Vi brukar ju skriva exkursionsreferat efter varje gång vi varit ute, men den gångna helgen satsade vi extra mycket på att vara i fält så skrivandet blev eftersatt. Här kommer i alla fall en sammanfattning av långhelgen, som tack vare nationaldag på måndagen blev hela fem dagar lång. Fyra av dessa tillbringade vi tillsammans i fält.
 |
| Kraftig smaragdflickslända, Svabesholm 2/6 |
Torsdagen hade vi griptångsflickslända Coenagrion armatum på önskelistan. Vi har ju försökt på den arten några gånger tidigare under våren. Nu började vi i Svabesholm, där det förra året sågs upp till 20 individer och där vi även var en gång i maj. Tiden på säsongen är perfekt och det skulle ju inte gå att missa. Men jovisst gick det. Lokalen är avsevärt torrare i år och halva kärret kan man i princip gå runt i torrskodd. Om det är detta eller andra faktorer som spelar in vet vi inte, men några griptångsflicksländor hittade vi inte trots noggrant eftersök. Ytterligare flera av de arter som sågs förra året verkar inte heller finnas här i år så något i lokalens karaktär måste påverka. Ännu märkligare blev det av att vi fann massor med kraftiga smaragdflicksländor Lestes dryas, en art som inte alls fanns här förra året. En ny årsart och fenologirekord med en dags marginal. Alltid något.
Vi tog oss härnäst till Simrishamn och naturreservatet Skansen, sydväst om hamnen. Detta är den andra lokal i Skåne som griptångsflickslända Coenagrion armatum sågs på förra året. Det blåste rätt friskt, men en del sländor såg vi i alla fall. En mindre kustflickslända Ischnura pumilio i den östligaste dammen var riktigt kul, inte minst som arten verkar svår i Skåne i år, sannolikt för att många av de småvatten arten föredrar torkade ut förra sommaren. Men inte heller här lyckades vi hitta någon griptång. Men vi skulle återkomma till Skansen senare under helgen, vilket vi så här på torsdagen absolut inte hade planerat.
 |
| Månflickslända. Fågeltofta 2/6 |
En damm utmed väg 19 vid Fågeltofta blev nästa stopp. Dammen ser utsökt ut från vägen och vi blev inte besvikna. Massor med kraftiga smaragdflicksländor Lestes dryas här också och även ett antal månflicksländor Coenagrion lunulatum lyckades vi hitta. Gott om vanligare sländor också! Men vinden var besvärlig och de delar som ser bäst ut för t.ex. griptångsflickslända Coenagrion armatum var kraftigt exponerade. Vi bestämde att stället var värt ett besök under bättre förhållanden!
Vi tog nu en sällan körd väg åt nordväst från Brösarp via Huaröd och Svensköp till Linderöd och avsikten var att få foton på tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata. Men vår tajming denna dag var inte den bästa och lagom till vi kom till dammarna vid Äsphult hade även moln börjat fylla himlen. Vi såg alltså inte någon tvåfläckad och sen åkte vi hem.
Fredagen hade jag annat för mig men Magnus tog bussen till Holmejatrakten och såg sina första myrtrollsländor Leucorrhinia dubia och gulfläckade glanstrollsländor Somatochlora flavomaculata för året. På kvällen diskuterade vi var vi skulle ta vägen på lördagen. Vi hade olika idéer, men en rapport på Artportalen gjorde sedan valet lätt. Det hade observerats vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii vid Skansen! Bara att åka tillbaka igen - nu i sällskap med våra goda vänner Emma och Kristian.
 |
| Vandrande ängstrollslända. Simrishamn 4/6 |
Lördagen inleddes således, i stekande sol och svag vind - idealiskt väder, vid Skansen i Simrishamn. Och som vi redan skrivit om var det inga problem att se vandrande ängstrollsländor Sympetrum fonscolombii. Tre hanar höll revir i var sin del av den nordvästligaste dammen. En härlig upplevelse som ni alltså kan läsa mer om här! Flera andra intressenter var också på plats, och med tanke på hur många som varit och tittat på ängstrollsländorna under följande dagar kan vi bara konstatera att trollsländeskådning blir mer och mer populärt hela tiden.
 |
| Damm vid Fågeltofta - fin sländlokal 4/6 |
Med tanke på de fina förutsättningarna gav vi därefter dammen vid Fågeltofta en ny chans. Artsammansättningen var likartad som förra gången, men det var mer av allt. Mest var det, i särklass, av kraftiga smaragdflicksländor Lestes dryas och de uppskattade 500 individerna är troligen i underkant. Men det roligaste fyndet utgjordes av två hanar av mindre kustflickslända Ischnura pumilio - en ny lokal för arten. Lokalen rekommenderas, för artblandningen är god på liten yta och man får verkligen möjlighet att träna på svåra flicksländebestämningar, t.ex. kan man här se mån- och spjutflicksländor sida vid sida.
Hemfärd via Stensoffa vid Krankesjön gav vår första större sjötrollslända Orthetrum cancellatum för året, men i övrigt var det ganska händelsefattigt. Men det var två dagar kvar av långhelgen - två dagar som blev både spännande och innehållsrika. Mer om det i del 2!
/Ola
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar