En fråga vi väldigt ofta får av nya trollsländeentusiaster är ”Vilken bok ska jag använda?”. Svaret kan vara väldigt enkelt, men det beror helt på syftet boken ska användas till. Är det till artbestämning? För att lära sig mer om trollsländors ekologi? Inventeringsmetodik? Vackra bilder? Larver? Bredvidläsning? Present? För nybörjaren eller den väldigt intresserade amatören, eller rent av för barn?
För att ge svar på dessa frågor och samtidigt ge en introduktion till floran av trollsländelitteraturen startar vi här i bloggen en serie om böcker. Bara på NHBS finns det dock närmare 300 titlar och på AdLibris 90, så om vi missar någon bok vi bör ha med så tar vi tacksamt emot tips på detta. Vi börjar från början, med det som vi kallar ”Klassikerna”. Detta är böcker som alla som är trollsländeintresserade inte bara borde ha utan också antagligen redan har i sin bokhylla.
”Sveriges Trollsländor” av Göran Sahlén har av Fältbiologerna getts ut i två upplagor, den senaste 1996. Görans bok är en föregångare med bestämningsnycklar, tips på hur man kan studera trollsländor i fält och detaljteckningar på artkaraktärer. Jag vet inte hur man klarade sig i Sverige innan Görans bok kom ut? För den moderne trollsländeskådaren kan boken idag kännas lite omodern då den saknar färgbilder och foton, men för den som vill nyckla sig fram och som komplement till annan litteratur är den fortfarande suverän. Dessutom är den fältmässig och går ner i en stor benficka.
För att ge svar på dessa frågor och samtidigt ge en introduktion till floran av trollsländelitteraturen startar vi här i bloggen en serie om böcker. Bara på NHBS finns det dock närmare 300 titlar och på AdLibris 90, så om vi missar någon bok vi bör ha med så tar vi tacksamt emot tips på detta. Vi börjar från början, med det som vi kallar ”Klassikerna”. Detta är böcker som alla som är trollsländeintresserade inte bara borde ha utan också antagligen redan har i sin bokhylla.
”Sveriges Trollsländor” av Göran Sahlén har av Fältbiologerna getts ut i två upplagor, den senaste 1996. Görans bok är en föregångare med bestämningsnycklar, tips på hur man kan studera trollsländor i fält och detaljteckningar på artkaraktärer. Jag vet inte hur man klarade sig i Sverige innan Görans bok kom ut? För den moderne trollsländeskådaren kan boken idag kännas lite omodern då den saknar färgbilder och foton, men för den som vill nyckla sig fram och som komplement till annan litteratur är den fortfarande suverän. Dessutom är den fältmässig och går ner i en stor benficka.
Åke Sandhalls ”Trollsländor i Europa” har även den släppts i två upplagor, den senaste 2000. Åkes bok är av ett annat slag än Görans, då den är i större format och mest innehåller foton. Detta är en bok man har i bilen eller hemma på soffbordet. Boken har lika många bra delar som Görans bok, inte minst bestämningsnycklarna i slutet och en hel del bilder är av stort värde. Tyvärr saknas många arter helt, och liksom med Görans bok ovan har tiden sprungit ifrån de båda böckerna en del. Mycket har hänt under dessa år, så utbredningskartorna är i båda böckerna ganska inaktuella och flera arter har förstås tillkommit i Sverige de senaste åren. Men med det sagt rekommenderar vi ändå att båda dessa böcker tillfogas bokhyllan om ni inte redan har dem. Som komplement till andra böcker och som bredvidläsning håller de länge till. Tillsammans kompletterar de dessutom varandra alldeles utmärkt.
Om vi blickar bort från svenska böcker så har vi en engelsk motsvarighet på klassiker: ”The Dragonflies of Europe” av R. R. Askew, som även den getts ut i två upplagor, senast 2004. Askews bok börjar med artgenomgång av samtliga europeiska arter där varje art beskrivs ganska grundligt, mest likt Göran Sahléns bok här ovan. Mot slutet finns en larvnyckel och sedan kommer bokens kanske bästa del, där samtliga arter avbildas med färgteckningar. Här finns också en ganska imponerande samling av referenser man kan fördjupa sig i om man har den läggningen. Det är en bra och ganska heltäckande bok, som tyvärr inte är riktigt lika bra som man kan tro. Vid en första anblick kan man nämligen förledas att tro, att boken är mer aktuell än de andra här nämnda, då den publicerats flera år senare. Första upplagan från 1988 har dock inte uppdaterats, så kartor, texter och teckningar är desamma som i boken från 1988. Det enda som tillfogats är ett nytt förord och ett avsnitt på slutet med ”tillägg”. Med andra ord får man själv läsa sig till vad som hänt sedan första upplagan. Det som är positivt med det är att det egentligen är en ganska bra resumé av vilken ny kunskap om trollsländor som tillförts Europa 1988-2004.
Samtliga dessa tre böcker faller i kategorin entomologiska böcker, inte moderna trollsländeskådarböcker. Med det menar vi, att de nästan helt och hållet beskriver detaljkaraktärer som teckning på halssköldar och antalet rutor på vingarna. Det står ytterst lite om beteende, flyktsätt, flyghöjd, med mera, alltså sådant man i fält kan använda sig av för att artbestämma trollsländorna utan att behöva fånga eller fotografera dem. Vi återkommer till detta i del 2, modern fältbestämning.
Samtliga dessa tre böcker faller i kategorin entomologiska böcker, inte moderna trollsländeskådarböcker. Med det menar vi, att de nästan helt och hållet beskriver detaljkaraktärer som teckning på halssköldar och antalet rutor på vingarna. Det står ytterst lite om beteende, flyktsätt, flyghöjd, med mera, alltså sådant man i fält kan använda sig av för att artbestämma trollsländorna utan att behöva fånga eller fotografera dem. Vi återkommer till detta i del 2, modern fältbestämning.
/Magnus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar