lördag 16 februari 2013

Om Agriocnemis pygmaea och andra exoter i Europa


Agriocnemis pygmaea i Västerås i januari 2013. Foto: Johan Hermansson.
Flicksländan som Johan Hermansson i januari i år fann på sitt akvarium har vi här på bloggen tidigare skrivit om och på Trollsländeforumet på Facebook har det diskuterats arttillhörigheten. Efter detektivarbete, bildgoogling och förfrågningar har arten slutligen kunnat spikas som Agriocnemis pygmaea. Att det inte var en Ischnura stod ganska tidigt klart, och den ynka totallängden på blott 22 mm var en tydlig indikation om vad det var. 

De 41 kända Agriocnemis-arterna är alla små, men den här är verkligen en liten flickslända, tydligt mindre och spädare än vår minsta inhemska art dvärgflickslända Nehalennia speciosa, och knappt hälften så stor som någon av de vanliga lyrflicksländorna, exempelvis. 

Agriocnemis pygmaea är en vanlig art i vegetationsrika vatten i stora delar av Sydostasien och i Australien. Dess västliga utbredningsgräns är Seychellerna. Släktet Agriocnemis finns i övrigt i stora delar av övriga Asien, delar av Afrika och på  ögrupper i Stilla Havet. Det finns – som vanligt – flera engelska namn på arten, exempelvis Pygmy Wisp, Wandering Midget och Wandering Wisp.

Samtidigt som det finns ganska mycket för den intresserade att läsa på ämnet, så finns det ändå en hel del opublicerat material om exotiska trollsländor i Europa (se nedan). Så med viss reservation så utgör fyndet av Agriocnemis pygmaea i Västerås det blott andra i Europa. Det första gjordes i mars 2009, då man fann två larver i ett akvarium i en djuraffär i Karlsruhe.

Ursprung: importerade vattenväxter

I Johans akvarium fanns vattenväxten javamossa Vesicularia dubyana (enligt vissa Taxiphyllum barbieri), som är en ganska vanlig art i många akvarier runt om i världen. Undersökningar av importerade vattenväxter visar, att majoriteten av de mest populära arterna som finns i handeln i Europa kommer från Singapore, följt av Thailand, Malaysia och Indonesien. Man beräknar att 75 % av alla fynd av exotiska trollsländor i Europa har sitt ursprung i dessa länder. Det är med andra ord inte så stor överraskning att även Johans flickslända skulle visa sig vara en asiatisk art. En mindre andel av vattenväxterna importeras från andra delar av världen, som Madagaskar, Israel, Kanarieöarna och Marocko. 

Larvhuden. Foto. Johan Hermansson.
Just javamossa har tidigare visat sig dölja överraskningar i form av medföljande trollsländor. I februari 2008 hittades ett tjugotal larver av den asiatiska flicksländan Pseudoagrion microcephalum i ett akvarium med javamossa i en djuraffär i Ulm, Tyskland.

Javamossa är bara en av flera importerade akvatiska växter som är kända att kunna ”leverera” exotiska trollsländor till Europa. Många av dessa växter behandlas med någon form av gift för att bli av med oönskat, medföljande material som t ex insekter och parasiter av olika slag. Därför är det troligen så, att majoriteten av alla fynd av exotiska trollsländor som når oss gör det genom att äggen av flera arter placerats inuti själva växterna och därmed undgår giftet. Under adekvata förhållanden kan de då senare kläckas här och med tur även lyckas genomgå hela larvcykeln.

Alla växter genomgår uppenbarligen inte giftbehandlingar då en del av arterna måste komma som larver då många av de större arterna som påträffats i Europa inte lägger sina ägg inne i växtmassan. De flesta överlever förstås inte mer än någon dag om de inte har tur och ”kläcks” under sommarhalvåret och kan ta sig ut, eller i exempelvis uppvärmda växthus, botaniska trädgårdar eller i stora magasin där importerade akvatiska växter odlas eller lagras i väntan på vidare transport. 

Många fynd finns

Antalet exotiska trollsländor som kan hittas i sådana miljöer är överraskande stor, men också för de flesta av oss trollsländeintresserade en värld vi sällan besöker. En som gjort det i större skala är Gerold Laister i Österrike, som under perioden 1991-2011 regelbundet besökte platser som dessa och fann inte mindre än 900 vuxna trollsländor av minst 22 arter. Detta arbete är ännu inte publicerat men är på gång. Totalt känner man nu till fynd av åtminstone 37 olika arter (larver eller vuxna) varav huvuddelen är inkomna med akvatiska växter.

Sländan i Västerås. Foto: Johan H.
Det är förstås mest spekulation men om Gerolds siffror kan ses som en fingervisning av vad som finns i sådana miljöer i hela Europa pratar vi förstås om väldigt många exotiska trollsländor och säkert ett oerhört stort mörkertal. Vi kan nog utgå från att huvuddelen av alla som köper vattenväxter inte uppmärksammar larver av trollsländor, särskilt inte när de är så små som Agriocnemis pygmaea.

Det finns också fynd av exotiska, vuxna trollsländor som tagit sig hit på helt andra sätt, ibland även naturligt. I fall som dessa är det ofta svårt att förvissa sig om hur de faktiskt kommit hit. ”Monsuntrollslända” Pantala flavescens har hittats i anslutning till import av bananer från Ecuador i både England och Tyskland (Bolton 1952, Narsdorf 1999). ”Amerikansk kejsartrollslända” Anax junius har i samband med kraftiga vindar hittats i sydvästra England och västra Frankrike (Cornwall och Scilly 1998, franska atlantkusten 2003). Den nordamerikanska arten ”Långvingad blåtrollslända” Pachydiplax longipennis har hittats på en oljeplattform i Nordsjön (1999). 

Hur stor är då risken – eller möjligheten – att dessa exotiska trollsländor skulle kunna hitta ut och etablera sig i Europa? 

Troligen är den minimal, och på våra breddgrader är det troligen en omöjlighet, även om diskussioner om detta fördes när populationen av bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum överraskande hittades 2011 utanför Huskvarna. Utan att ha satt mig in i detalj i den uppsjö av material som finns så har jag ännu inte hittat en enda uppgift om att den arten någonsin hittats i anslutning till import av akvatiska växter i Europa.

I Europa finns det vad jag vet inga som helst uppgifter som tyder på att någon hitförd art lyckats etablera sig. Förutsättningarna finns dock, särskilt i de varmare delarna av Europa, och klimatförändringarna gör förstås att chansen/risken inte minskar. På sikt kan det ske, för det har skett på andra håll i världen, exempelvis i Florida, där ”orientalisk karmintrollslända” Crocothemis orientalis etablerat sig. 

Läs mer

- S. J. Brooks: Exotic dragonflies in north London. J. Br. Dragonfly Soc. Vol 4, no 1 1988.
- Jens Kipping: Globalisierung und Libellen: Verschleppung von exotischen Libellenarten nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae, Libellulidae). Libellula 25 (1/2) 2006: 109-116.
- Andreas Martens und Jörg Griese: Verschleppung von Agriocnemis pygmaea mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae). Libellula 28 (3/4) 2009: 187-189.
- Andreas Martens und Franz-Josef Schiel:  Pseudagrion microcephalum mit exoti­schen Wasserpflanzen nach Deutschland verschleppt (Odonata: Coenagrionidae). Mercuriale – Libellen in Baden-Württemberg 2009.
- Adrian Parr: Records of exotic Odonata in Britain during 2010. Atropos. 
- Agriocnemis pygmaea. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2. 

Tack till alla dessa för olika sorts input: Tobias Berger, K. D. Dijkstra, Johan Hermansson, Vincent Kalkman, Sven Jönsson, Petro Pynnönen, Asmus Schröter. Särskilt tack till Andreas Martens.

/Magnus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar