tisdag 23 augusti 2011

Lokaltips: Pulsujärvi

 
Nästan så långt norrut man kan komma i Sverige ligger Pulsujärvi, som inte är en trollsländelokal utan en utpost, en utgångspunkt för de som vill försöka se tundratrollslända Somatochlora sahlbergi. Området är unikt i åtminstone Sverige på grund av de stora inlandssanddynerna och tundrabiotoperna som breder ut sig främst väster om sjön Dàvvajàvri. Pulsujärvi är ett sommarcamp, varifrån fiskare och bärplockare utgår från och samebyn samlar in sina renar för vidare färd till vinterbete. De andra lokaltips vi bloggat om har samtliga varit artrika och ganska lättillgängliga platser, så icke Pulsujärvi. Men vi tror att allt fler kommer att ta sig dit, inte minst efter allt vi och andra sett och upplevt där i år. Men ingenstans finns det vad vi vet någon beskrivning eller guide till platsen, och det vill vi med detta inlägg ändra på.

Pulsujärvi ligger alltså längst upp i norr, mitt i en grov triangel som bildas av Karesuando, Övre Soppero och Treriksröset. Förutom att Pulsujärvi ligger långt bort är det viktigt att veta, att det inte är en by i dess egentliga bemärkelse. Även om det på kartan ser ut att vara det, så är det snarare ett ”camp”. Därför finns det inga affärer eller bekvämligheter öht. Det närmaste är några torrdass utanför kapellet nära Järämä (den andra campen). Med andra ord måste man ha med sig allt man behöver. Närmaste affärer finns i Vittangi och Karesuando, drygt tio mil bort. Vi frekventerade mest den senare, då där även fanns mottagning för andra nät än Telias, som vi saknar.

"Vägs ände", härifrån utgår man förslagsvis.
Man måste ha bil för att komma dit, enda möjliga andra alternativen är helikopter (går nog att hyra, t ex i Kiruna eller Abisko), båt/kanot (på Lainioälven?!) eller att lifta. Från stora vägen (E45) är det drygt 50 km grusväg till Pulsujärvi så det är ingen sträcka man gärna går i onödan. Väl framme kör man igenom campen och då kommer man till det stora rengärdet. Här slutar nästan grusvägen, istället blir den en sandväg, som man fortsätter på. Här har man två val. Antingen kör man ned till sjön Vuomajávri och campar där, eller så kör man ned mot sjön men svänger av åt vänster in på det andra spåret när man nästan är nere vid sjön. Denna ”väg” är fullt körbar om bara bilen har lite frigång. Kör ca två km till du inte kommer längre och campa här vid vägs ände. Detta är utgångspunkten för vandringar i området. Vatten finns i jokken (bäcken) intill. Utgår man istället från sjön måste man gå flera km extra.

Tundratrollslända är rapporterad från tre olika platser i området. Sahlén & Co hittade den på tundran SV Dàvvajàvri (på vår karta är detta utmärkt med bl a ”myrsnäppa”). OBSERVERA att detta är FEL! Vi har idag (5/10 2011) äntligen fått kopia på Göran Sahléns artikel och där läser vi till vår stora förvåning, att området där Göran fann arten är detsamma som där vi fann den. Detta ändrar förutsättningarna att finna arten och gör det faktiskt enklare, för då behöver man inte lägga in den längre vandringen till sydväst om sjön.

Olsvik såg den 2010 ungefär vid S-et i ”lappmes”, med andra ord endast 2 km V om ”vägs ände”. Vi såg den på två platser inom samma område NNO Dàvvajàvri (se kartan, märkt med ”tundratroll”). Av dessa tre platser är Olsviks lokal helt outstanding när det gäller tillgänglighet, men vare sig vi eller någon annan har lyckats hitta arten där igen. Till de andra platserna är det en bit att gå, men det är till stora delar väldigt enkla vandringar, av två skäl. Först och främst så är det på grund av det sandiga underlaget och det myckna inslaget av palsar ovanligt torrt och därmed enkelt att ta sig fram, även i stiglös terräng. För det andra finns där, i motsats till vad kartorna visar, flera stigar som leder nästan hela vägen fram till båda tundratrollokalerna V resp NNO Dàvvajàvri. Dessa är även de utmärkta på vår karta.
Karta med intressanta obsar med mera.
Förra året var det flera personer som rapporterade om svårigheter att ta sig över jokken S Dàvvajàvri. Vi rekommenderar att man går en lite längre väg. Följ den stig vi markerat på kartan så kommer man till ett vadställe, med en utmärkt lägerplats dessutom. Därifrån går man sedan NNV över helt torrt område och får då endast 100 m med vide och mindre jokk som man passerar enkelt. Då slipper man simma och ta sig genom de besvärliga videsnåren S och SV sjön.

Fjällmosaikslända Aeshna caerulae, hane, Pulsujärvi
Förutom tundratroll såg vi endast gott om fjällmosaikslända Aeshna caerulae och några enstaka starrmosaiksländor Aeshna juncea. Det finns säkert någon art till, t ex fjälltrollslända Somatochlora alpestris, men dessa övriga måste vara fåtaliga och kanske flyger tidigare, för vi var ändå där i flera dagar utan att se något annat. Tidsmässigt bör man enligt flera källor ha störst chans på tundratroll i månadsskiftet juli/augusti. Vi kan tänka oss att början av augusti är bäst eftersom det brukar kunna vara lite mer stabilt väder då jämfört med juli. Tidigare under juli ser vi däremot ingen anledning att åka dit, då chansen bör vara mindre att de är på vingarna.

Förutom trollsländor har området väldigt mycket att bjuda på. Vi spår att Pulsujärvi med omnejd kommer att bli mycket mera välbesökt framöver. Vad vi såg i övrigt framkommer en del av kartan, men vad sägs om jaktfalk, kungsörn, snösiska, dalripa, fjällabb, lappsparv, myrspov, myrsnäppa, mosnäppa, blåhake, smalnäbbad simsnäppa och lappmes? Inte minst förekomsten av så många häckande vadare är extrem, för att inte säga unik i den svenska fjällvärlden. Det är t ex knappt någon som tidigare sett myrspov med ungar i Sverige.

Så åk till Pulsujärvi – vi lär göra det igen!

Vi har tidigare berört eller skrivit om Pulsujärvi här
/Magnus

2 kommentarer:

  1. Sahlens artikel som ni nämner, vad heter den? Var kan jag hitta den? /Robin

    SvaraRadera
  2. Sorry Robin, har inte sett detta, men tror du fått den ändå.

    Sen lokaltipset skrevs har det hänt en del, inte minst har vi varit där igen. Kolla därför in andra inlägg om området här på bloggen också.

    Det finns en affär i Lannavaara, öster om Soppero. Det är något närmare än de tio mil som nämns ovan.

    SvaraRadera