Mindre kejsartrollslända, Klagshamn 23/7

Det första fyndet i Sverige av mindre kejsartrollslända Anax parthenope gjordes vid Kalmar dämme 2010. Året därefter skedde en mindre explosion med åtskilliga fynd, varav tre gjordes på Ottenby på Öland (i samband med ringmärkning av fåglar i deras Helgolandsfälla, som även visat sig vara en utmärkt trollsländefälla). De första observationerna i Skåne gjordes också detta år.

Förra året trodde man kanske därför att de skulle dyka upp lite överallt men de enda observationerna gjordes i Malmötrakten, dock på tre olika platser. Och på en av dessa, i Lertagsdammen på Klagshamns udde, återkom den i år.

Inte bara är det den första plats där arten ses två år i rad. Efter att ett exemplar rapporterats i juni och åter i måndags, visade det sig i tisdags finnas två hanar på platsen, något som inte heller hänt tidigare. De håller revir alldeles intill varandra och ibland kommer de nära varandra och då blir det lite fajt.

Framtiden får utvisa om mindre kejsartrollslända Anax parthenope håller på att etablera en bofast population i Malmöområdet, men nog finns det tendenser.

Det finns minst 13 fynd rapporterade hittills, men flera av dessa saknar dokumentation och/eller har ännu ej blivit validerade.

/Ola

Bilder: Ola Elleström

Vår guide till trollsländelitteraturen: del 4, uppdatering och fördjupningslitteratur

Recension av Svenska Trollsländeguiden i Fauna och Flora.

När vi startade blogga om trollsländor 2011 började vi tipsa om och recensera böcker om trollsländor som hjälp för alla som undrade vilken bok man ska använda. Första inlägget heter ”Vår guide till trollsländelitteraturen: del 1, klassikerna” och det andra ”Vår guide till trollsländelitteraturen: del 2, modern fältbestämning”. Vi skrev också en aptitretare om den då kommande Svenska Trollsländeguiden under rubriken ”Vår guide till trollsländelitteraturen: del 3, kommande böcker”.

Trots det stora intresset för trollsländor både här och på kontinenten har det sedan dess faktiskt inte hänt så väldigt mycket, i alla fall inte om man med det avser mängden böcker. Undertecknad känner fortfarande till flera böcker som sägs vara på gång, men om och när dessa kommer vet väl bara de som arbetar på dem. Minst tre böcker har i alla fall kommit, och glädjande nog handlar det här om kvalitet rakt igenom istället för kvantitet. 

Svenska Trollsländeguiden

Om vi börjar med det svenska bidraget så gäller det förstås undertecknads egna bok Svenska Trollsländeguiden, som kom i maj 2012. Jag tänker inte gå in på denna, utan hänvisar till en av de många positiva recensionerna istället: klicka på bilden ovan för att se den. Något vill jag ändå säga, som ett klargörande. Som förlaga till min bok användes ”Britain’s Dragonflies, a field guide to the damselflies and dragonflies of Britain and Ireland”, av Dave Smallshire och Andy Swash (2010). Har du inte sett denna förlaga så har du förstås heller ingen uppfattning om de förändringar som skett. Svenska Trollsländeguiden är ingen regelrätt översatt bok, det är endast delar av inledningen och de flesta av bilderna som är desamma som i den engelska boken. Samtliga artbeskrivningar är nyskrivna och ännu mer fokus och utrymme har lagts på artbestämning, så man i så stor utsträckning och så långt möjligt ska kunna artbestämma arterna i fält. Larvdelen i slutet på den engelska har fått ge vika för detta. Tolv nya arter har tillkommit och några få har uteslutits (de som finns i Storbritannien men inte här). Beställa boken kan du exempelvis göra här.

Fotogids larvenhuidjes van libellen

Vill man fördjupa sig i larver och larvhudar får man helt förlita sig på äldre böcker, (dyra!) bestämningsnycklar på DVD/CD eller så har man med lite tur fått tag i något verk som pdf. En bok på engelska eller svenska med samtliga Europeiska arters larvhudar och larver finns det med andra ord ett stort sug efter. 

Vad gäller larvhudar har det arbetats på en sådan ganska länge nu, men det dröjer tyvärr fortsatt innan detta hett eftertraktade verk ser dagens ljus. De fyra holländarna Christophe Brochard, Dick Croenendijk, Ewoud Van Der Ploeg och Tim Termaat jobbar alltjämt med att få bilder på alla arter. Under tiden kan man dock glädja sig åt att de släppt en bok med alla nordvästeuropeiska arter. Nordvästeuropa innebär i detta sammanhanget Storbritannien, Irland, Danmark, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Polen och Luxemburg. Fotogids larvenhuidjes van libellen omfattar 84 arter, och de enda svenska arter som saknas är myrflickslända Coenagrion johanssoni och tundratrollslända Somatochlora sahlbergi. Med andra ord klarar man sig väldigt långt.

Som titeln antyder är dock boken på holländska, men jag vill ändå starkt rekommendera den då bilderna och nycklarna är helt makalösa. Bara nyckeln till larvhudarna är på drygt 60 sidor och sen följer ett uppslag för varje art med texter, bild på var man hittar larvhuden av just den arten och så vidare. Fantastisk!

Demoiselle Damselflies

Den tredje boken som kommit som berör Skandinavien till åtminstone viss del är en av de vackraste böcker jag sett. Sami Karjalainen släppte 2010 Suomen Sudenkorennot (The Dragonflies of Finland) som redan den var mycket vacker, med foton av en sällan skådad kvalitet. För dig som vill läsa mer om arter i våra grannländer rekommenderas den, men du bör kunna finska för att få ut det mesta av den. Nu har Sami (tillsammans med Matti Hämäläinen) varit i farten igen, och ganska nyligen (mars 2013) kom Demoiselle Damselflies – Winged Jewels of Silvery Streams som alltså är en mycket vacker bok. Boken berör jungfrusländor från hela världen och texten är på både finska och engelska. Se delar av boken här och inte minst här. Beställ boken här.

Fördjupningslitteratur

För dig som vill fördjupa dig i beteende och ekologi finns det ett stort måste: Dragonflies av Corbet & Brooks (ny uppdaterad upplaga 2008). Jag har ännu inte hittat någon annan bok som så bra sammanfattar och diskuterar allt möjligt man kan tänka sig att vilja fördjupa sig i. ”Dragonflies” är helt enkelt en milstolpe, och ett verkligt måste för åtminstone de som vill veta mer om trollsländors ekologi.

Förutom Samis bok som nämns ovan om Finland så finns det ytterligare en som behandlar ett av våra nordiska grannländer. De Danske Guldsmede av Ole Fogh Nielsen från 1998 har nu några år på nacken och visst har mycket hänt sedan dess. Flera arter som anlänt Danmark sedan dess saknas, men Nielsens bok innehåller fina bilder och fakta även om arter som inte längre finns kvar i Danmark. 

Det finns mycket få böcker som behandlar den ryska delen av Europa. Den enda(?) som är modern är The dragonflies of Eastern Europe and Caucasus av Skvortsov från 2010. Som vi har skrivit om här så saknas det några arter som efter bokens utgivning hittats i den europeiska delen av Ryssland.

För dig som vill få lite koll på mer aktuell utbredning av många europeiska arter än den som presenteras i Dijkstra 2006 rekommenderas Atlas of the Odonata of the Mediterranean and North Africa (2009). 

Vill man bara frossa i vackra och många foton på trollsländor finns det många verk, de flesta innehåller dock mest foton på utomeuropeiska arter. Icke desto mindre kan det, särskilt under vinterhalvåret, vara trevligt att bläddra i exempelvis A Dazzle of Dragonflies (2005) av Mitchell & Lasswell. 

Har du tips på böcker du vill förmedla så kontakta gärna oss.

/Magnus

Fridlysta trollsländor i Sverige

Grön flodtrollslända är fridlyst i Sverige.

Finns det fridlysta trollsländearter i Sverige? Efter att frågan kommit upp till diskussion i trollsländeforumet på Facebook började jag nysta i ärendet. Att en art är fridlyst innebär att den är fredad: man får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. 

I Artskyddsförordningen listas de arter som i Sverige är fridlysta, och bland dessa fann jag till min stora förvåning fem svenska trollsländor. De fem fridlysta arterna i Sverige enligt förordningen är grön mosaikslända Aeshna viridis, grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia, pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons, bred kärrtrollslända L. caudalis och citronfläckad kärrtrollslända L. pectoralis. Jag har inga som helst problem med att arter fridlyses, tvärtom, det fyller i flera fall åtminstone en avskräckande effekt på de som exempelvis vill plocka orkidéer till sin trädgård eller samla på sällsynta djur. 

Grön mosaikslända = fridlyst i Sverige.

Det som förvånar mig är att det ska vara så svårt att hitta information om vilka som är fridlysta. Det är något av en djungel, med arter som är fridlysta i hela landet och samtidigt sådana som är det endast regionalt eller lokalt. Det saknas en lätt, översiktlig lista på Naturvårdsverkets hemsida med vilka arter som är fridlysta i Sverige (åtminstone kan inte jag hitta en sådan). De hänvisar till nämnda Artskyddsförordning, men denna är vare sig lätt att ta till sig eller ens överensstämmande med verkligheten. Namn, såväl svenska som vetenskapliga, anges fel, arter som inte finns är med (antagligen fel namn) och många av arterna är idag inte alls ovanliga eller hotade, samtidigt som många andra som borde vara med inte är det. Denna lista är åtminstone vad gäller trollsländor minst sagt föråldrad. Det har hänt mycket sedan de listorna togs fram för några decennier(?) sedan. För svenska förhållanden kan man t ex notera, att dvärgflickslända Nehalennia speciosa saknas, medan en art som citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis, som ökat på flera håll i Centraleuropa och är vanlig här hemma, är med. 

Pudrad kärrtrollslända = fridlyst i Sverige.

Ett oerhört mycket bättre underlag för fredande av arter utgör den europeiska rödlistan som ständigt uppdateras. Fridlysning är ett mer statiskt skydd som kan vara svårt (uppenbarligen!) att kommunicera och det finns (uppenbarligen!) stora brister i informationen kring vilka arter som verkligen är fridlysta och var. Att det är en djungel visas exempelvis av att Sveriges Entomologiska Förening i sin lista här har med SEX arter. Förutom de fem ovan har de även med tundratrollslända Somatochlora sahlbergi. Det blir ännu mer förvirrande när den arten saknas i listan de i sin tur hänvisar till här. Tundratrollslända saknas också i nämnda Artskyddsförordning, och eftersom jag ska upp på palsmyrarna om någon vecka för att leta efter den tog jag kontakt med Länsstyrelsen i Norrbotten för att söka dispens från fridlysningsbestämmerlserna (vårt arbete med att håva larver skulle exempelvis inte kunna genomföras om arten är fridlyst). Då fick jag beskedet, att då den inte är med i Artskyddsförordningen så behövs heller ingen dispens. Om arten är fridlyst eller ej har jag dock inte fått någon klarhet i.

Bred kärrtrollslända = fridlyst i Sverige.

Jag tillhör med andra ord själv den skara som inte visste att det fanns fridlysta trollsländor i Sverige och därmed begått lagbrott utan att veta om det. I min bok Svenska Trollsländeguiden som kom förra året, nämner jag vilka arter som är fridlysta i Finland, för att den kunskapen var lätt att hitta. Den finska trollsländeföreningen har en utmärkt hemsida och där står det tydligt vilka arter som är fridlysta. De fem arter som där är fridlysta sammanfaller med de svenska, vilket är en direkt följd av att de är med i Artskyddsförordningen (ursäkta tjatet!) samt upptagna i EU:s Art- och Habitatdirektiv (Natura 2000).

Citronfläckad kärrtrollslända = fridlyst i Sverige.

Under den tid jag varit intresserad av trollsländor har jag alltså varit under villfarelsen, att inga var fridlysta här. Undrar vad som gäller i Danmark eller Norge? Missade jag något liknande där med?

Om man ändå har skäl att infånga eller rent av insamla någon av de fridlysta arterna så kan man söka dispens från fridlysningsbestämmelserna, se mer om det här. De som inventerar trollsländor inom ramen för det skånska trollsländeprojektet har en generell dispens som med vissa förbehåll även gäller i naturreservat och nationalparker. Den dispensen gäller till och med 2014, då vårt projekt är över. Alla som bokar rutor och inventerar dessa får en sådan dispens att visa upp vid behov, och i den framgår också tydligt vad som gäller.

/Magnus

Tundratrollslända: fridlyst eller ej?

Lokaltips: Lingasjön, nordvästra Skåne

Lingasjön visade sig vara en riktig pärla!

Under sommarlägret i nordvästra Skåne i juli 2013 sprang vi på ett knippe riktigt fina, troligtvis tidigare okända lokaler. Kronan på verket av dessa var av allt att döma Lingasjön, strax öster om Eket, inte särskilt långt från E4:an. Det går att köra på skogsvägar nästan hela vägen fram till sjön och parkeringsmöjlighet finns för några få bilar. Kollektivt är det sämre, men det finns busshållplats i Eket, ca 2,5 km bort om man går på vägarna dit (det kan möjligen gå att gena över golfbanan osv).

Gungflymosaikslända vid Lingasjön.

Vid Lingasjön hittade vi ett 20-tal arter och med de förutsättningar som där råder bör det gå att hitta närmare tio arter till under vår- och sensommar. Vi fann under våra två besök inget uppseendeväckande, bland de mer intressanta arterna noterades mindre glanstrollslända Somatochlora arctica, gulfläckig glanstrollslända Somatochlora flavomaculata och gungflymosaikslända Aeshna subarctica. Vi tror dock som sagt att det finns mycket mer att hämta här, så vi hoppas fler besöker lokalen framöver och bidrar till vår ökade kunskap om både Lingasjön och nordvästskånes trollsländefauna generellt.

När man ändå är i krokarna rekommenderas även ett besök i en damm inne i Eket. Parkera vid Rya kyrka och gå ca 100 meter rakt söderut, längs en grusväg. Dammen var en stor överraskning, inte minst för att där fanns pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons. Minst 16 arter sågs i denna tätortsdamm. Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus sågs tillfälligt, troligen på besök från den nära rinnande Pinnån.

Våra övriga lokaltips hittar du samlade här.

/Magnus

Dammen inne i Eket med pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons.

Sommarlägret 2013

Siska och Nicolas från Bryssel med gungfly- och starrmosaikslända.

För tredje sommaren i rad arrangerade det skånska trollsländeprojektet ett sommarläger öppet för vem som helst att vara med på under en dag eller flera. Under 2011 var det i trakten av Lönsboda i nordost, 2012 på Österlen. I år var det dags för nordvästra Skåne att under en vecka få besök av trollsländeintresserade från när och fjärran.

Vi utgick varje dag från Åsljunga, där vi hyrt stugan Solvik. Minst 23 personer var med under veckan och tillräckligt många varje dag för att vi skulle kunna dela in oss i två grupper. Dessa leddes av Linda Birkedal och undertecknad, och varje dag valde vi ut en eller flera atlasrutor att besöka. Totalt 35 arter trollsländor sågs under veckan. Bästa rutorna var Vittsjö (26 arter) och Rya (25), men självklart ser vi inte alla förekommande arter under en vecka. Vi missar vårarterna (som i flera fall slutat flyga) och en del sensommararter (som ännu inte börjat flyga). Vi hoppas nu att åtminstone några av dessa rutor återbesöks av andra för att spä på med vår- och sensommararter.

Lingasjön öster om Eket var lägrets kanske finaste lokal.

Det gjordes en hel del roliga fynd, förstås. Ur ett skånskt perspektiv var det glädjande att hitta flera lokaler för arter som kungstrollslända Cordulegaster boltonii (nu känd från 46 rutor), stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus (32), mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens (31) och gungflymosaikslända Aeshna subarctica (19). Alla dessa är troligen tämligen vanligt förekommande i norra Skåne, medan de i andra delar av Skåne saknas eller är mycket sällsynta på grund av att de miljöer de finns i saknas (t ex myrar och rinnande vatten i skog). Vi hittade också enstaka nya lokaler för flodflickslända Platycnemis pennipes, större ängstrollslända Sympetrum striolatum och sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus. 

Mest intressant var fyndet av en ny lokal för pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons. Den är i dagsläget endast känd från ett drygt dussin lokaler i Skåne. Vi hittade också minst sex nya rutor med förekomst av mindre glanstrollslända Somatochlora arctica, vilket ökade på antalet rutor till 17. Den arten finns troligen på nästan varenda blöt myr med öppna partier, men kan vara svår att komma åt just på grund av sitt miljöval. Då den lägger ägg i riktigt små blöta, partier och inte i öppna vatten, kan det också vara så att man som inventerare inte ens besöker dess miljöer.

Robin med mindre glanstrollslända.

Kvällarna under veckan innehöll sociala aktiviteter som bad, grillning, bildvisningar och artbestämningar av larvhudar vi samlat in under dagarna. Vädret var så bra att vi kunde vara ute varenda dag, och alla utom två bestod av optimalt trollsländeväder, något man knappast räknar med under en svensk julivecka.

Vi såg förstås mycket annat än trollsländor också. Fåglar som kungsfiskare, trana, fiskgjuse, domherre och horder av mindre korsnäbb. Ganska gott om snok, tusentals små paddor, blommande myrliljor, sileshår och sälgskimmerfjäril var också roliga bekantskaper.

Jag vill passa på att tacka alla som var med och gjorde veckan till en fantabulös upplevelse. Det kan mycket väl bli så att vi kör ett läger även 2014, för det är så många som fört fram önskemål om detta.

/Magnus Billqvist