Nikolaj, Siska, Linda, Ture och Patric kollar kartan inför nästa stopp. |
Nedanstående text är publicerad i Örkelljungabygdens Naturs senaste Alcedo. Här följer den också för de som inte har tillgång till denna. Texten är en utökad version av ett tidigare blogginlägg här på Epitheca.
För tredje sommaren i rad arrangerade det skånska trollsländeprojektet ett sommarläger öppet för vem som helst
att vara med på under en dag eller flera. Under 2011 var det i trakten av
Lönsboda i nordost, under 2012 på Österlen. I år var det dags för nordvästra Skåne
att under en vecka få besök av trollsländeintresserade från när och fjärran (de
som kom längst ifrån hade tagit sig dit från Belgien!).
Trollsländeprojektet syftar till att under perioden
2009-2014 inventera Skånes trollsländor, och det genomförs som så många andra
liknande projekt som ett atlasprojekt. Man bokar med andra ord en eller flera rutor och rapporterar löpande eller när man är färdig. Det är samma rutor som
de som inventerats under fågelatlasprojektet, exempelvis, med andra ord 5x5 km
stora. Det är förhållandevis enkelt att inventera trollsländor, då man i varje
ruta endast behöver påvisa att en art finns där. När man väl gjort det behöver
man med andra ord inte leta upp arterna mer än på en plats. Trollsländorna är
också en tacksam artgrupp av flera skäl, bland annat då de är relativt få
(drygt 50 arter har setts i Skåne) och då de är aktiva endast i vackert väder
under sommarhalvåret. Inga tidiga morgnar med andra ord, och man slipper ge sig
ut om det är dåligt väder.
Svart ängstrollslända fast i sileshår. |
Under årets läger utgick vi varje dag från Åsljunga,
där vi hyrt stugan Solvik. Minst 23 personer var med under veckan och
tillräckligt många var med varje dag för att vi skulle kunna dela in oss i två
grupper. Dessa leddes av Linda Birkedal och undertecknad, och varje dag valde
vi ut en eller flera atlasrutor att besöka. Vi hade valt ut sådana rutor som
inte var bokade och särskilt de där det rapporterats inga eller väldigt få
arter någonsin. Så ser det nämligen ut, till skillnad från de flesta andra
publika artgrupper så finns det områden i Skåne där det aldrig befunnit sig
någon trollsländeintresserad tidigare. Detta är en del av charmen, man känner
sig ofta inte så lite som en pionjär, och chansen att göra roliga fynd är inte
bara stor utan något man ofta gör. Det innebär också, att även de vanligaste
arterna är av stort intresse då de aldrig rapporterats från många rutor i norra
Skånes skogar.
Totalt 35 arter trollsländor sågs under veckan. Bästa
rutorna var Vittsjö (26 arter) och Rya (25), men man ser inte alla förekommande
arter under en vecka. Man missar vårarterna (som i flera fall slutat flyga) och
en del sensommararter (som ännu inte börjat flyga). Vi hoppas nu att åtminstone
några av dessa rutor återbesöks av andra för att spä på med vår- och
sensommararter.
Det gjordes en hel del roliga fynd. Ur ett skånskt
perspektiv var det glädjande att hitta flera lokaler för arter som
kungstrollslända C. boltonii, stenflodtrollslända O. forcipatus,
mindre sjötrollslända O. coerulescens och gungflymosaikslända A. subarctica. Alla dessa är
troligen tämligen vanligt förekommande i norra Skåne, medan de i andra delar av
Skåne saknas eller är mycket sällsynta på grund av att de miljöer de finns i
saknas (som myrar och rinnande vatten i skog). Vi hittade också enstaka nya
lokaler för flodflickslända P. pennipes, större ängstrollslända S. striolatum och
sandflodtrollslända G. vulgatissimus. De två
senare är antagligen även de inte ovanliga i trakten, men tillhör de som
antingen knappt börjat flyga (sensommarart) eller var på väg att sluta flyga
(vårart) för säsongen.
Siska och Nicolas med starr- och gungflymosaikslända. |
Mest intressant var en ny lokal för pudrad
kärrtrollslända L. albifrons. Den är i dagsläget endast känd från ett drygt dussin lokaler i
Skåne. Vi hittade minst sex nya rutor med förekomst av mindre glanstrollslända S. arctica,
vilket ökade på antalet rutor till 17. Den arten finns troligen på
nästan varenda blöt myr med öppna partier, men kan vara svår att komma åt just
på grund av sitt miljöval. Då den lägger ägg i riktigt små blöta partier och
inte i öppna vatten, kan det också vara så att man som inventerare inte ens
besöker dess miljöer.
Under lägret sprang vi på ett knippe riktigt fina,
troligtvis tidigare mer eller mindre okända lokaler. Kronan på verket av dessa
var av allt att döma Lingasjön,
strax öster om Eket, inte särskilt långt från E4:an. Vid Lingasjön hittade vi
ett 20-tal arter och med de förutsättningar som där råder bör det gå att hitta
närmare tio arter till under vår- och sensommar. Vi fann under våra två besök
bland annat mindre glanstrollslända S. arctica, gulfläckig glanstrollslända S. flavomaculata och
gungflymosaikslända A. subarctica.
När man ändå är i krokarna rekommenderas även ett
besök i en damm inne i Eket, cirka 100
meter söder om Rya kyrka. Dammen var en stor överraskning, inte minst
för att där fanns pudrad kärrtrollslända L. albifrons. Minst 16 arter sågs i denna
tätortsdamm.
En annan fin lokal var Gundrastorps kvarn, vid Vieåns
utlopp i Vittsjön. Här sågs i princip samtliga arter som förekommer längs
rinnande vatten i Skåne: stenflodtrollslända O. forcipatus, kungstrollslända C. boltonii, mindre
sjötrollslända O. coerulescens, flodflickslända P. pennipes med flera arter. I Vittsjö hittade vi också två
små fina, lättillgängliga gölar alldeles intill idrottsplatsen, där vi hade en
rolig mix av arter som finns i näringsfattiga miljöer, som nordisk
kärrtrollslända L. rubicunda och gungflymosaikslända A. subarctica, såväl som en av veckans väldigt få blå
kejsartrollsländor A. imperator.
Robin med mindre glanstrollslända på näsan. |
Vi hoppas fler besöker dessa lokaler och andra i
Örkelljungatrakten framöver och bidrar till vår ökade kunskap om nordvästskånes
trollsländefauna generellt.
Kvällarna under veckan innehöll sociala aktiviteter
som bad, grillning, bildvisningar och artbestämningar av larvhudar vi samlat in
under dagarna. Vädret var så bra att vi kunde vara ute varenda dag, och alla
utom två bestod av optimalt trollsländeväder, något man knappast räknar med
under en svensk julivecka.
Vi väckte lite uppmärksamhet förstås, ett otal
markägare och andra nyfikna pratade vi med under veckan. Lokalpressen i form av
Radio Malmöhus och Helsingborgs Dagblad/NST kom och gjorde reportage.
Vi såg förstås mycket annat än trollsländor också.
Fåglar som kungsfiskare, trana, fiskgjuse, domherre och horder av mindre
korsnäbb. Ganska gott om snok, tusentals små paddor, blommande myrliljor,
sileshår och sälgskimmerfjäril var också roliga bekantskaper.
Jag vill passa på att tacka alla som var med och
gjorde veckan så otroligt bra. Vi kommer att arrangera ett läger även under 2014,
för det är så många som fört fram önskemål om detta. Var det kommer att vara är
i dagsläget oklart, men stalltipset är någonstans i norra Skåne.
/Magnus
Billqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar