Vår guide till trollsländelitteraturen: del 2, modern fältbestämning

Sommaren 2010 träffade undertecknad trollsländeintresserade från 29 länder, bland dessa fanns K D Dijkstra, redaktören för en av de nedanstående nämnda böckerna. När en entomolog föreslog att boken borde översättas till tyska eftersom det finns så många entomologer i Tyskland, svarade K D, att boken inte var riktad till dessa, utan istället till skådare. Detta sammanfattar i vår mening allt som är nytt och modernt med trollsländeintresset av idag. De som lockats av och flockats till trollsländor de senaste åren inte bara här hemma utan i hela Nordvästeuropa är inte entomologer utan allmänt naturintresserade och inte minst fågelskådare. Därför krävs det också modern litteratur som riktar sig till dessa målgrupper, och sedan några år har detta också kommit. En annan sak som än så länge är tydligt är de flesta som ganska nyligen trollsländefrälsts i stort sett är ointresserade av larver. Detta faktum är inget svenskt signum, utan går igenom även på andra håll. Fokus i den moderna fältbestämningen ligger med andra ord hittills nästan helt på flygande trollsländor.

Länsstyrelsen i Södermanlands län utgivning av ”Trollsländor i Sverige – en fälthandbok” 2007 var en välgärning som format eller åtminstone starkt påverkat svenska folkets intresse för trollsländor. Redan året därpå (2008) kom upplaga två. Detta kan vara den mest prisvärda boken någonsin, och dessutom i ett suveränt format. Med ett pris på bara några tior har man råd att ha en i fickan, en i bilen, en på sommarstället, en på toa, en vid datorn samtidigt som man kan ge bort den till nästan alla man känner. Alla som medverkat till denna boks förverkligande ska ha en enorm eloge. En välgärning synnerligen.

Det föreligger stora skillnader mellan upplagorna, så se till att du verkligen har den senaste (man särskiljer dem enkelt på att den senaste har röd titeltext). En tredje upplaga är önskvärd, inte minst för att några arter saknas och honor av flicksländor är både bristfälligt beskrivna och illustrerade. Något många dock missar är att de flesta arter finns avbildade med foton, men dessa är i de flesta fall inte placerade i samband med artbeskrivningarna och några sidhänvisningar vid respektive art finns heller inte. Med andra ord: använder du boken och saknar en bild på en art/kön så bläddra runt så hittar du det ofta på annan plats. Ett tips till tredje upplagan är att inte bara ta med de arter som faktiskt observerats här, utan även de som med allra största sannolikhet kommer att göra det. Annars riskerar även en ny upplaga att snabbt bli inaktuell. Kan man dessutom ta med något om arternas beteende har man kommit långt i att producera en riktigt bra bok, men då börjar vi förstås prata annat omfång och pris också. Men kartorna måste uppdateras, åtminstone för Skåne för där är det mycket som inte stämmer.

Redan 1997 kom första upplagan av ”Field Guide to the Dragonflies and Damselflies of Great Britain and Ireland” av Steve Brooks och med illustrationer av Ian Lewington. Hur de första upplagorna såg ut vet vi inte, men sen dess har fyra reviderade upplagor och tre omtryckningar utkommit, ett bevis om något på dess och trollsländornas växande popularitet. Den senaste är från 2010 och det är en både vacker och bra kreation som vi varmt rekommenderar. Larvnycklar, lokalbeskrivningar, illustrationer, artbeskrivningar och kartor, allt är top notch. Detta är förlagan till nästa bok, och enda bristen är väl egentligen att det enbart är brittiska arter som är med samt att troliga kommande arter utelämnas även i denna bok. Samtidigt som vi öser beröm över denna bok så finns det egentligen ingen anledning att skaffa den, då det är samma illustrationer som i nästa bok.

”Field Guide to the Dragonflies of Britain and Europe” av K D Dijkstra et al, med illustrationer av redan nämnda Ian Lewington, är den europeiska trollsländeskådarens moderna bibel. Med ett pris på ca 250 kr är även denna bok extremt prisvärd, och till skillnad från alla andra böcker vi beskrivit och kommer att beskriva helt nödvändig. Du klarar dig helt enkelt inte utan denna bok, även om du endast skådar trollsländor här hemma. Skälen är flera, ett av de största är det vi nämner inledningsvis, att boken är helt anpassad till skådare. Därför är format, upplägg och till stora delar även texten anpassad till personer som är vana vid att hantera de fågelböcker som varit standard under de senaste 25 åren. Fokus ligger där det är möjligt på fältbestämning, alltså du ska kunna identifiera sländorna utan att behöva fånga eller fotografera dem. Detta är också den enda boken oss veterligen som verkligen är uppdaterad med samtliga europeiska arter, med de senaste rönen vad gäller identifikation, art-splittar och utbredningskartor. Den dagen det kommer en andra upplaga av denna bok lär den vara ännu bättre, för visst har även denna en del brister eller begränsningar. Men de är få, det enda jag själv stöter på ibland som jag kan minnas är, att några liknande arter inte illustreras bredvid varandra i samma positioner och för någon art saknas bild på halsskölden. Lite mer om beteendet skulle jag vilja ha, men detta är petitesser, det känns nästan löjligt att anmärka på dem.

Men trots alla sina fördelar är föregående bok ändå inte allra bäst. Eller jo, det är den, i ett europeiskt perspektiv är den förstås det. Men det har kommit en bok till: ”Britain’s Dragonflies, a field guide to the damselflies and dragonflies of Britain and Ireland”, av Dave Smallshire och Andy Swash (2010). Redan titeln anger dess stora och enda brist, att de behandlade arterna endast är de som förekommer på de brittiska öarna. Men så är det inte riktigt, då dessa författare varit lite mer förutseende och inkluderat 20 arter som inte finns där – än. Det som annars skiljer denna fältbestämningsbok från samtliga andra här är bilderna. Alla arter illustreras med foton, minst fyra upp till nio foton med hane, hona, tenerala diton, samt variation och detaljfoton på t ex ögon, bihang och vingar. Det finns vidare uppslag med lysande foton i flykten på mosaiksländor och somatochlora-arterna i naturlig storlek, en rejäl nyckel i färg till samtliga arter och, faktiskt, en avslutning med foton, nyckel och guide till bestämning av larver. Dessutom är den oerhört fältanpassad med ett särskilt inplastat och därmed fukttåligt omslag. En komplett bok med andra ord, om den även haft med alla andra europeiska arter. Tills den dagen får den trots sin storhet nöja sig med att utgöra ett komplement till föregående bok.

Del 3, fördjupningslitteratur, återkommer vi till.

/Magnus