Östligaste paddammen, Sölve grustag 15/4. |
Under helgen var undertecknad tillsammans med fellow
trollsländenördar Anette Barr och Annica Nettrup i Blekinge. På hemvägen, och
om vädret tillät det, tänkte vi besöka en eller flera kända lokaler för
vinterflickslända Sympecma fusca.
Allra helst ville vi förstås hitta egna lokaler, men det
blev mest fokus på andra flygande fän som ugglor och skogshöns. Vi var rätt
nöjda, särskilt med den lappuggla vi sprang på i skogen (blott Blekinges andra
någonsin), så vinterflickslända eller annat kul på hemvägen skulle kännas som
ren bonus. Hur som helst, vädret var åtminstone inledningsvis på vår sida, så
vid 11-12-tiden anlände vi till Sölve grustag.
Arten har rapporterats från flera ställen i och kring
grustaget, men vi siktade in oss på de tre grunda dammarna som vi på kartor och
flygbilder tyckte såg ut att vara mest lämpliga. Dessa visade sig vara små, grunda
pölar, anlagda för att gynna strandpadda. De må se trista ut för ögat, men
vinterflickslända är känd för att gilla den här typen av vatten. Mycket
solinstrålning borgar för värme redan tidigt på säsongen och grunda vatten blir
snabbt varma.
Vi började med att titta över vattnen och dess kanter, som vanligt –
frestas jag att skriva – utan resultat. Jag
Västligaste paddammen, Sölve grustag 15/4. |
har själv personligen ännu inte
observerat arten vid vatten på våren, bara som tenerala på sensommaren. Nån
gång måste de förstås befinna sig vid vatten också, men inte idag heller i alla
fall. Istället la vi tid på att långsamt och metodiskt beta av vegetationen
kring och en bit från dammarna. När vi var klara med nästan hela området hade vi
ännu inte sett någon slända. Vi fann då ett parti 50-75 meter eller så väster
om den västligaste dammen, där det var maximal solinstrålning och lä, med ännu
en damm, en mindre sådan, med vassrika kanter. Där, mitt ute på den öppna,
grusiga marken, på en liten sten, satt en vinterflickslända och lapade sol!
(Ganska exakta koordinater där den sågs: RT90 6214350, 1425817)
Men det var inte länge vi hann njuta, innan den flög till
och fullständigt försvann mot bakgrunden. Vi letade desperat igenom området
igen, och såg den – eller möjligen en annan individ – flyga till som hastigast
men mer blev det inte. Återigen kan man konstatera hur otroligt väl de smälter in i omgivande fjolårsvegetation, de har samma brunaktiga färgton som allt annat som ligger eller står upp nu innan våren kommit igång ordentligt.
Inga bilder alltså – som ett eko av förra årets obs jag och Ola gjorde. Vi gick ett varv till men kammade noll, men hade minst två
lokaler kvar att titta efter den på (Hercules dammar och
Norra Åsum) så vi tog det med ro. Väl vid Hercules dammar hade det dock blåst upp och en
riktigt kylig vind dominerade, från samma håll som solen stod så läpartier med sol
var mycket svårfunna. Det blev allt kyligare så vi la ner projektet för den här
helgen, visa i övertygelsen att nästa gång så...
Vi har skrivit flera gånger tidigare om vinterflickslända.
Förutom länken ovan även t ex här och här.
/Magnus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar