Vi förutspår när trollsländorna börjar flyga!

Guldtrollslända Cordulia aenea är varje år en av de allra första på vingarna.

Är det läge för fenologirekord denna till synes varma och tidiga vår? Hur varm har våren egentligen varit? Hur står den sig i jämförelse med andra? Kan vi utläsa något om trollsländornas flygtider utifrån detta? Kan vi rentav förutspå när de allra första kommer att ses?

”Självklart börjar de flyga tidigare när det är tidig vår och det motsatta när det är kallt”, tänker du. Men är det så enkelt? Vi beslöt oss för att ta en titt på detta och sätta våren 2014 i ett perspektiv redan innan trollsländorna kommit på vingarna. Vi tar nedan endast hänsyn till faktiska rapporter och temperaturer, inte alla andra faktorer som förstås påverkar trollsländorna, som olika vattenhydrologier, vattendjup, geografi, solinstrålning osv.

2007-2012

Vi börjar med att titta på säsongerna 2007-2012 för att få ett hum om när de allra första trollsländorna de senaste åren rapporterats. Vi använder data från Artportalen och endast data från Skåne. Det senare för att det är den region vi kan bäst och en av dem med allra flest rapporter. Östergötland hade i dagsläget varit det enda andra rimliga alternativet då det endast är i dessa två landskap inventeringsprojekt på en regional skala genomförts i Sverige. Ög blev klara med sin förra året och vi inväntar med spänning slutredovisningen av det, medan vi i Skåne kör 2014 som sista år.

Vad är ett fenologirekord?

Ett fenologirekord utgörs av ett extremdatum, det datum en art rapporterats för allra första eller allra sista gången. Om röd flickslända rapporterats 28 april 2007 och det är det tidigaste den arten rapporterats under perioden 2007-2012, så utgör det den artens vårfenologirekord. Om den ett annat år ses en dag tidigare är det det senare som utgör det nya rekordet.

Det är endast vårfynden vi tittar på i detta inlägg, höstfynden, alltså det senaste respektive art rapporterats, har ingen bäring på vår beräkning av när arterna förutspås börja flyga.

Flest fenologirekord

Jag har gått igenom alla vårsäsonger 2007-2012 och noterat samtliga vårfenologirekord under denna period. Att jag väljer att ha med säsongerna 2007 och 2008, trots att det då inte rapporterades en bråkdel lika mycket som senare beror på, att jag vill ha med 2007 i statistiken. Skälet till det återkommer vi till. Att 2013 utelämnats är för att SMHI ännu inte lagt ut motsvarande statistik för 2013 som de gjort för åren innan.

Jag har förutom att plocka ut rekorden även tagit ut det näst tidigaste fyndet som gjorts under en annan säsong än rekordet. (Det näst senaste totalt sett är annars ofta gjort samma år som rekordet). Jag kallar rekord för ”A-fynd” och de näst tidigaste för ”B-fynd”. Att redovisa både A- och B-fynd visar om det förutom fenologirekord under ett givet år även sågs andra arter tidigt och gör att vi får ett större statistiskt underlag. Nu är det dock de allra tidigaste arterna vi vill fokusera på så vi har valt att lyfta ut de tjugo tidigast flygande arterna. De tjugo utgörs av samtliga arter med fenologirekord daterat senast 13 maj. Om vi endast tar med A- och B-fynd för de tjugo arterna får vi följande resultat.

Vårsäsongerna 2009 och 2011 sticker som synes kraftigt ut. Förutom det tycker jag det är mycket intressant att både 2007 och 2008, två säsonger med betydligt färre rapporterade fynd, ändå är bättre än 2012. 2010 är det rakt motsatta, helt utan några som helst tidiga fynd.

Vad förenar respektive skiljer de olika åren åt förutom trollsländornas fenologi? Låt oss titta på temperaturerna under dessa vårar.

Statistik över medeltemperaturer 2007-2012

Diagrammet nedan visar månadsmedeltemperaturen i Malmö hämtat från SMHI över månaderna mars och april. Det finns inget särskilt skäl till att jag valde just Malmö, jag kunde ha tagit vilken ort som helst med tillgänglig statistik, men någon ort måste väljas och nu råkade det bli Malmö.

Att jag tagit med även mars, trots att inte några trollsländor flyger då, är för att det åtminstone teoretiskt bör påverka flygtiderna: ju varmare det är tidigt, desto snabbare blir vattnen varma och larvutvecklingen påskyndas (vi vet, det finns fler parametrar som ljusmängd osv, men vi struntar som sagt i det här). Eftersom det är när de allra första börjar flyga vi vill åt har vi inte med temperaturdata för maj och efterföljande månader.

Vad säger då detta diagram?

Det är inte helt lätt att dra några slutsatser endast utifrån diagrammet, men när man applicerar fenologin på det kan man börja skönja intressanta strukturer.

Vi kan börja med att se hur uppenbart kall våren 2010 var, både i mars och i april, vilket också återspeglas i noll skånska fenologirekord.

Det andra vi kan se är att mars månad både 2007 och 2012 var ovanligt varm. Faktum är, att de två marsmånaderna är bland de sju varmaste någonsin sedan man började mäta i Sverige (de övriga rekordvarma marsmånaderna i hela landet är för övrigt 1938, 1953, 1959, 1990 och 2003) (Källa SVT). Det var med andra ord inte bara i Malmö det var ovanligt varmt då, utan generellt i hela landet.

Det som skiljer 2007 och 2012 åt, är att 2007 framstår som en riktigt ovanlig vår, med höga medeltemperaturer under även april och maj. Man kan idag bara spekulera i hur många fenologirekord som hade kunnat slås 2007, om rapporteringsfrekvensen varit lika omfattande som idag. Ändå gjordes det fyra skånska rekord som står sig än idag, och ser vi nationellt så gjordes det våren 2007 några av de allra tidigaste fynden någonsin (se mer om det i vårt inlägg här).

April 2012 var däremot den kallaste under den här berörda perioden, vilket reflekteras i endast ett A-fynd och två B-fynd t o m 13 maj. A-fyndet utgörs dessutom av griptångsflickslända (2 maj 2012), som är notorisk svårsedd och de få skånska rapporter som finns tyder på att arten egentligen kan flyga ytterligare någon dag tidigare. Ett fynd i början av maj är alltså normalt, den har bara inte hittats tidigare ännu då den är så sällsynt och svårfunnen.

Vi skippar mars!

Vad händer då om vi helt enkelt skippar mars, vi plockar bort den månadens medeltemperatur och istället fokuserar på april? Av diagrammet ovan kontra fenologirekorden så finns det ju ingen koppling mellan ett varmt eller kallt mars och när trollsländorna faktiskt börjar flyga. Det kan vi se genom att titta på mars 2009 och 2011, som endast överträffas av 2010 i kyla. Samtidigt är det de två åren som har flest såväl A- som B-fynd. Det är nu vi börjar närma oss pudelns kärna: 2009 och 2011 är de två åren under projektperioden som uppvisat klart varmast medeltemperatur i april.

Hyfsat ovetenskapligt, men med både månadsmedeltemperaturer och fenologirekord i bagaget kan man på rätt starka grunder misstänka, att en ovanligt varm aprilmånad utgör ett mycket gott incitament på riktigt tidigt flygande trollsländor i Skåne.

Skillnader 2009 och 2011

2009 och 2011 är alltså väldigt lika temperaturmässigt, men 2011 är ändå oerhört mycket mer representerat bland såväl A- som B-fynden, vilket blir mycket mer tydligt när man tittar på samtliga A- och B-fynd för hela våren, alltså alla arter.

En skillnad vi inte kan blunda för här är antalet rapporter under de olika åren. 2009 startade det skånska trollsländeprojektet och då följde en dramatisk ökning av rapporterna på Artportalen. Det dröjde dock ett tag innan det kom igång och det är troligen här vi kan hitta förklaringen till diskrepansen mellan de temperaturmässigt lika vårarna 2009 och 2011: det rapporterades helt enkelt dubbelt så mycket under 2011 jämfört med 2009. Samtidigt ska det sägas att 2011 inte bara sticker ut i Skåne, för liksom 2007 gjordes några av de nationellt sett tidigaste fynden just 2011 (se mer om det i vårt inlägg här).

Kan vi då förutspå när trollsländorna börjar flyga i år?

Medeltemperaturen under april är utifrån denna analys uppenbart viktigast för när de allra första trollsländorna börjar flyga, alltså de riktigt tidiga fynden. Även om det spelar mindre roll om februari och mars också varit varma, bör det förstås spela in. Det vore märkligt om ovanligt varma februari- och marsmånader inte spelar någon som helst roll.

Det enda år det varit varmt eller t o m över det normala under alla de tre månaderna under den här berörda perioden är 2007, och då gjordes det minst antal rapporter. Men håll den tanken, och lek med idén på att såväl februari som mars och april varit ovanligt varma: vad skulle det kunna ge i fenologiväg om rapporteringsfrekvensen dessutom är betydligt större än den var 2007?

Det är nu det börjar bli intressant och vi närmar oss skälet till att vi öht skrivit detta inlägg.

Så kan vi då förutspå när de börjar flyga i år? Ja, kanske det! 2014 är nämligen ett mycket intressant år i detta sammanhang. Februari kommer att gå till historien som en av de allra varmaste februarimånaderna vi upplevt och medeltemperaturen för mars var mycket över det normala, på de allra flesta håll den varmaste marsmånaden sedan mätningarna startade 1859 (återigen hämtat från SMHI och SVT). Hur april varit är inte lätt att hitta jämförande statistik från (än), då vi i dagsläget har nästan halva månaden kvar. Men om april 2014 varit varm den med, ja då skulle vi faktiskt kunna förvänta oss trollsländor på vingarna i Skåne flera dagar innan Valborg! Med andra ord skulle det kunna ge en hel drös av fenologirekord, om nu bara vädret är på vår och trollsländornas sida.

Hur ska 2014 bli?

Ut och leta så får vi se!

Följ årets flygtider här!

Citronfläckad kärrtrollslända är en annan riktigt tidig art att flyga.

Några reflektioner/förtydliganden

1) De tjugo först flygande arterna är i Skåne (ej listade efter när de flyger): blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens, större rödögonflickslända Erythromma najas, röd flickslända Pyrrhosoma nymphula, spjutflickslända Coenagrion hastulatum, månflickslända C. lunulatum, griptångsflickslända C. armatum, ljus lyrflickslända C. puella, mörk lyrflickslända C. pulchellum, sjöflickslända Enallagma cyathigerum, mindre kustflickslända Ischnura pumilio, större kustflickslända I. elegans, tidig mosaikslända Brachytron pratense, sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus, guldtrollslända Cordulia aenea, fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata, bred trollslända L. depressa, större sjötrollslända Orthetrum cancellatum, myrtrollslända Leucorrhinia dubia, nordisk kärrtrollslända L. rubicunda och citronfläckad kärrtrollslända L. pectoralis.

2) Det finns en del skånska arter som inte tagits med öht då det inte finns tillräckligt med obsar för att kunna utgöra ett statistiskt underlag. Dessa är vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus, klarblå mosaikslända Aeshna affinis, grön mosaikslända Aeshna viridis, mindre kejsartrollslända Anax parthenope, brun kejsartrollslända Anax ephippiger, bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis och vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii.

3) Vinterflickslända Sympecma fusca är inte med då den i teorin kan ses när som helst.

4) Den som räknar på antalet arter kontra antalet fenologirekord kommer att se att det finns fler rekord än det finns arter. Det förklaras av att en del rekord gjorts på samma datum under mer än ett år.

5) 2013 hade vi förstås gärna haft med, men i brist på data från SMHI kan vi åtminstone nämna helt kort hur fenologin blev. Det gjordes fyra fenologirekord, ett tangerades och elva B-fynd noterades. Det var en lång vinter med kyla och snö även i april. När sen våren väl kom gjorde den det med besked. Detta återspeglas också i fenologin, då i princip samtliga A- och B-fynd utgörs av senare flygande arter. 

/Magnus