Trollsländebloggen på halvfart

Som ni kanske märkt så är vi inte lika flitiga med att blogga längre. Det beror inte på att vi är inaktiva, tvärtom. Det vi gör ganska mycket istället är att engagera oss i Trollsländeföreningens hemsida, Facebooksida och den kommande internationella konferensens olika sidor. 

Vi kommer att fortsätta blogga men då företrädesvis om ämnen som passar bättre här än i de andra forumen. Vi rekommenderar förstås att ni följer vad som sker på de andra sidorna där emellan. Här är under tiden några av våra tidigare inlägg som är lika aktuella nu som då:

- Vi förutspår när trollsländorna börjar flyga!

- Färgförändringar hos trollsländor

- De tidigaste fynden av trollsländor i Sverige

- Skånsk trollsländefenologi 2015

- Det finns skatter att finna i samlingarna!

Skånsk trollsländefenologi 2015

Det finns fortsatt lite fynddata för en art som bred kärrtrollslända. Grundsjön 2015.

Fenologirekord: vår

Endast tre nya fenologirekord sattes under 2015, vilket speglar att våren kom igång sent och i stort sett alla arter började flyga senare än normalt. Sett till de senaste åren liknar inledningen på säsongen de som rådde 2010 och 2013, som också var kalla med få om några vårfenologirekord satta. Alla tre rekorden samt B-rekorden 2015 beror på kunskapsbrist i motsats till exempelvis 2014, som var en ovanligt tidig vår med hela 16 vårfenologirekord.

Grön mosaikslända Aeshna viridis 11 juli

Tre dagar tidigare än det föregående. Ett nytt rekord som med stor sannolikhet beror mer på mer aktiv koll av aloelokaler än på ett reellt tidigare flygdatum. Det här är en av arterna vi idag har få rapporter av i Skåne, och de som finns är från ett fåtal välbesökta lokaler. Om fler aktivt besökte dessa tidigt på säsongen skulle vi få in mer jämförande data.

Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis 26 maj

Nytt rekord med en dag. Situationen för bred kärrtrollslända liknar den för grön mosaikslända (se ovan) i så mycket att det finns väldigt lite data från Skåne. Arten börjar troligen åtminstone normala år flyga tidigare än 26/5, men få om någon besöker de få kända lokalerna så tidigt.

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii 29 maj

Nytt rekord med en dag. Även här beror rekordet snarare på kunskapsbrist än ett verkligt tidigt fynd. Arten är fortfarande ny i den svenska faunan och mycket återstår innan vi får ett riktigt grepp om dess fenologi.

B-vårrekord

Vinterflickslända

Med B-rekord i fenologisammanhang syftar vi på fynd som är de näst tidigaste (vår) eller senaste (höst) någonsin gjorda, under en annan säsong än rekordet. Att redovisa både A- och B-fynd visar om det förutom fenologirekord under ett givet år även sågs andra arter tidigt och gör att vi får ett större statistiskt underlag.

Under våren 2015 gjordes blott två nya B-rekord och båda utgörs av arter som vi fortsatt har lite data om: vinterflickslända och gungflymosaikslända. Även här handlar det alltså snarare om dålig kunskap än ”riktiga”, tidiga fynd. Det bevisas exempelvis genom att fyndet av gungflymosaikslända utgjordes av flera stycken äggläggande honor, och därigenom måste de ha varit på vingarna ett antal dagar redan för att hinna bli könsmogna. Vinterflickslända övervintrar som imago och kan å sin sida i teorin ses när som helst, så för den arten är det svårt att i strikt bemärkelse prata om fenologi.

Fenologirekord: höst

För sju arter sattes det under hösten nya fenologirekord och för ytterligare tolv arter blev det nya B-rekord. Slår man ihop dessa är det endast 2011 som överträffar antalet sena fynd från året som gått. Det är intressant inte minst så till vida att det 2015 gjordes långt mycket färre rapporter än de senaste åren, men ändå gjordes alltså många sena fynd. Detta speglar troligtvis helt enkelt hur extremt mild hösten var. 

Till skillnad från 2014 gjordes det också några extrema fynd, och då syftar vi på hur många dagar tidigare rekord slogs med. Tio dagar skiljde det som mest 2014, under 2015 har vi ett på 14 dagar och två på över 20.

Trenden som beskrivits tidigare (bl a här) att arter i allt större utsträckning lämnar vatten vid tidpunkter som de normalt slutar ses vid fortsatte under 2015. Sålunda sågs fortsatt arter med tenerala (unga) exemplar vid en tid då de normalt är på väg att sluta flyga. Detta bör vara ännu en följd av högre medeltemperaturer som på sikt kan ha mycket stora följder för populationerna av trollsländor även på våra breddgrader.

Teneral pudrad kärrtrollslända, Jordbrodammen 2015..

Pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons 1 september

Pudrad kärr är en av arterna där det finns allt fler rapporter om individer som lämnar vattnen allt senare, vilket bör vara förklaringen till de allt senare fynden. Nytt rekord med 26 dagar är ganska anmärkningsvärt, men det gjordes fler sena obsar under 2015, bland annat ett 17/8, som hade utgjort nytt rekord med 11 dagar.

Mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum 20 september

Nytt rekord med 24 dagar är anmärkningsvärt, men hur sent det verkligen är får framtiden utvisa: beror det på kunskapsbrist eller var fyndet ovanligt sent? Under hösten gjordes fler septemberfynd på samma lokal, som är ganska välbevakad.

Stenflodtrollslända, Rönne å 2015.

Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus 20 augusti

Nytt rekord med 14 dagar. Ett ganska väntat rekord då det finns förvånansvärt få rapporter av denna art från senare delen av sommaren. Det är nog helt enkelt ganska få personer som besöker lämpliga miljöer för stenflodtrollslända vid denna tid.

Större kustflickslända Ischnura elegans 20 september

Nytt rekord med 9 dagar. Väntat, då det är en art som setts med fräscha individer långt in på sensommaren. Det nya rekordet gjordes för övrigt på samma dag och lokal som det för mindre rödögonflickslända ovan.

Starrmosaikslända.

Starrmosaikslända Aeshna juncea 19 oktober

Nytt rekord med två dagar. För arter som lever på myrar och liknande miljöer har vi generellt få, sena rapporter. Vill man göra nya fenologirekord rekommenderas därför att besöka sådana miljöer och leta efter denna art samt exempelvis gungflymosaikslända och mindre smaragdflickslända.

Svart ängstrollslända Sympetrum danae 28 oktober

Nytt rekord med 1 dag. Inget konstigt, snarare anmärkningsvärt att det inte gjordes fler fenologirekord av ängstrollsländor denna milda höst.

Större sjötrollslända Orthetrum cancellatum 1 september

Tangerat rekord för tredje gången.

B-höstrekord

Antalet B-rekord under hösten var under 2015 tolv, vilket endast överträffas av 2011, som är det år då i särklass flest rapporter inkom till Artportalen. B-fynden 2015 utgjordes av blåbandad jungfruslända, större rödögonflickslända, blågrön mosaikslända, kilfläckslända, blå kejsartrollslända, tidig mosaikslända, sandflodtrollslända, tvåfläckad trollslända, bred trollslända, spetsfläckad trollslända, myrtrollslända och större ängstrollslända.

Arter vi vill flagga för

Det finns fortsatt flera arter vi saknar riktigt bra data för när det gäller höstfenologi. Trots atlasprojektet i Skåne 2009-2014 och ett fortsatt stort intresse för trollsländor så görs det relativt få sena rapporter. En art som bör kunna ses senare är vandrande ängstrollslända. Denna har rapporterats som senast 8/10, men oftast redan under augusti, trots att det är en art som bör kunna få en generation på vingarna under sep-okt.

För nordisk kärrtrollslända vill vi flagga för mer dokumentation och mer granskande när obsar görs av sena sådana. Eftersom vi under flera år haft inventeringsläger i marker som hyser stora populationer av arten men ändå knappt sett den efter 10 juli något år har vi väldigt bra på fötterna när det gäller artens flygtid. Det finns dock flera mycket sena rapporter på Artportalen utan dokumentation, inte minst från 2015. I denna sammanställning av fenologin bortser vi tills vidare från alla fynd senare än 14 juli. Det innebär att det tidigare rekordet från 2010, gällande 23/7, och flera lika sena eller senare obsar från 2015 inte kommer med i statistiken. Samtliga dessa obsar saknar dokumentation i Artportalen och även om de kan stämma är det mer sannolikt att de utgörs av myrtrollslända. 

Vi vet inte vad som sker med valideringen av trollsländor nu när det skånska projektet är över, men vi kan konstatera, med de senaste årens stora rapportmängd som underlag, att det finns flera äldre fenologirekord som sticker ut rejält. Dessa bör ses över och kompletteras med dokumentation där så saknas. Över huvud taget bör hela valideringen av trollsländor ses över och göras konsekvent och mer effektiv. Det vore också angeläget att valideringen sker likadant i hela landet och att landskapskatalogen uppdateras.

Föregående års sammanställning:

- Skånsk trollsländefenologi 2014.

/Magnus

Teneral vandrande ängstrollslända 2015.

Internationell träff om trollsländor i Skåne 2016!

Under 2016 kommer en internationell konferens att arrangeras i Skåne på temat trollsländor och deras miljöer. Konferensen European Congress on Odonatology (ECOO) är en europeisk trollsländekonferens och mötesplats som arrangeras vartannat år sedan 2010. ECOO 2016 är därmed den fjärde i ordningen men den första i Nordeuropa.

Vad kommer att behandlas?

Under ECOO kommer den senaste forskningen att presenteras. Några av de viktigaste områden är kopplade till klimatförändringar (som trollsländor är bland de allra bästa indikatorerna på) och vattenkvalitet (som trollsländor kan användas som indikatorer på).

Det kommer också att ske exkursioner, både under och efter konferensen. Konferensen följs av olika resepaket inom Sverige som deltagarna kan anmäla sig till. Dessa ligger utanför själva konferensprogrammet. Vem som helst är välkommen, oavsett om man varit med på ECOO eller ej.

Vilka kan delta?

ECOO välkomnar vem som helst som är intresserad av eller som på olika sätt arbetar med eller forskar på trollsländor var som helst i världen. Då vi vill välkomna och få deltagare som yngre, studenter och doktorander, och särskilt sådana från exempelvis länderna på Balkan och i övriga Östeuropa, söker vi medel för att subventionera deltagaravgifter.

Vilka är målen?

Visionen bakom ECOO är att arrangemanget fortsatt ska vandra runt som en biennal i Europa och genom det skapa och underhålla ett nätverk av odonatologer, med målet att genom allt bättre kunskap verka för skydd och utveckling av trollsländor och miljöerna de lever i.

Målet 2016 är att arrangera den bästa ECOO:n hittills, med åtminstone 100 deltagare från hela Europa. Vi vill särskilt att yngre, studenter och personer från inte minst Balkan och Östeuropa ska ges de ekonomiska möjligheterna att delta.

Vilka är ”ECOO”?

ECOO är inte en enskild organisations verk utan ett nätverk av organisationer, institutioner och privatpersoner från hela Europa, vilka turas om att arrangera ECOO.

Vi har övertagit stafettpinnen från föregående ECOO som hölls i Montpellier i Frankrike. Naturskyddsföreningen i Skåne, Studiefrämjandet Skåne-Blekinge och den nystartade Trollsländeföreningen är de första organisationerna som tackat ja till att vara med och arrangera ECOO. Fler kommer att tillfrågas och flera internationella organisationer kommer med stor sannolikhet att vara medarrangörer.

Språk

Eftersom konferensen är internationell kommer presentationerna att genomföras på engelska. Det kommer att finnas begränsad information på svenska.

Mer information

Se hemsidan. Förutom hemsidan finns det en Facebookgrupp där senaste informationen läggs ut samtidigt som deltagare kan interagera. Det finns också ett konto på Instagram, som i dagsläget har drygt 800 följare.

Atlas of the European dragonflies and damselflies due to appear

Exempel på uppslag i boken.

En bok vi väntat länge på som äntligen är på väg är denna kommande atlas över Europas trollsländor. Vi tycker det är en mycket viktig och intressant publikation så därför gör vi reklam för den här. Nedan hittar du info om den och dess innehåll och hur du kan förhandsbeställa den till ett lite mer fördelaktigt pris.

Exempel på uppslag i boken.

During the past decade over fifty European odonatologist have been co-operating to bring together all published and unpublished distribution records of the 143 European species of dragonflies and damselflies.  The results of this endeavor will appear December 2015 in the Atlas European dragonflies and damselflies. The book includes over 200 distribution maps showing both the European and global distribution of the species. Further included is information on taxonomy, range, population trends, flight season, habitat, photos of nearly all species and for each country an overview of the history of odonatological studies.

The book can be pre-ordered for the reduced price of 60 euro’s by sending an e-mail to info@knnvuitgeverij.nl titled 'Special Offer Price Atlas of the dragonflies and damselflies of Europe'. Don't forget to mention your name. You will be contacted when the book is available so that you can order it directly via our webshop.

More information on the book, including a preview can be found here.

Exempel på uppslag i boken.

Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi 2015

Tundratrollslända, hona.

Under sommaren har vi som vanligt varit på besök i tundratrollsländornas värld. Vi kommer att skriva ganska utförligt om det och de senaste rönen om artens ekologi med mera. Tills vidare får ni hålla till godo med bilder från resan. Som vanligt är bilderna klickbara.

Tundratrollslända, hane.

En av platserna för arten i Finland.

Lokaltips: Björkadammen

Del av Björkadammen mellan Bunkeflostrand och Klagshamn, S Malmö.

Även om vår trollsländefauna fortfarande är långt från väl utforskad är det inte så ofta det hittas nya, närmast fantastiska trollsländelokaler i övrigt välbesökta och tätortsnära områden. Igår var en sådan dag, och därför vill vi, efter endast ett besök på platsen, tipsa om en trollsländelokal som verkar vara ny, åtminstone har vi aldrig hört om den förr i dessa sammanhang och kan vid en snabbtitt i Artportalen inte se några obsar därifrån. 

Björkadammen (som den kallas av de lokala fågelskådarna i Malmö) är en ganska ny, avlång damm, som verkar vara som gjord för trollsländor och besökare som vill titta på dem. Där är spänger, broar och stenar ut i vattnet, så man klarar sig ganska väl utan stövlar. Det är lättillgängligt, stadsbuss 6 stannar vid Strandhem intill, och det går säkert ok att sätta en bil intill (själv cyklade jag).

Det är dock arterna som sågs under dagen som gör att vi förutspår att lokalen kommer att attrahera många trollsländeintresserade framöver.

Vandrande ängstrollslända, Björkadammen 1/8 2015.

Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii är i Skåne en art på frammarsch, men fortfarande finns det inte observationer från mer än ett tiotal platser och de flesta utgörs av tillfälliga obsar. Tre hanar sågs vid Björkadammen, framtiden får utvisa om den här, som i Trelleborg, kommer att fortsätta ses.

Mindre kustflickslända, Björkadammen 1/8 2015.

Mindre kustflickslända Ischnura pumilio är inte helt ovanlig i Malmötrakten, och det finns flera platser den är ganska enkel att hitta, som vid de s k IKEA-dammarna. Nu kan vi lägga till ytterligare en plats, då den vid Björkadammen var vanlig och lätt att se. 

Blå kejsartrollslända Anax imperator är inte längre en ovanlig art i Skåne och ses nu för tiden i närmast varenda lämplig och ibland även i till synes mindre lämpliga vatten. Mycket mer anmärkningsvärd var den hane mindre kejsartrollslända Anax parthenope som Stefan Cherrug såg senare under dagen. Arten finns vid närbelägna Klagshamn, men i övrigt finns endast tillfälliga observationer från landet. Det ska bli spännande att följa mindre kejsartrollsländans erövring av Skåne, som dess blå släkting redan erövrat på blott drygt tio år. 

Mindre sjötrollslända, Björkadammen 2/8 2015.

Mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens är en art som är mycket sällsynt i södra Skåne. Den finns i Limhamns kalkbrott och har setts på en eller möjligen ytterligare någon annan plats i trakten, annars finns de närmaste förekomsterna i skogsbygden i norra Skåne. Vid Björkadammen var den enkel att hitta och pedagogiska jämförelser kan göras med den betydligt vanligare större sjötrollslända Orthetrum cancellatum. Dessa jämförelser görs svårligen i övrigt, då de sällan påträffas sida vid sida i skogsbygden. 

Tegelröd ängstrollslända, Björkadammen 2/8 2015.

Mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum är en annan art som på drygt tio år erövrat hela Skåne (utanför skogsbygden) och som nu lokalt kan vara mycket allmän. Inget konstigt att hitta den vid Björkadammen med andra ord, men då det är en art många från andra landsändar gärna vill se under besök i Skåne nämner vi även den här. 

Kombinationen av dessa sällsynta och svårfunna arter på en och samma plats som dessutom är lättillgänglig är nog unik. Bra jobbat Malmö stad som fått till en sådan fin våtmark! 

Övriga arter som sågs under besöket var större kustflickslända Ischnura elegans, sjöflickslända Enallagma cyathigerum, blodröd ängstrollslända Sympetrum sanguineum och tegelröd ängstrollslända Sympetrum vulgatum, men det finns säkert mer att upptäcka, inte minst tidigare och senare under säsongen. UPPDATERAT: Sedan detta skrevs har även mörk lyrflickslända Coenagrion pulchellum, fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata och blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens rapporterats från Björkadammen.

Vi fyller på med mer information om lokalen efter kommande besök och rapporter på Artportalen. Klicka här för karta över platsen.

- Våra övriga lokaltips hittar du här.

På spängerna sitter gott om sländor, ofta flera arter samtidigt.

/Magnus

Utdrag ur vår reserapport från Marocko juni 2015 (uppdaterad med reserapporten)

Hane av den ilsket röda arten "karminobelisk" Trithemis arteriosa.

Vi som har bloggen har i sommar varit på resande fot tillsammans i mer än tre veckor. Först Marocko två veckor i juni (med Helena Lager och Annica Nettrup) och sedan så långt norrut man kan komma i Sverige. Vi återkommer om fjällenresan senare, för vi börjar med ett utdrag ur resedagboken från den kommande reserapporten från Marocko. Som vanligt anger vi föreslagna svenska namn med citationstecken där officiella sådana saknas.

Uppdatering 2015-07-31: nu är reserapporten färdig, så vi länkar till den nederst.

Dag 6: Ziz till Hassilabied, 11 juni. 

Vi vaknar upp på Maison Ziz där Annica och Helena tar en morgonpromenad i floddalen. Hela Zizflodens dal är som en skog av palmer och granatäpplen, i stor kontrast till det omgivande, karga landskapet. Under palmerna har man på vissa ställen små, små odlingar av t ex majs, squash och lusern. Lusernen används uppenbarligen som foder till djuren, för överallt ser vi under hela resan åsnor, cyklar, moppar och människor fullastade med nyskördad lusern. 

Vi får en rejäl frukost på Maison Ziz innan vi drar ut för att utforska floden. Vi börjar vid Ouled Chaker, där det enda vi ser är "saharaflickslända" Ischnura saharensis, något som skulle visa sig vara fallet flera gånger under resten av resan i öken- och halvöken. Eksångare, som här företräds av den distinkta rasen(?) saharensis med mindre näbb och annorlunda sång än nominaten längre österut, var vanlig och ses eller hördes vid varenda stopp där det fanns tamarisker och vatten. 

"Saharaflickslända" med "gaffelflicksländor".

Nästa stopp är vid Ksar Jdid, med liknande resultat och vi börjar undra var alla trollsländor håller hus. Det är i och för sig ganska tidigt på dagen, men värmen är redan påträngande. 

Det tredje stoppet, söder om Aoufous vid en stor bro över floden, ger lite mer. Första gröna biätarna inte minst, trädnäktergal och flera arter trollsländor. Vi har nu uppenbarligen nått den del av Marocko där plötsligt "oasflickslända" Ischnura fountaineae finns sida vid sida med I. saharensis. Typiska individer av båda arterna utgör inga problem, men variationen är som vanligt stor i Ischnura-komplexet. Från och med detta stopp ser vi under tre dagar båda arterna vid i princip samtliga stopp. Någonstans längs vägen här började också vitkronad stenskvätta ses, också en art som efter det sågs överallt i lämplig biotop. 

Det är en småtrevlig morgon, men då vi hade rapporter om ganska många fler trollsländearter från området känns det ändå lite torftigt. Som tur är skulle det komma att ändras vid sista stoppet innan lunch. Stoppet var inte planerat, men från bilen ser det för läckert ut för att inte kollas. Där vägen passerar på en bro över Oued Ziz mellan Damia och Maadid, några km N Erfoud ses två nya researter i form av brun kejsartrollslända Anax ephippiger och ”karminobelisk” Trithemis arteriosa, plus bland annat "maghrebflodflickslända" Platycnemis subdilatata, mindre kejsartrollslända Anax parthenope, karmintrollslända Crocothemis erythraea och "violett obelisk" Trithemis annulata. 

Hane "violett obelisk" i all sin prakt.

Enligt tre av deltagarna är nu hettan mycket påtaglig (säkert minst 40 grader) och vatten i bilen och skugga under bron är att föredra framför att, som den fjärde resedeltagaren fortsatt gör, plåtar trollsländor i solen. När den fjärde till slut uppmärksammas på detta tog vi vår tillflykt till Erfoud för lunch och kalla vätskor. 

Färden fortsätter sedan söderut, mot Merzouga, men först gör vi ett försök att hitta ökennattskärra på dagkvist (jo, det heter så, även om de sitter på marken!) alldeles utanför Rissani. Vi ser ingen sådan, men däremot de första tofslärkorna som är rejält mycket kraftigare i ”the bill departement”, och som går under namnet maghreblärka och mycket väl kan tänkas vara en egen art. Även denna var från och med nu mycket vanlig och sågs ofta i detta område. 

Vitkronad stenskvätta är vanlig i öken och halvöken.

Landskapet blir mer och mer kargt ju längre söderut vi kommer. Nästan inget annat än tamarisk och palmer växer glest i sanden/gruset. Vi checkar efter tips in i byn Hassilabeid, på Auberge l’Oasis för två nätter. Häckning av vitkronad stenskvätta på gården ger fina bilder. Vi beställer middag till kvällen, tar en välbehövlig siesta och lämnar Aubergen igen vid 16.30. 

Det kändes väl inte sådär mycket svalare direkt, men efter dusch och vila var vi nu sugna på att se mer. Vi tar ”dirt tracks” eller ”pister” som de kallar det här, ut till Dayet (=sjö) Srij, som höll mycket vatten. Det var dessutom mycket mer vatten än vi någonsin sett på någon flygbild eller hört andra beskriva från denna årstid. Det brukar snarare vara helt torrt eller enbart bestå av starkt salthaltiga pölar som enbart lockar flamingos, typ. 

Brun kejsartrollslända som nyss lämnat vattnet.

Det blåser tyvärr friskt, men vi upptäcker snabbt att sländorna tagit sin tillflykt till skugga och lä bakom låga tamarisker. Smått bisarra ansamlingar sitter tätt ihop vid varenda tillstymmelse till lä och skugga. Främst tusentals vandrande ängstrollsländor Sympetrum fonscolombii, varav säkert 99 % är tenerala eller näst intill. 10–25 ex per kvadratmeter är ingen överdrift, och ytorna är enorma! Bland dem 100-tals eller mer av I. saharensis och bland dem i sin tur en tiondel så många I. fountaineae, vilket förstås gav goda jämförelsemöjligheter. Enstaka karmintrollsländor, bruna kejsartrollsländor och mindre dito också. Om man någon gång sett de två senare arterna sida vid sida så förstår man hur idiotiskt det svenska "mindre" och det engelska "Lesser Emperor" är då brun är så mycket mindre.

"Vimpeltrollslända"

Vi hade hoppats på "monsuntrollslända" Pantala flavescens då det finns några vinterobsar från området, men när vi väl hittade något udda var det en art vi inte haft en tanke på. En hane "vimpeltrollslända" Selysiothemis nigra, satt plötsligt mitt framför näsan på Magnus. Den stannar inte där länge, men innan den lyfter och försvinner iväg i blåsten hinner alla åtminstone se den och få några dokumentationsbilder. Arten ska enligt Dijkstra (2006) inte finnas i Marocko, men senare ser vi att det finns en äldre obs från nordvästra delen av landet. Supertungt med andra ord! 

Fåglar då? Jodå, sjön och dess omgivningar bjuder på nya researter som ökenkorp, rostand, större flamingo, svartbent strandpipare, storspov, skrattmås, sandtärna och fältpiplärka. Vi hittade också ett ställe där vitbukiga flyghöns i skymningen kom för att dricka i flock efter flock, innan vi vände åter till Aubergen för middag. En tagine köfte, Dune Sallad, melon, kaffe och artgenomgång senare, togs ficklamporna fram och vi kör ut i mörkret till Rissani. 

Vi kör långsamt fram längs pisten där vi tidigare under dagen gått, nu med ögonen följande lampornas sken. Efter en stund flyger en ökennattskärra upp, yay!, men ingen annan sågs trots en stunds letande. Mission accomplished, till slut. 

Under dagen elva arter trollsländor och 38 fåglar. Totalt nu 36/104. Klockan sätts för tidig uppgång då det då är dags för vandring ut i öknen för ökensparv, men det är en annan historia.

/Magnus

Reserapporten finns i tre olika utföranden:
– Trollsländor (och fåglar m m) i Marocko juni 2015 (lågupplöst, 2 mb).
– Trollsländor (och fåglar m m) i Marocko juni 2015 (högupplöst, 19 mb).
– Trollsländor (och fåglar m m) i Marocko juni 2015 (endast text, 459 kb).

Våra tre tidigare rapporter:

– Trollsländor i sydöstra Turkiet 2011.

– Trollsländor i sydöstra Turkiet 2012.

– Trollsländor i Andalusien och Extremadura (Spanien) 2014.