söndag 16 november 2014

Trollsländeprojektet vill ha DINA bilder

Teneral gungflymosaikslända Aeshna subarctica, Nytebodaskogen, Skåne 2011.
Det skånska trollsländeprojektets sista säsong är över och nu under senhöst och vinter börjar arbetet med att redovisa resultatet av allas insatser. Till redovisningen, som ska utgöras av en bok, behöver projektet bilder. De kan tyvärr inte ersätta de som bidrar, men vill du ändå bidra med bilder på skånska trollsländor (de behöver inte vara tagna i Skåne) så skicka dem till undertecknad. Det kommer tydligt att framgå vem som tagit vilken bild. Alla bilder är välkomna, på miljöer, folk i fält osv.

Det spelar inte roll vilket år bilden är tagen, och inte heller så mycket var, men om det är bilder från andra länder så ange det, så vi slipper risken med att publicera bilder på underarter eller motsv som inte finns här.

I dagsläget behövs främst bilder på följande arter:
  • Vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus
    Bred kärrtrollslända L. caudalis
  • Kraftig smaragdflickslända Lestes dryas
  • Spjutflickslända Coenagrion hastulatum
  • Månflickslända Coenagrion lunulatum
  • Större rödögonflickslända Erythromma najas
  • Klarblå mosaikslända Aeshna affinis
  • Fjällmosaikslända Aeshna caerulea
  • Kilfläckslända Aeshna isoceles
  • Vassmosaikslända Aeshna serrata
  • Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis
  • Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum
  • Bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum


Som synes av dessa arter så kommer det åtminstone kort att nämnas en del arter som inte setts i Skåne under projektperioden.

/Magnus

söndag 9 november 2014

Skånsk trollsländefenologi 2014

Blodröd ängstrollslända sågs våren 2014 sex dagar tidigare än någonsin förut.
Årets fenologiår karakteriseras av den varmaste och tidigaste våren någonsin och tillika varma hösten, som de facto var sommar enligt SMHI ända in i november. Vad gäller våren gav det mycket tydliga utslag på trollsländorna, som uppvisade fler vårfenologirekord än någonsin tidigare.

Höstens ”sommarvärme” gav inte alls lika mycket resultat på trollsländornas flygtider, med rätt få nya rekord och öht få fynd av sena trollsländor. Det speglar troligtvis att aktiviteten hos skådarna inte var så omfattande, men kan också ha påverkats av rätt långvariga perioder med ganska mycket regn under september och oktober som kan ha knäckt många trollsländor.

Fräsch mindre kustflickslända i september.
Arter som börjar flyga tidigare än normalt borde också sluta flyga tidigare. Å andra sidan så noterades flera arter lämna vatten vid tidpunkter som de normalt slutar ses vid. Sålunda sågs myrtrollslända, större kustflickslända, större ängstrollslända och mindre kustflickslända med tenerala (unga) exemplar vid en tid då de normalt är på väg att sluta flyga. Detta är ännu en följd av högre medeltemperaturer som på sikt kan ha mycket stora följder för populationerna av trollsländor även på våra breddgrader.

Vad gäller fenologirekord kan vi konstatera flera saker, för att avrunda de år det skånska projektet varit aktivt

Antalet fenologirekord beror till nästan lika stora delar på varma och tidiga vårar respektive varma och sena höstar som aktivitet på skådarna som rapporterar. Man är generellt bättre på att vara ute och rapportera in obsar på våren, efter lång inaktiv period med stort sug efter årets första arter. På hösten har man en hel säsong bakom sig, och det är inte lika spännande att ge sig ut för att se leta efter arter man redan sett under en längre period. Det är troligen mycket få personer som aktivt letar efter trollsländor när vi kommit in i oktober månad, eller rent av i september. Detta återspeglas också av att aktiviteten på exempelvis medlemmarna i gruppen Trollsländor på Facebook slutar lägga ut bilder då.

Vi kan vidare konstatera, att de här åren gett oss ett bra underlag för många arter, men det saknas fortfarande bra fenologidata för en del. Detta gäller särskilt de mer sällsynta, svårsedda, svårbestämda eller oregelbundna arterna som grön mosaikslända, griptångsflickslända, starrmosaikslända och gulfläckad ängstrollslända.

Vidare kan vi nu, med de senaste årens stora rapportmängd som underlag konstatera, att det finns några äldre fenologirekord som sticker ut rejält. Dessa bör ses över och kompletteras med dokumentation där så saknas.

Resultatet 2014 

Totalt sattes under 2014 14 vårrekord plus att fyra arters tidigare rekord tangerades. Detta innebär att våren 2014 ståtar med flest vårrekord av alla vårar. Under hösten sattes blott fem rekord, plus ett som tangerades. 

Trenden fortsätter med att de nya rekorden till största delen består av någon enstaka dags förskjutning, vilket förstås är följden av att vi har mer och bättre data nu än när vi startade. De enda rekorden som sattes under 2014 som utgjorde skillnader på mer än fem dagar var nedanstående (dock har jag utelämnat något extremt fynd i avvaktan på vederbörlig dokumentation):

   
Då det skånska trollsländeprojektet nu är över och ska redovisas kan jag inte utlova att den sedvanliga flygtidstabellen uppdateras. Fokus kommer framöver att ligga på att få färdigt boken och däri kommer förstås respektive arts flygtid inklusive rekord att redovisas. 

Observera att vi som vanligt reserveras oss för felinmatningar, ej validerade obsar osv, då uppgifterna vi använt utgår från det som var rapporterat på Artportalen till dags dato.

Andra inlägg om fenologi 2014


Tillägg: 9/11 sågs blågrön mosaikslända vilket är nytt rekord med fem dagar.
/Magnus

söndag 2 november 2014

Vår miniförteckning är uppdaterad


I olika omgångar har vi uppdaterat vår miniförteckning från 2012. Senaste uppdateringen gjordes 13 oktober 2014. Listan omfattar nu troligen samtliga observerade arter i Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Undantaget gäller några försvunna arter som vi låtit bli att ta med. Vi ger er två olika varianter av listan, fler kan komma om ni önskar det. Kontakta gärna oss om du hittar fel eller om något kan göras bättre, eller om du vill ha andra varianter på den.

Förteckningen omfattar alla arter som finns i Dijkstra (2006) samt Libellula Supplement 9 (2009) och följer arter och namngivning i dessa med några undantag:
- Lestes viridis respektive L. parvidens anger vi som Chalcolestes viridis respektive C. parvidens. 
- Brachythemis leucosticta utgår och ersätts med B. impartita som är den art som det egentligen avser.
- Sympetrum nigrifemur och S. nigrescens har utelämnats eftersom de ej anses utgöra fullgoda arter.
- Coenagrion glaciale, Coenagrion ponticum, Lestes numidicus, Onychogomphus boudoti och Somatochlora graeseri tillkommer då de påträffats i området eller erkänts som fullgoda arter efter att publikationerna ovan publicerades.

Totalt har 186 arter påträffats inom området.
Svenska artnamn skrivs alltid med små bokstäver.
Föreslagna men ej antagna svenska artnamn anges inom ”citationstecken”. Där det saknas föreslagna namn anges inget svenskt artnamn (= arter som av olika skäl aldrig behandlades av namngruppen 2011-2012).
Vetenskapliga och svenska namn på arter anträffade i Sverige anges fetstilt (64).
Arterna anges i systematisk ordning men inom respektive släkte anges arterna i bokstavsordning efter det vetenskapliga namnet.

Här nedan kan du ladda ned miniförteckningen som pdf. Texten är på ena sidan upp och ner för att kunna skrivas ut dubbelsidigt på A4. Klipp eller skär till listan och vik sedan längs med de tunna linjerna mellan kolumnerna. Använd med fördel lite tjockare papper. Använd den som du vill, och sprid den gärna.

Klicka på respektive länk nedan för att ladda ned miniförteckningen som pdf
- Svenska och vetenskapliga namn
- Svenska, vetenskapliga och engelska namn

Söker du en traditionell krysslista?
Vi har tillsammans med Hirschfeld Media tagit fram en krysslista över alla Nordens arter. Den finns tryckt och till försäljning. Klicka på bilden för att se hur den ser ut.

/Magnus

fredag 31 oktober 2014

Att äta eller ätas i trollsländornas värld: del två

Foto Jörg Adelmann.

I augusti skrev vi ett ganska långt inlägg om hur trollsländor kan ätas av andra djur, förgås av växter, fastna i spindelnät med mera. Vi fick ganska många bilder och kommentarer skickade till oss.

Foto Jörg Adelmann.
Av Jörg Adelmann fick vi flera bilder som är mycket fina och som vi fick tillåtelse att publicera, så några av dem följer helt sonika i detta inlägg. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Överst ser vi ett parningshjul med större kustflickslända Ischnura elegans där honan knaprar loss på en hane.

Sedan följer en hane blå kejsartrollslända Anax imperator som tuggar på en hona av vad som troligtvis är en hona blodröd ängstrollslända Sympetrum sanguineum.

Foto Jörg Adelmann.
Som nummer tre kommer en hane fjällmosaikslända Aeshna caerulea med en hona myrtrollslända Leucorrhinia dubia. Denna bild är för övrigt tagen av Jörg i mörkaste Småland, fjällmosaiksländans sydligaste utpost i landet.

Avslutningsvis kommer en hona smal klubbtrollslända Gomphus pulchellus som snaskar loss på en hona ljus lyrflickslända Coenegrion puella. Smal klubbtrollslända utgör för övrigt en art som tillhör gruppen emd arter som ännu inte är sedda i Sverige men är högst väntade.

Stort tack till Jörg som ville dela med sig av sina bilder!

Tillägg 2/11: Vi fick tips om en publikation från 1989 som kastar ljus över detta fenomen. Ladda ner eller läs The Ecology and Evolution of Intraguild Predation: Potential Competitors That Eat Each Other här. Tack Viktor för tipset!

/Magnus
Foto Jörg Adelmann.




söndag 12 oktober 2014

Allt mer trollsländeskådning utomlands!

Intresset för trollsländeskådning ökar som vi alla vet kraftigt i Sverige och även i många andra europeiska länder. De senaste åren har vi som har bloggen även i allt högra grad börjat besöka andra länder, även om det inte inte alltid varit i främsta syftet att se trollsländor, så har vi även åkt på några resor där det utgjort huvudmålet.

Vi är inte ensamma. Mer och mer börjar trollsländeskådare åka utomlands för att se och fotografera trollsländor. Ibland är det som en extra krydda på en semester och ibland en ren trollsländeresa. Håller man sig här hemma eller i angränsande länder så är det inte jättemånga arter att hålla reda på, men börjar man åka till tropiska länder kan det snabbt bli många arter att hålla reda på. Då kan det vara bra att känna till att det finns en website som heter iGoTerra. Syftet med websiten är att stimulera naturintresserade att lära sig mer, uppleva mer och att dela med sig av sina observationer.  

I iGoTerra finns möjligheten att planera sina resor och att sammanställa personliga artlistor. Observationerna på resan kan registreras direkt på webben eller via iPhone-appen iGoTerra Pocket (snart även Android). På detta vis är det enkelt att hålla reda på alla sina trollsländeobservationer och listor var som helst i världen. Det går även att koppla egna foton till observationerna och skapa ett personligt bildgalleri, samt att få snygga dagbokssammanställningar. Sist, men inte minst, finns det en oändlig möjlighet att jämföra en mängd listor med andra sländeskådare.

Passa på att få ut lite mer av nästa utlandsresa genom att vara bättre förberedd! Lär dig mer, upplev mer och dela sen med dig till andra!

Relaterat i bloggen
- Vår miniförteckning över arter i VP (uppdaterad okt 2014)

Reserapporter el motsv
- Spanien 2014 (utdrag ur kommande rapport).

lördag 11 oktober 2014

Södra Frankrike 2014

"Gul klubbtrollslända" Gomphus simillimus

I början av juli månad var undertecknad en glad och lycklig deltagare på den tredje europeiska trollsländekonferensen (ECOO) i Montpellier, som vi skrivit om bland annat här. Till min förvåning visade det sig på plats att jag var listad som organisatör, något som fick sin förklaring i att jag administrerar ECOOs Facebookgrupp. Gå in där och gå med i gruppen så får du se massor med bilder från konferensen, program med mera, och den senaste information om nästa ECOO som sker i Sverige 2016. Eftersom det finns så mycket i gruppen från konferensen så nöjer jag mig här att bara lägga ut några bilder från resan. 

En ECOO innebär alltid även fältbesök, förstås. Den här gången kunde jag tyvärr inte vara med på den efterföljande resan till Carcasonne, men bilder finns i gruppen även därifrån. Arrangörerna hade dock valt att förlägga två halvdagar under själva konferensen i fält, så det blev ändå gott om timmar i fina trollsländemiljöer.

Vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus
En dag besökte vi marsksmarker som ser ut som de i Camargue, med samma arter men mindre i omfattning. Förutom en massa intressanta fåglar (dvärgrördrom, flamingo, purpurhöna, purpurhäger) så blev det fina obsar på inte minst karmintrollslända Crocothemis erythraea, vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus, "mindre blodflickslända" Ceriagrion tenellum och vinterflickslända Sympecma fusca. 

"Mindre blodflickslända" Ceriagrion tenellum
Nästa färd gick till rinnande vatten lite högre upp i bergen norr om Montpellier. Två tjusiga arter som inte är trollsländor gladde många: alpbock Rosalia alpina och blåkråka. Bönsyrsor och diverse ödlor var också trevliga, men som vanligt var det trollsländorna som var häftigast. "Gaffelklubbtrollslända" Gomphus graslini, "gul klubbtrollslända" G. simillimus, Platycnemis acutipennis, "blek flodflickslända" P. latipes och pokalflickslända Erythromma lindenii tillhörde några av dagens favoriter.
"ljusröd flodflickslända".

/Magnus

Pokalflickslända Erythromma lindenii

tisdag 30 september 2014

Ännu en ny art för Finland

Större klubbtrollslända Gomphus flavipes, hona, Serbien 2012.

För bara någon vecka sedan hittades ännu en ny art för Finland, den andra för i år, och vi kan ännu en gång konstatera att de verkligen är på tårna i vårt östra grannland. Den här gången gällde det större klubbtrollslända Gomphus flavipes, en art vi också har med i vår Next Stop Sweden?-lista över de arter vi tror mest kan dyka upp i Sverige (se mer om den listan här!) 

Vi har med andra ord anledning att återkomma om större klubbtrollslända, en art som av en del anses tillhöra Stylurus snarare än Gomphus. Det kanske vi får anledning att återkomma om också. Mer intressant just nu, är det finska fyndet, förstås, som du kan läsa mer om här. Väldigt kort bara, så är arten på uppgång och har både utökat sitt och återtagit delar av det utbredningsområdet i främst Mellaneuropa. Troligen beroende på allt bättre vattenkvalitet efter kräftgång i nedsmutsade vatten under 1900-talet. Att den varit på g ett tag visar också fynd av större klubbtrollslända i Helgolandsfällorna vid Kaliningrad, endast 30 mil trollsländevägen från Ottenby, för övrigt något vi har många anledningar att också återkomma om.

Nya arter för resp. land. * = återinvandrad/återfunnen, sågs senast 1934.
Den första nya arten för Finland i år utgjordes av brun kejsartrollslända Anax ephippiger. Vi har inte skrivit om det fyndet på grund av att den tidigare setts i både Sverige, Norge och Danmark, men också för att den bestämdes först i efterhand (den troddes första vara en mindre kejsartrollslända Anax parthenope). Samtidigt som det finska fyndet gjordes det tredje i Sverige, om det finns det mer att läsa här. Det finska fyndet finns beskrivet här.

Ser man på de arter som hittats som nya i våra grannländer och här hemma så slår Finland både Danmark och Sverige på fingrarna rejält. Se tabellen ovan. De senaste 15 åren har tio nya arter hittats i Finland. För Danmark och Sverige är summan sex, och då är en art i Danmark egentligen inte ny, utan återinvandrad/återfunnen. Det märkligaste med Danmark är dock att ingen ny art hittats sedan 2006 och att mindre kejsartrollslända ännu inte setts där. Norge har jag betydligt sämre koll på, men jag vet att mindre kustflickslända Ischnura pumilio hittades för första gången där 2012.

Vi skickar ett grattis till Finland medan vi övriga får leta mer för att komma ikapp med nya arter. Totalt ligger Sverige fortfarande före de andra men fortsätter finnarna så här så...

Tack till Petro Pynnönen, Erland Refling Nielsen och Kent Olsen för fynddata.

/Magnus