliata, hona.
Akgöl är Göksudeltats hjärta och tillika största sjö. Längs sjön och dess stränder är det inte lätt att komma åt. Stora vassar och dyiga, starkt tuviga stränder gör sällan mödan värd. Det finns partier i norr och sydost där man kan komma åt, men de ger inte mycket i trollsländeväg. I den sydöstra delen kan man köra längs stranden och här finns exempelvis brun kejsartrollslända Anax ephippiger, karmintrollslända Crocothemis erythraea, pokalflickslända Erythromma lindenii och bredbandad rökslända Brachythemis fuscopalliata. Vid det norra fågeltornet (som är trasigt) finns pontisk trollslända Libellula pontica och vit flodflickslända Platycnemis dealbata. Bättre är då att lägga krutet på småpölar längs vägen och Denizkent: se nedan.

Småpölarna nära Akgöl
Längs med grusvägen som går söder och sydväst om Akgöl finns det flera små pölar. De flesta är mycket grunda och har troligen endast vatten under korta perioder på året. Andra är något djupare och med rikare vegetation. Flera av pölarna är svåra att hitta, några är så små att de inte går att se på flygfoton. 

Selysiothemis nigra
Följ grusvägen och håll utkik efter skyltar. Parkera vid skylten till ”Bird Observation Tower”. Här leder en ännu mindre grusväg ner till Akgöls enda fungerande fågeltorn (övriga är trasiga och förenade med stora risker att besöka) och längs och kring denna lilla ”väg” finns flera stycken mycket små pölar. De var torra redan när vi var där i mitten av maj, men förekomsten av vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus tyder på att vatten finns här åtminstone delar av året. Flera arter jagade eller uppehöll sig här också, inte minst brun kejsartrollslända Anax ephippiger, mindre kejsartrollslända Anax parthenope, sammetstrollslända Diplacodes lefebvrii och gott om större kustflicksländor Ischnura elegans. Det är för övrigt ganska vanligt att vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus håller sig kvar långt efter att vattnet försvunnit så strunta inte i att leta om ni kommer vid senare tillfälle. Det här är det enda stället vi sett arten på under två besök i Turkiet.

Mer tydliga pölar kommer på vänster sida några hundra meter efter skylten till ”Bird Observation Tower”. Kör långsamt och håll utkik för de är svåra att hitta. En pöl ser man från vägen, en andra pöl ligger 50 meter bakom den man ser från vägen. Här såg vi kilfläckslända Aeshna isoceles, karmintrollslända Crocothemis erythraea, violett obelisk Trithemis annulata, pokalflickslända Erythromma lindenii och vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii. Inte vid pölarna men uppe vid vägen såg vi här de enda vimpeltrollsländorna Selysiothemis nigra på hela resan. I terrängen mellan pölarna och vägen fanns bredbandad rökslända Brachythemis fuscopalliata. Mest intressanta obsen här var troligen oasflickslända Ischnura fountanieae vilket kan vara det mest västliga fyndet hittills känt.

F d Lestes macrostigma
De bästa, tydligaste och enklaste pölarna att hitta kommer ännu längre fram längs grusvägen. De ligger alldeles intill vägen efter skylten ”Bird Observation Hut” men innan skylten mot ”Paradeniz”. Det rör sig om ett tiotal pölar av olika karaktär, med båda grunda och djupa partier, med såväl dyiga, vegetationsrika som nakna stränder och helt öppna såväl som nästan helt vegetationstäckta vatten. Här har man tusentals mörka smaragdflicksländor Lestes macrostigma och goda antal av många arter som sammetstrollslända Diplacodes lefebvrii, mindre kejsartrollslända Anax parthenope, blå kejsartrollslända Anax imperator, smal sjötrollslända Orthetrum sabina, pokalflickslända Erythromma lindenii, större ängstrollslända Sympetrum striolatum, vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii och karmintrollslända Crocothemis erythraea. Mindre individrika var bredbandad rökslända Brachythemis fuscopalliata, mindre kustflickslända Ischnura pumilio och bred trollslända Libellula depressa.

Denizkent
När man kör från Tasucu eller väg 400 mot Akgöl kommer man vare sig man vill det eller ej in i byn Denizkent. Det är vad vi förstår det främst säsongsboende här, men det finns mindre affärer, fik och kanske till och med någon restaurang. Byn ligger i nordvästra kanten av Akgöl och dess våtmarker och byggs ständigt på. Detta är ytterst olyckligt då dessa våtmarker troligen varit helt magnifika. Så som det är nu naggas de ständigt i kanten och snart lär husen ligga kant i kant med sjön. Mitt bland husen och längs byns östra utkanter finns det fortsatt, för trollsländor, mycket fina miljöer. Strosa runt eller kör en sväng tills det ser bra ut och gör strandhugg där. Flera olika, kortare besök rekommenderas och missa det INTE, det är en av de absolut häftigaste lokaler jag besökt! Det är helt öppet här och det blir snabbt väldigt varmt, så kom gärna på förmiddagen.

Libellula pontica
Det första som brukar möta en, vid den tiden på året när jag varit där dvs april-maj, är 1000- eller rent av 10 000-tals mörka smaragdflicksländor Lestes macrostigma. Prasslet av deras vingar är magnifikt, och vet man dessutom hur sällsynt och lokalt arten förekommer förstår man att detta är något alldeles speciellt. Andra arter här är pontisk trollslända Libellula pontica, sammetstrollslända Diplacodes lefebvrii, violett obelisk Trithemis annulata, både karmintrollslända Crocothemis erythraea och orientalisk karmintrollslända C. servilia (vilket är mycket pedagogiskt för den som orkar), vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii, större ängstrollslända Sympetrum striolatum, mindre kejsartrollslända Anax parthenope, blå kejsartrollslända Anax imperator, smal sjötrollslända Orthetrum sabina och massor av större kustflickslända Ischnura elegans. Säkert finns här andra arter vid andra tider på året, samtidigt torkar nog många av de grunda våtmarkerna helt ut under sommaren.

För den fågelintresserade kan man spana efter kaveldunsångare, blåkråka, härfågel, kohäger, citronärla, smyrnakungsfiskare, gråfiskare, svartpannad törnskata med mera som vi såg under våra besök här. Många av dessa är förstås sträckare. Men fågel, det finns det gott om i hela deltat och bra beskrivet på annat håll, så vi lämnar det därhän.

/Magnus
 

lördag 23 juni 2012

Lokaltips: Limonlu, Turkiet


Fler och fler lämnar Sverige för att kolla trollsländor utomlands. Det finns dock dåligt med reserapporter eller lokalbeskrivningar som hjälper den trollsländeintresserade vagabonden att hitta rätt. Att själv leta sig fram till bra lokaler kan vara charmigt, men i del områden är det vare sig enkelt eller praktiskt. Eftersom vi dessutom vet att vi har läsare från andra länder som via Google Translate läser vår blogg tänker vi att det inte vore fel, att dela med oss av bra lokaler vi besökt under våra resor. Vi börjar i Turkiet.

Limonlu
Detta är en fin lokal för främst rinnande-vatten-arter som man kan lägga både mycket tid och flera besök på. Det är en mycket praktiskt lokal att ta sig till då den ligger längs vägen mellan Adana och Silifke, det vill säga den väg man måste åka på för att ta sig till Göksudeltat från Adana. För att tala klarspråk för den som inte varit där eller kan geografin, så är det Adana man oftast flyger till för att uppleva sydöstra Turkiet och Göksudeltat är en av Medelhavets bästa fågellokaler. Med andra ord passerar man med väldigt stor sannolikhet byn Limonlu, som ligger längs väg 400. 

Orthetrum chrysostigma
I byn tar man av åt nordväst (åt höger från Adana sett) i den enda korsning i byn som är en korsning att tala om, det vill säga den enda med ljus. Följ vägen och sikta in er på de skyltar som visar vägen till ”Picknick”. Börjar det gå uppför berget har ni kört fel, vänd då och leta upp nämnda skyltar. Följ vägen i någon enstaka kilometer. Efter en stund rinner ån längs vägen och man kör in i en stor och djup ravin. Floden är kanaliserad och ser trist ut första biten, men efter ”picknickstället” blir det bättre. Passera alltså "picknickstället" (uppenbart när man ser det).

Det är inte helt enkelt att parkera då det är smalt och nära branterna, så kör vidare till ni når ett stort inhägnat område på höger sida. Här finns det lite plats att stå. Parkera här och gå tillbaks längs vägen mot vattendraget. Här kommer man åt ån på flera ställen och kan också gå över densamma på en hemmagjord bro. I detta område, det vill säga längs vattendraget och i fruktodlingarna på andra sidan, fanns vid vårt besök bland annat epålettsjötrollslända Orthetrum chrysostigma, blåpannad sjötrollslända O. brunneum, mindre sjötrollslända O. coerulescens, större sjötrollslända O. cancellatum, smal sjötrollslända O. sabina, blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens intermedia, levantklubbslända Gomphus davidi och vit flodflickslända Platycnemis dealbata. Med andra ord inte mindre än fem(!) arter sjötrollsländor (Orthetrum), och då såg vi ändå inte dvärgsjötrollslända O. taeniolatum som också säkert finns i området.

Platycnemis dealbata
Även fågel av intresse noterades, som blåtrast på bo, alpseglare, levantbulbyl och dvärgrördrom, men största pulshöjaren var ett argt vildsvin.

När ni är nöjda här kör ni vidare. Passera över en bro, parkera där det är möjligt. Gå tillbaka över bron och in till höger på en grusväg som går mellan ån och branten. Efter några hundra meter öppnar sig landskapet kring vattendraget och bildar en bredare, öppen sträcka med översvämningsmarker och revlar. Vi var lite tidiga men senare på säsongen är här antagligen bra för flera arter flodtrollsländor (Onychogomphus, Gomphus). Nu fick vi nöja oss med fantastiska obsar av spetsfläckad florvinge Epallage fatime, karminobelisk Trithemis arteriosa, smal sjötrollslända Orthetrum sabina och vit flodflickslända Platycnemis dealbata. 

På fågelfronten gladde balkanhök, smyrnakungsfiskare, klippnötväcka, alpseglare, pilgrimsfalk, levantbulbyl och dvärgrördrom. Efter att vi spenderat lite tid här, och var på väg att även kolla av andra sidan floden, kom ett oväder in så vi flydde och ställde kosan åt annat håll. Nästa gång vi kommer till Turkiet är Limonlu ett av ställena vi först skriver upp på ”ska-besöka-listan”. Även längre uppströms såg det mycket fint ut, så jag hoppas jag får uppleva Limonlu igen.
/Magnus
Epallage fatime


torsdag 21 juni 2012

Har du en bra lokal?

Vi har vid ett antal tillfällen beskrivit bra lokaler vi gärna sprider information om. Det finns förstås massor med bra ställen, inte minst utanför Skåne. Vi kommer fortsatt att lägga ut lokalbeskrivningar, även utländska sådana. Har du något tips du vill ge våra läsare eller rent av skriva något själv? Se vilka vi skrivit om och vad som saknas här. Det som mest efterfrågas är artrika lokaler eller lokaler som hyser speciella arter. Mejla oss om du vill bidra eller bara har önskemål.


/Magnus