 |
| Hane med pil som visar den diagnostiska "taggen". |
Är det någon ny art för landet som ska hittas i år så är det nog lägst odds på västlig trädflickslända. Eftersom den på våra breddgrader främst flyger i september så uppdaterar vi detta äldre inlägg något.
Vi har tidigare här på bloggen nämnt att vi lägger våra pengar på främst två arter som nästa nya arter på Sverigelistan. Den första presenterade vi här, och nu är det dags för art nummer två: västlig trädflickslända Chalcolestes viridis.
Det finns ännu inga kända svenska fynd av västlig trädflickslända, men den är på spridning norrut och är ofta mycket vanlig även inom ganska nyligen koloniserade områden. Den finns som närmast på några lokaler på Jylland i Danmark och på andra sidan Östersjön, men är känd för att snabbt ta sig långt så den kan i teorin redan vara här. Det finns faktiskt ett några år gammalt fynd på Gotland, men då observatörerna inte lyckades dokumentera fyndet har de valt att inte rapportera det.
Arten är en generalist och förekommer i mycket varierade miljöer och är inte knuten till en specifik biotop. Det är den enda smaragdflicksländan som lägger ägg även i rinnande vatten. Som en av ganska få arter trivs den i artificiella, ganska sterila biotoper som dammar i parker. Med andra ord gynnas den av människoskapade vatten. Som enda europeiska trollslända lägger västlig trädflickslända ägg under barken på träd och påträffas kanske mer än alla andra arter bland och uppe i buskar och träd intill vatten.
Den är en typisk sensommarart som ofta är på vingarna först i augusti. De flesta rapporter i Danmark är gjorda under perioden augusti-oktober, med en tydlig topp i september.
Vi har tidigare här på bloggen nämnt att vi lägger våra pengar på främst två arter som nästa nya arter på Sverigelistan. Den första presenterade vi här, och nu är det dags för art nummer två: västlig trädflickslända Chalcolestes viridis.
Det finns ännu inga kända svenska fynd av västlig trädflickslända, men den är på spridning norrut och är ofta mycket vanlig även inom ganska nyligen koloniserade områden. Den finns som närmast på några lokaler på Jylland i Danmark och på andra sidan Östersjön, men är känd för att snabbt ta sig långt så den kan i teorin redan vara här. Det finns faktiskt ett några år gammalt fynd på Gotland, men då observatörerna inte lyckades dokumentera fyndet har de valt att inte rapportera det.
 |
| Vingmärkena är typiska. |
Den är en typisk sensommarart som ofta är på vingarna först i augusti. De flesta rapporter i Danmark är gjorda under perioden augusti-oktober, med en tydlig topp i september.
 |
| Hanens extremt korta sekundära analbihang |
Vid första påsyn är den lik de smaragdflicksländor som förekommer här men med några skillnader. Den är ganska stor. Hannarna blir inte blåpudrade. Hanens sekundära analbihang är karakteristiskt korta. Båda könen har en smal, diagnostisk teckning på sidan av mellankroppen, en ”tagg”. Båda könen har ljusgula eller vitaktiga vingmärken. Honans äggledare är kraftig och lång och mest lik kraftig smaragdflickslända.
/Magnus
Uppdaterat 2/9 2013.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar