17-18/5: Helgens trollsländor

Större rödögonflickslända Erythromma najas, Herkules 17/5.

Efter den långa vintern och sena våren är det underbart att nu kunna njuta av alla trollsländor som äntligen börjat flyga. Sedan vi för drygt tio dagar sedan skrev att den första arten i Skåne rapporterats har ytterligare nästan 20 arter observerats. Själv har jag jag gett mig ut med cykel och buss samt gått ut i de närmaste omgivningarna, allt för att se vad som behagat börja flyga. 

Så här tidigt på säsongen är allt roligt, och man kan med fördel passa på att titta extra mycket på de som flyger nu, för att senare lättare plocka ut andra arter i mängden av t ex mörka lyrflicksländor Coenagrion pulchellum och sjöflicksländor Enallagma cyathigerum. Båda dessa kan åtminstone i mina hemtrakter ganska snart ses i stora ansamlingar. Det är därför enklare att just nu hitta arter som griptångsflickslända Coenagrion armatum och månflickslända C. lunulatum, arter som ofta uppträder mer fåtaligt och därför kan närmast "försvinna" i mängden av de vanligare arterna.

Griptångsflickslända C. armatum 17/5.

Under helgen som var hade jag förmånen att kunna åka med två lika trollsländeintresserade vänner till nordöstra Skåne och delar av Blekinge. Vi började vid Herkulesdammarna vid Hammarsjön, där vi trots den bitvis ganska hårda vinden på kort tid hittade nio arter trollsländor. Trevliga nya arter för året där blev t ex citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis och griptångsflickslända Coenagrion armatum.

Dagen därpå besökte vi flera fina platser i skogarna kring Bräkne Hoby. Först Tvättegyl, där spjutflickslända Coenagrion hastulatum och röd flickslända Pyrrhosoma nymphula lämnat vattnet i mängd under det senaste dygnet. Ytterligare fyra arter sågs där, bland annat en mycket poseringsvillig tidig mosaikslända Brachytron pratense.

Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda 18/5.

Ett ställe som såg mycket spännande ut, men som med all säkerhet är mer givande senare under säsongen, var en brunvattengöl alldeles söder om Göljagyl. Förutom arter vi redan sett på andra platser såg vi där även nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda och myrtrollslända L. dubia. Dagen därpå kom regnet, och spolierade därmed planerna på ännu en trollsländedag, och inte minst de vinterflicksländor Sympecma fusca vi tänkt titta på längs vägen hem till sydvästra Skåne.

Enligt prognoserna ska det nu bli en period med kyligare luft och regn, så jag får väl leva på helgens trollsländor ett tag till.

/Magnus

Det går fort nu: hur hänger man med?

Undertecknads första trollslända för året: guldtrollslända Cordulia aenea.

För en dryg vecka sedan skrev vi om den första rapporterade trollsländan i Skåne för året. Sedan dess har ytterligare 14 arter rapporterats, och fler lär det bli de närmaste dagarna om väderprognoserna håller i sig.

Det kan vara nyttigt att ha koll på vilka arter som börjat flyga. Är man nyfiken och intresserad av att följa vad som sker så finns det flera olika sätt att göra det på. Det som rapporteras på Artportalen kan man följa genom några länkar, men tänk då på att långt ifrån allt som ses rapporteras samma dag (en del obsar rapporteras inte alls, andra läggs in långt senare). Senaste veckans rapporter från Skåne kan du se via denna länk, som uppdateras per automatik. För att se obsar från andra landskap på samma sätt kan man byta ut landskapskoden (se i Artportalen vilka dessa är).

Eftersom vi i Skåne inventerar trollsländor under perioden 2009-2014 så är det spännande att se hur de olika rutorna fylls på med rapporter. Du kan följa rapporteringen för rutorna för 2013 här, eller se den totala rapporteringen per ruta under hela projektperioden här. En mycket fin funktion är att du kan klicka på en ruta och se exakt vad som setts där, när och av vem.

Så här kan det se ut i Line Band.

De senaste åren har allt fler blivit intresserade av att få information om trollsländor, och inte minst fynd av de mer sällsynta trollsländorna. SMS-kedjor, trollsländesidan på Facebook och personliga kontakter har då varit nödvändigt att ha koll på eller vara med i. De som haft fågelskådarnas larmsystem BMS har ibland kunnat få information den vägen (vilket varit måttligt populärt för de fågelskådare som inte är intresserade av trollsländor). Eftersom det länge funnits ett stort intresse av snabb informationsspridning bland fågelskådare ligger de (vi) långt framme med lösningar på detta. Det senaste som börjat användas heter Line Band, och det finns nu flera grupper som använder detta för lokal fågelinformation, men även för grod- och kräldjursobsar med mera. Det finns många fina fördelar med detta system, t ex att man kan ställa frågor direkt på ett meddelande, man kan ge vägbeskrivningar, lägga ut bilder, kartor och man kan ta bort saker som blivit fel (en funktion som ofta saknas i de bästa av system!).

Och så här.

Sedan några dagar tillbaka finns det också en sådan grupp för trollsländor. Line Band är helt gratis, du laddar ner det i mobiltelefonen (finns till både Android och Iphone) och meddelar sedan att du är intresserad av att vara med. Inbjudan skickas, och om allt fungerar som det ska så får du snart meddelanden om trollsländor direkt i din mobiltelefon. Läs mer om hur Line Band fungerar här (det är en länk till skådarnas sida, men funktionen och hur man går till väga är densamma). Länk till nedladdning av appen hittar du här. Vad det blir av detta system är upp till oss som är med. Är du intresserad av att vara med eller vill få mer information kan du kontakta undertecknad via mejl: magnus.billqvistATgmail.com (byt ut AT mot @).

/Magnus

Vilka arter flyger egentligen först?

Årets första skånska trollslända blev bred trollslända Libellula depressa.

Det har på många sätt varit en märklig vår, med tropikflyttande fåglar som anländer ovanligt tidigt samtidigt som allting annat verkar vara sent. Även trollsländorna är sena, eller är de verkligen det? Och i så fall hur sena? Ser vi på England och Nederländerna ligger flygtiderna i år 10-20 dagar senare än vad som anses normalt. Hur blir våra flygtider om vi applicerar en sådan försening på våra breddgrader?

Om vi tittar på Skåne och fenologin för de allra tidigaste 15 eller så arterna, så är det ett gäng som utmärker sig. Tydligt är att en grupp allmänna arter som röd flickslända, spjutflickslända, fyrfläckad trollslända och guldtrollslända varje år ses riktigt tidigt, ofta redan de sista dagarna i april eller första i maj. Det finns även ett gäng mindre vanliga eller mer lokala arter som ses lika tidigt, som nordisk kärrtrollslända, citronfläckad kärrtrollslända, månflickslända och griptångsflickslända. Först igår (7/5) sågs vad vi känner till Skånes första trollslända för året: bred trollslända i Falsterbo. Med andra ord kan vi redan nu konstatera att säsongen är sen. Hur mycket kan vi förstås inte svara på än, men vi kan titta på hur det brukar se ut.

Två mycket tidiga arter har vi tyvärr fortfarande så få fynd av att det är uppenbart att deras fyndbild inte överensstämmer med verkligheten: månflickslända och griptångsflickslända. Det finns aprilfynd av griptångsflickslända och tidiga majfynd av månflickslända från andra delar av landet vilket gör att det finns skäl att misstänka att båda dessa i Skåne borde kunna ses redan i slutet av april.

De övriga av de tidiga arterna har vi i Skåne mycket fynd av och därmed en bra bild av deras förekomst. Därför kan vi presentera mediandatum för deras flygstart, liksom förstås de allra tidigaste fynden av respektive art. Vi utelämnar vinterflickslända då den faller utanför gängse mönster eftersom den övervintrar som imago (det är dessutom fortsatt en art med mycket få fynd i Skåne).

Ser vi på de allra tidigaste skånska fynden (= fenologirekorden) så utgörs de av följande

Röd flickslända är notoriskt tidig.

28 april

Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda

Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula

29 april

Spjutflickslända Coenagrion hastulatum

Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata

30 april

Guldtrollslända Cordulia aenea

Mörk lyrflickslända Coenagrion pulchellum

1 maj

Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis

Bred trollslända Libellula depressa

Tidig mosaikslända Brachytron pratense

2 maj

Griptångsflickslända Coenagrion armatum

Tidig mosaikslända är vad den heter.

3 maj

Mindre kustflickslända Ischnura pumilio

Större kustflickslända Ischnura elegans

5 maj

Sjöflickslända Enallagma cyathigerum

7 maj

Ljus lyrflickslända Coenagrion puella

Myrtrollslända Leucorrhinia dubia

Sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus

Eftersom dessa datum redan passerats kan vi konstatera att inga fenologirekord för dessa slogs 2013. Viktigt att komma ihåg är, att dessa datum är extremdatum, och även under en varm vår görs inte alltid så tidiga fynd av dessa arter. Därför är det mer talande att titta på mediandatum, alltså de senaste säsongernas genomsnittliga första datum för respektive art. Då ser det ut så här:

Mediandatum

Guldtrollslända ses tidigt varje år, hur blir det 2013?

6 maj

Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula

Guldtrollslända Cordulia aenea

7 maj

Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata

Mörk lyrflickslända Coenagrion pulchellum

8 maj

Spjutflickslända Coenagrion hastulatum

9 maj

Tidig mosaikslända Brachytron pratense

Nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda

10 maj

Större kustflickslända Ischnura elegans

11 maj

Sjöflickslända Enallagma cyathigerum

12 maj

Bred trollslända Libellula depressa

Spjutflickslända är varje år en av de allra tidigaste att ses.

13 maj

Större rödögonflickslända Erythromma najas

13 maj

Ljus lyrflickslända Coenagrion puella

14 maj

Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis

16 maj

Blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens

Sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus

Lägg märke till att det är delvis andra arter som har tidiga mediandatum än de som har setts allra tidigast.

Som synes är det relativt få arter som så att säga ska vara på vingarna redan. Det har varit rejält varmt i Skåne ett tag nu, uppemot 24 grader i Lund igår och 22 idag, exempelvis. Kommer arterna igång de närmaste dagarna kommer det inte att påverka mediandatumet för mer än ett fåtal arter. Så ge er ut och leta – långhelgens prognos ser åtminstone bitvis lovande ut!

/Magnus

Mer om fenologi på vår blogg

2011

- Om trollsländors fenologi: del 1

- Om trollsländors fenologi: del 2 

- Om trollsländors fenologi: uppdatering. 

- Skånska fenologirekord: sistadatum 

- Årets sista fenologiinlägg 

2012

- Vårens (skånska) fenologi 

- Sommarens (skånska) fenologi 

- Skånska fenologirekord: sistadatum, uppdatering 

- Skånska fenologirekord 2012 

Nästa föredrag

Vi har tidigare här i bloggen skrivit att vi kommer att flagga för kommande arrangemang som kan vara av intresse för trollsländeintresserade i landet. Nästa på schemat är föredrag/kurs i Ronneby. Klicka på bilden för att se bättre vad där står.

Vi återkommer om andra aktiviteter, som sommarläger i Skåne, Insekternas dag och trollsländekurs med Skånes Fältbiologer. Har du något du vill att vi ska flagga för så kontakta oss.

En översikt av fynden av vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii i Sverige

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii, Järavallen (Sk), 1 okt 2011.

Vandrande ängstrollslända är en art stadd i spridning norrut, vilket de allt fler fynden i Sverige också utgör ett bevis på. Om det verkligen gäller en kolonisation som kommer att få fotfäste, som blå kejsartrollslända Anax imperator och mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum, eller om det endast rör sig om pionjärer och mer tillfälliga observationer får framtiden utvisa. I detta inlägg vill vi redogöra för fyndbilden hittills.

Det första fyndet av arten gjordes i Helgolandsfällan på Ottenby, Öland i juli 1997. Därefter dröjde det till 2003 innan nästa fynd gjordes (två i Skåne). I Skåne gjordes sedan även nästa fynd, 2007, varpå inga gjordes tills 2011, då det verkligen satte fart. Även under 2012 gjordes många fynd. Det stora intresse som väckts för trollsländor har förstås påverkat denna bild så det är inte helt enkelt att sia om arten verkligen ökat så här pass mycket eller om det enbart rör sig om större uppmärksamhet. Vi tror på en kombination, vilket förstärks av fyndbilderna i Finland och Danmark. 

Vandrande ängstrollslända, Skansen (Sk), juni 2011.

I Finland har vandrande ängstrollslända trots stort trollsländeintresse endast observeras en gång (oktober 2011, nära Helsingfors). Under 1998 gjordes den första observationen i Danmark (sep, på Bornholm). Ett fynd gjordes 2003, annars inga fynd förrän 2007 (om inte de saknas i databasen) men då var det å andra sidan med besked, med bland annat minst 25 ex på en lokal och larver på en annan (vilket visar att det fanns individer även tidigare). Detta visade sig dock, som så många andra gånger vad gäller denna art, vara av högst tillfällig natur. Året därpå gjordes inga fynd och bortsett från 2012 (4 lokaler) rapporterades den inte alls eller endast på 1-2 lokaler (2009-2011).

I Sverige finns det troligtvis fler fynd än de som rapporterats på Artportalen. Åtminstone ett känner vi till säkert, och då vi där har både lokal, datum och beskrivning tas det med här (Bäckhalladalen, Skåne 2003).

Som ”fynd” räknar vi här inte på antalet individer utan på observationer av ett eller flera exemplar på en lokal, som säkert eller med stor sannolikhet kan avskiljas i tid. Exempel: 1 ensam hane rapporteras i flera dagar på en lokal, men får sällskap av ytterligare en lite senare. Detta är fortfarande ett fynd. Om arten däremot inte alls ses där på ett tag och sedan rapporteras igen flera veckor senare, så utgör det ett nytt fynd.

Fyndbilden i Sverige

Fynd har gjorts enligt nedan, uppdelade på år och landskap.  

1997 Öland (1)

2003 Skåne (2)

2007 Skåne (1)

2011 Blekinge (1), Skåne (5), Öland (5)

2012 Gotland (1), Skåne (4), Småland, (1), Öland (2)

Totalt: Skåne 12, Öland 8, Blekinge 1, Gotland 1, Småland 1.

De allra flesta fynden utgörs inte oväntat av hanar. Dessa är bjärt färgade i rött, patrullerar och flyger ofta under en period på året när inga andra röda arter flyger, och är därför förhållandevis enkla att uppmärksamma.

Honor har främst setts i samband med fynd av hanar, och parning har då ofta rapporterats. Äggläggande individer har observerats på två lokaler. Dels i Limhamns kalkbrott, Malmö (Sk) 21.6 2011 och dels på Skansen, Simrishamn (Sk) 7.6 2011.

Samtliga fyndlokaler i Danmark och Sverige. Klicka för större bild.

Den sydostliga bilden är tydlig, något som går igenom även i många fall av exempelvis sällsynta fåglar. Det speglar troligen både ett verkligt sydostligt ursprung såväl som att det är många trollsländeintresserade som är aktiva i denna region. Fler fynd är att vänta, och även utanför de landskap som idag har fynd. Vår gissning är dock, att det främst fortsatt kommer att göras fler fynd i de redan besökta landskapen, av skälen ovan.

Fyndbilden i övriga nordiska länder

I Danmark finns det som nämnts ovan flera fynd. I Finland finns hittills endast ett fynd: 11 oktober 2011. Inga fynd har gjorts i Norge.

Lomma 8 oktober 2011.

Ungefärligt fynd/antal lokaler i Danmark

1998 1

1999-2002 0?

2003 1

2004-2006 0?

2007 9 (bl a minst 25 ex på en lokal och larver på en annan)

2009 1

2010 1

2011 2

2012 4

Totalt 16 lokaler 1998-2012.

Söderöver
Tittar vi söderöver och då på de mer nordligt liggande länderna så var arten i Tyskland länge endast en sporadisk gäst, med stora fluktuationer mellan åren. Detta förändrades under 1990-talet då den inte bara påvisades reproducera sig utan även göra det med två generationer, något som man dittills trott endast kunde ske längre söderut. I Schleswig-Holstein (förbundslandet som gränsar till Jylland) finns ett fynd rapporterat före 1995. Under perioden 1996-2009 finns minst 16, med reproduktion konstaterad så långt norrut som på Helgoland. Samma bild återkommer i Nederländerna och Belgien, och även England har fått sin beskärda del av ökade antal fynd. I norra delen av Belgien finns tio fynd före 1980, men under 1990-talet blev den årlig och i allt större antal. Idag finns den i hela landet i populationer på över 50 individer på flera platser.

Hur hittar man vandrande ängstrollslända i Sverige?

Det finns blott två inlandsfynd, vilket visar att arten kan hittas var som helst. Enklast är det ändå att söka längs kusterna. På försommaren letar man förslagsvis efter patrullerande hanar i kustnära vatten. Var uppmärksam på alla röda, mellanstora sländor - det är väldigt få eller inga andra som flyger så tidigt (se diagram nedan). Vi känner endast till vårfynd av arten i anslutning till vatten, vilket förstås inte innebär att de även går att hitta i gynnsamma lägen längs t ex stränder, vilket är väntat av en art som kommit över havet.

På hösten domineras fyndbilden av det senare, alltså individer har främst hittats nära kusten, och ofta inte i direkt anslutning till vatten. Det är då yngre individer som inte är intresserade av att uppsöka vatten. Utomlands, där arten på många håll är en av de allra vanligaste arterna, hittas de ofta i stora antal längs kusterna under denna tid. Det är med andra ord ingen slump att flera hittats på liknande vis här hemma. 

Det finns dock en aspekt som gör att det är svårare att hitta vandrande ängstrollslända på hösten, även om de rent teoretiskt borde uppträda i större antal då. Om det under våren flyger extremt få eller inga alls liknande arter så är förhållandet det motsatta under sep-okt. Alla de övriga, liknande ängstrollsländorna flyger då, och ofta i stor mängd. Det kan med andra ord vara svårare att plocka ut eller öht uppmärksamma arten bland alla andra.

Tidsmässig fördelning av de svenska fynden (Artportalen).

Som synes av de två månatliga fördelningarna av fynden i Sverige och Danmark finns två tydliga toppar: vår och höst. Denna fördelning stärks ytterligare av fynd från andra sidan Östersjön, exempelvis i trakten av Kaliningrad och i Polen. 

Tidsmässig fördelning av de danska fynden (Fugle og Natur).

Det som återstår i Sverige är att följa utvecklingen och om möjligt också fastställa om vandrande ängstrollslända kan lyckas med reproduktion här. För trots flera fynd av väldigt fräscha, unga individer på hösten har inga helt tenerala exemplar rapporterats. Då det är vanligt att just de som nyss kommit på vingarna flyger långa avstånd kan de inte helt säkert härledas till platsen där de hittats. Det räcker inte heller att hitta larver av arten, för det innebär inte att de verkligen lyckas överleva och komma på vingarna i Sverige. När de första helt tenerala individerna hittas, först då kan vi helt säkert säga, att vandrande ängstrollslända utgör en ny, reproducerande trollslända i landet.

/Magnus

Andra inlägg på Epitheca som berör vandrande ängstrollslända

- Snart i Sverige igen? Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii

- Lokaltips: Albrunna kalkbrott (Öland)

- Lokaltips: Badsjöarna, Järavallen

- Åter i Sverige: vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus

- Lokaltips: Göksudeltat, Turkiet

Källor

- www.artportalen.se
- De Knijf, Geert & Anselin, Anny, 2010: When south goes north: Mediterranean dragonflies (Odonata) conquer Flanders (North-Belgium). BioRisk 2010. 

- www.fugleognatur.dk 

- Kruys, Ivan, 2003: En ny trollsländeart för Sverige? FaZett 2003 vol 16-2.

- Nielsen, Ole Fogh, 1998: De danske guldsmede. Apollo Books, Stenstrup.
- Ott, Jürgen, 2001: Expansion of Mediterranean Odonata in Germany and Europe - consequenses of climatic changes. 

- http://sudenkorento.fi/kwiki/Kulkusyyskorento
- Winkler, Christian, et al, 2009: Verbreitung und Gefährdung der Libellen Schleswig-Holsteins. Arbeitsatlas 2009.

Ladda upp inför säsongen med studieplanen till svenska trollsländor!

Trots det stora intresset för trollsländor som seglat upp under flera år har det saknats en studieplan, och därmed för de som kanske främst saknar förkunskaper att förkovra sig genom kurser och studiecirklar. Nu har Studiefrämjandet gett ut Studieplan till trollsländor i Sverige, författad av undertecknad.

Kort om studieplanen

Planen upptar ett antal träffar, där man ses och tillsammans går igenom de olika arterna, deras levnadssätt, hur man skiljer dem åt osv. För varje träff finns ett antal frågor eller diskussionspunkter för deltagarna att gå igenom tillsammans. Varje träff tar upp några ämnen eller artgrupper och fokuserar nästan helt på de vuxna, flygande trollsländorna. Vill man hålla nere antalet arter kan man hoppa över de som är mycket sällsynta. Vilka dessa är tas upp i anslutning till varje träff. Besök i fält rekommenderas, och särskilt om det är möjligt med någon som redan kan en del och kan visa. Samtliga träffar som behandlar arterna kan åtminstone delvis förläggas i fält. Adresser, litteratur och kontakter som kan vara bra att känna till listas. Tips på hur man kan gå vidare och lära sig ännu mer ges.

Hur gör man?

Är ni några stycken som vill lära er mer eller utveckla ett intresse? Tillsammans kan ni starta en studiecirkel, och det behövs inga förkunskaper för att komma igång. Genom Studiefrämjandet kan ni till exempel få hjälp med studiematerial, lokal och annat praktiskt. Ta kontakt med Studiefrämjandet på din ort så berättar de mer.

Studieplanen kan laddas ner här.

/Magnus

Mycket sena flygtider att vänta i år?

Svartavad 7 april 2013.

Förutom vinterflickslända Sympecma fusca brukar de allra första trollsländorna i Skåne komma på vingarna de sista dagarna i april eller första veckan i maj. Arter som exempelvis röd flickslända Pyrrhosoma nymphula, guldtrollslända Cordulia aenea, nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda, spjutflickslända Coenagrion hastulatum och fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata kan fördelaktiga vårar ses redan 28-30 april. Något sådant ser det allt mer ut att inte bli den här våren. 

På bilden ovan ses Svartavad fotograferat igår, en av de bättre lokalerna för trollsländor i Skåne. Här finns flera fynd av tidiga trollsländor från slutet av april. Så som det ser ut nu känns det som en ren utopi att det ska flyga något här öht om tre veckor. På bilden nedan ser man hur det brukar se ut vid den här tiden. Rätt stor skillnad...

Så här sen och kall vår har vi inte haft under de år trollsländeintresset varit på topp under 2000-talet. Det ska bli spännande att se hur det påverkar trollsländornas flygtider. 2010 var ganska sen med kalla vindar och rätt låga temperaturer, men ändå inget som går att jämföra med 2013. 2010 minns jag särskilt att vi inte såg en enda trollslända på en hel dags exkursion i östra Skåne under slutet av maj, trots strålande sol (det flög en del i västra Skåne i alla fall). Hur sent arterna kommer igång i år återstår att se, men det kan dröja mycket länge, för inte mycket ljusning ses i väderprognoserna de närmaste två veckorna just nu. Allt sådant påverkar förstås flygtiderna, och på tal om det så finns de nya för 2012 nu uppdaterade för Skånes del att ladda ned här.

Svartavad 10 april 2009.

/Magnus